fredag 7 november 2008

Mer om klimatpåverkan från älgkött

Det var några stycken som reagerade på gårdagens inlägg om älgkött. Diskussionen om vilka nyttor som egentligen kommer ur älgjakten tyckte jag var intressant. Om man antar att älgjakten förutom kött ger rekreation, skogsvård och trafiksäkerhet, så kan man ju försöka sätta värden på dem. När jag försöker kommer jag fram till att älgköttet i så fall skulle komma under ett kg koldioxid per kg kött. Men jämförelsen med lantbruksmat är ändå svår, eftersom sådana värden inte räknas med när man tar fram siffrorna för lantbrukets klimatpåverkan.

Gårdagens inlägg om älgköttets klimatpåverkan har väckt lite reaktioner i såväl kompis- som bloggkrets. Fascinerande nog verkar det nästan inte finnas något skrivet om det. Försökte googla på det och fann nästan ingen ting. I alla fall, några intressanta reaktioner:

Lars menar att effektiviteten i mitt exempel är alldeles för hög. Han har jagat en del själv och menar att det är rimligare att tro att ett kajtlag om tio pers fäller en vuxen älg, eller två kalvar, var tredje jaktdag. Det skulle innebära att mitt föreslagna utsläppsvärde skulle vara mycket högre per kg kött.

PaljettenQ tar upp en fråga om vad som egentligen är nyttan av jakt. Hon föreslår själv att jägaren ju mest jagar för sin egen rekreation. Därmed borde man belasta själva jägaren med en del av utsläppet, vilket skulle minska köttets utsläpp. Man kan också tänka sig att det uppstår fler nyttor av jakten; färre bilolyckor, mindre skador på ungskog, möjligen också gladare älgar eftersom de aldrig blir så många att de behöver slåss om maten.

Det här med olika nyttor är intressant. Det är relevant även för den ganska heta debatten kring klimatpåverkan från maten. Ta t ex klimatpåverkan från nötkött. Nötkött kan komma från två sorters lantbruksproduktion; antingen köttproduktion eller mjölkproduktion. Köttproduktionen tar alltså ingen mjölk från korna och hela klimatpåverkan allokeras till köttet. En mjölkproduktion ger ju dessutom mjölk, så då också ska ta en del av klimatkostnaden. Allokeringen är inte enkel, men jag tror man brukar använda en ekonomisk modell. Resultatet är i alla fall att kött från mjölkproduktion är klimatbilligare eftersom det på vägen också givit mjölk som bär en del av klimatkostnaden.

På ett sätt är ju detta utmärkt; ju mer man får ut av en klimatbelastande produktion, desto bättre är det ju. Men, problemet är att det bara är sådant som säljs som kan få en klimatkostnad. Nyttan av öppna betesmarker (vilket innebär överlevnad för hundratals arter), att bönder inte behöver utsättas för bekämpningsmedel eller att grund- och ytvatten påverkas i olika utsträckning har inte fått något värde i kronor räknat. Då blir det så snurrigt att intensiv konventionell kycklingproduktion framstår som ett smartare val än KRAV-godkänt griskött.

Och älgköttet då, hur skulle man kunna allokera klimatpåverkan till andra nyttor? Pja, låt oss göra lite antanganden (Marian Radetzki måste älska detta): En jägare värderar en dag i skogen till 2 000 kr. Älgkött kan säljas till ett snittpris av 100 kr per kg. Trafik- och skogsnytta av en fälld vuxen älg kanske 20 000 kr.
  • 10 jägare à 2 000 kr = 20 000 kr (40%)
  • 100 kg á 100 kr = 10 000 kr (20 %)
  • Trafik- o skogsnytta = 20 000 kr (40 %)
I går räknade jag fram 325 kg koldioxid per fälld vuxen älg (eller två kalvar). Köttets andel (20 %) skulle då bli 65 kg, eller ett knappt kg CO2 per kg älgkött.

Där ser man. Det är ju skillnad. Undrar hur det skulle se ut om man försöker göra en liknande övning för lantbrukets (ekologiska) produktion.

2 kommentarer:

paljettenq sa...

Vore roligt att se hur många nyttiga produkter vi får från en enkel industrikossa:)
Det är ju inte enbart mejeriprodukter, men det torde finnas viss avkastning i form av prima gödsel som vi lägger i jordgubbslandet...
Även huden/skinnet blir produkter som vi har använding för.

Klövar, mule och horn anses som riskmaterial och kasseras, men det är ju i stort sett bara det som inte används.

Min åsikt i det hela är att man bör bara slakta det man äter och om jag klär mig i bara med de djurprodukter som jag kan äta (ko, kanin, hare, får o.d.l.).

Därför är det i min värld helt förkastligt att bära päls av mink, räv och andra s.k. pälsdjur.

Hur stor del av älghudar/horn/ben används till kläder och bruksföremål? Visst det finns hantverkare som använder det men om man ser det till alla älgar som fälls årligen i Sverige. Jag misstänker att stor del slängs...
(vore underbart om jag har fel) :)

JohanC sa...

Jag har ingen aning om hur mycket av älgen (utöver köttet) som nyttiggörs.

På det hela taget så tror jag att lantbrukets köttproduktion och -förädling (och då menar jag inte päls) är ganska effektiv. Det finns viktiga produkter som blodmjöl, blodpudding, skinn, mm. Det är långt ifrån alla hudar och allt blod som tas tillvara, men det är en hel del.

Jag är rätt mycket på din linje när det gäller vad man äter och använder. Ren pälsproduktion är svår för mig att förstå.
Men det är ren veganism också.

Related Posts with Thumbnails