Jag har gått och ruvat på diskussionen som uppstått med anledning av att en SLU-professor utanför sitt sakområde lyckats torgföra att ekologisk produktion är omoraliskt i en svältande värld. Men hur kan det komma sig att han lyckas framhålla ekologiskt som något skadligt och alternativt?
Ett jordbruk som inte sköts blir i princip en skogs- eller stäppbacke. Avkastningen är mycket låg. Frågan är vilket system man ska använda för att höja bördigheten och därmed avkastningen, så att man kan leva på vad jorden ger. Här står två paradigm mot varandra:
- Man kan antingen tillföra konstgödsel och hålla problemen i schack med bekämpningsmedel. GMO kan vara bra i vissa sammanhang. Avkastningen blir hög, men så också priset; energianvändningen och växthusgasutsläppen är betydande vid konstgödseltillverkning. Att sprida bekämpningsmedel är att sprida gifter. Dessa gifter drabbar andra än målen; fiskar, mikroliv, människor. Konsekvenserna av GMO är dåligt kända, men det är åtminstone tydligt att vi får jättekonstiga moraliska debatter om vem som äger liv. Konventionellt jordbruk.
- Eller så använder man välkända växter för att fixera näringsämnen, och tänker igenom produktionen så att man får så få skadeproblem som möjligt. Man kan också använda naturliga fiender och mekanisker för att behandla problem. Avkastningen blir betydligt högre än den oskötta marken, men inte så hög som för konstgödseljordbruket. Priset är å andra sidan också betydligt lägre; det är energisnålare, det kräver mycket mindre (eller inga) insatser som är dyra in inköp. Metoden kan i princip tillämpas överallt. Ekologiskt jordbruk.
Förra året kom två viktiga rapporter (en från FAO och en från Universitetet i Michigan), som visar att ekologiskt hordbruk kan försörja världens människor med mat. Då måste man ju fråga sig varför vi ska ödsla energi och gift och resurser på något annat. Varför ska fossila bränslen användas till detta? Vem ger kemiföretag rätten att marknadsföra bekämpningsmedel när det inte behövs? Det är här bevisbördan måste vändas. I normal miljörätt (såvitt jag känner till den) så är det den som orsakar en miljöstörning som måste rättfärdiga den. Går inte det ska den inte tillåtas.
Självfallet finns det en tidsskala på detta. Jag inser att det tar tid att lägga om jordbruk. Jag inser att det innebär att lönsamheten i västerländskt jordbruk kan gå ned något. Jag inser att det kräver enorma bildningsinsatser på en global skala. Så OK, det kan få ta lite tid, men huvudstrategin måste väl vara klar? Skulle man tro, men nej, jag har inte sett något politiskt beslut om att all jordbruksmark i Sverige ska vara ekologisk 2020, eller att SIDAs medel ska fokuseras på denna fråga.
Läs mer:
”Organic agriculture and the global food supply” publicerades den 4 juli 2007 i tidskriften ”Renewable agriculture and food systems”, vol 22, sid 86-108. En sammanfattning, och möjlighet att ladda ned hela artikeln finns här.
Jesper gnyr. Måste gå.
Inlägg
2 kommentarer:
Hej på dig! Det ekologiska jordbruker växer mer och mer i Sverige vilket är väldigt positivt. Ha det bra!
Ja, det är bra, men oroande uppgifter gör gällande att det som verkligen växer är konsumtionen. Dvs den svenska produktionen hänger inte med, dvs mer och mer av det ekologiska vi äter kommer annan stans ifrån. Och det stämmer ju inte riktigt med kretsloppstanken. Det underliggande problemet är tydligen att livemedelspriserna rakar i höjden och då blir det svårt att förklara för bönderna att de skulle tjäna ännu mer på att gå över till ekologiskt. Deras företag går ju bara bättre utan att de gör något ändå, liksom.
Kollade din blogg förresten. Den ska jag hålla regelbunden koll på.
Skicka en kommentar