"Det finns alltså gott stöd för att ekologisk odling är bättre för miljön." skriver Karin Bojs i DN idag. Nu är ju inte Bojs riktigt vilken skribent som helst utan DN:s vetenskapsredaktör, som har fått mycket pris och uppmärksamhet för sitt jobb.
Hon tar upp många av de fördelar som jag brukar ta upp som mer eller mindre självklara. Men emellanåt är det rätteligen någon som frågar efter bevis för det jag påstår. Senast var det "Robin" som undrade hur jag kunde vara så säker på att ekologiskt är mer energieffektivt än konventionellt.
Det är bra att Robin och andra ifrågasätter. Så, nu får jag och Karin Bojs ta och leta upp de där studierna, och förklara hur det hänger ihop och fungerar. Igen. Och det är bara bra. Jag tänkte börja med energieffektiviteten.
Bilden är publicerad med tillstånd från martinscamera.com
Inlägg
2 kommentarer:
Visst går det snabbt att påvisa att utan bekämpningsmedel o gödning i odlingen förorener inte dessa ämnen hellre. Fast frågan är mycket mer kompleks. O även denna enkla detalj ifrågasätter jag betydelsen av. Vårt största problem nu är arealanvändning o bränsle. Vi måste snåla mer med jord o yta än med förorening. "No-tillage" odling hindrar erotion o baseras på ökat använding av växtskyddsmedel. För hög använding av gödning beror på för låga avgifter o för höga produktpriser, redusera subventionerna innan ni jämnför. Jorderotion i eco-odling kan mycket väl vara alvarligare än kväveutlakningen från industriell odling. O oavsätt kvarstår att eco-odling är lyx som man inte har plats med i Europa. Småskalig tillvärkning och transport dödar varje möjlighet att kunna tävla med de bärkraftiga odligformerna. Eco-odling tillåter dessutom gamla o olämpliga bekämpningsmedel som kopparföreningar o svavel. Dessa är specielt viktiga för druvor. Jag utesluter inte att eco-odling i sällsynta fall är bra o bärkraftigt, fast ser också att ofta är det snarlikt konventionelt jordbruk, tex lamm i Norge/Nya Zeeland, ägg.
När det gäller arealanvändning så kan en ökande befolkning i världen mättas med ekologisk produktion. Problemet är inte i första hand effektiviteten i Europa, utan bland annat att det generellt råder kvävebrist i jordar i syd. det kan man motverka med bättre växtföljder, etc. Jag har skrivit en del om det här:
Omvänd bevisbörda
och här:
Professor med fel
När det gäller bränsle kan jag iofs ge dig rätt, men problemet där är att även om vi lade om all jordbruksmark till biobränsleproduktion så skulle vi inte ens komma i närheten av att möta bilparkens behov. Vi behöver alltså snabbt som attan i första hand hitta helt nya system som ersätter bensin- och dieselmotorerna.
Du gör några kommentarer om för låga avgifter och för höga subventioner. Jag är själv en vän av avreglerat jordbruk. Jag tror att det skulle falla ut till ekos fördel. När det gäller mineralgödsel, så är det en del av det generella problemet att vi har råd att koka planeten. Och jag vet inte hur en global koldioxidskatt skulle kunna funka. Men det skulle rätta till många snedbalanser.
I just druvodling, eller faktiskt perenn fruktodling tillåts vissa preparat. Jag har för mig att IFOAM Basic Standards (som styr ekoregler världen över) tillåter 4 kg Cu per ha och år. Jag har för mig att EU:s gränsvärde ligger en eller två tiopotenser högre. Så det är klart att det spelar roll.
Skillnaden mellan konventionellt och ekologiskt är ju på något sätt flytande. Om den lokala produktionsformen uppfyller ekoregler (vanligt i många utveckingsländer, t ex) så är ju eko main stream, eller konventionellt om man så vill. Så är det t ex med kiwiodling har jag förstått. Den odlas normalt utan ssk mycket bekämpningsmedel.
Skicka en kommentar