Mer om klimatpåverkan från älgkött

Det var några stycken som reagerade på gårdagens inlägg om älgkött. Diskussionen om vilka nyttor som egentligen kommer ur älgjakten tyckte jag var intressant. Om man antar att älgjakten förutom kött ger rekreation, skogsvård och trafiksäkerhet, så kan man ju försöka sätta värden på dem. När jag försöker kommer jag fram till att älgköttet i så fall skulle komma under ett kg koldioxid per kg kött. Men jämförelsen med lantbruksmat är ändå svår, eftersom sådana värden inte räknas med när man tar fram siffrorna för lantbrukets klimatpåverkan.

Gårdagens inlägg om älgköttets klimatpåverkan har väckt lite reaktioner i såväl kompis- som bloggkrets. Fascinerande nog verkar det nästan inte finnas något skrivet om det. Försökte googla på det och fann nästan ingen ting. I alla fall, några intressanta reaktioner:

Lars menar att effektiviteten i mitt exempel är alldeles för hög. Han har jagat en del själv och menar att det är rimligare att tro att ett kajtlag om tio pers fäller en vuxen älg, eller två kalvar, var tredje jaktdag. Det skulle innebära att mitt föreslagna utsläppsvärde skulle vara mycket högre per kg kött.

PaljettenQ tar upp en fråga om vad som egentligen är nyttan av jakt. Hon föreslår själv att jägaren ju mest jagar för sin egen rekreation. Därmed borde man belasta själva jägaren med en del av utsläppet, vilket skulle minska köttets utsläpp. Man kan också tänka sig att det uppstår fler nyttor av jakten; färre bilolyckor, mindre skador på ungskog, möjligen också gladare älgar eftersom de aldrig blir så många att de behöver slåss om maten.

Det här med olika nyttor är intressant. Det är relevant även för den ganska heta debatten kring klimatpåverkan från maten. Ta t ex klimatpåverkan från nötkött. Nötkött kan komma från två sorters lantbruksproduktion; antingen köttproduktion eller mjölkproduktion. Köttproduktionen tar alltså ingen mjölk från korna och hela klimatpåverkan allokeras till köttet. En mjölkproduktion ger ju dessutom mjölk, så då också ska ta en del av klimatkostnaden. Allokeringen är inte enkel, men jag tror man brukar använda en ekonomisk modell. Resultatet är i alla fall att kött från mjölkproduktion är klimatbilligare eftersom det på vägen också givit mjölk som bär en del av klimatkostnaden.

På ett sätt är ju detta utmärkt; ju mer man får ut av en klimatbelastande produktion, desto bättre är det ju. Men, problemet är att det bara är sådant som säljs som kan få en klimatkostnad. Nyttan av öppna betesmarker (vilket innebär överlevnad för hundratals arter), att bönder inte behöver utsättas för bekämpningsmedel eller att grund- och ytvatten påverkas i olika utsträckning har inte fått något värde i kronor räknat. Då blir det så snurrigt att intensiv konventionell kycklingproduktion framstår som ett smartare val än KRAV-godkänt griskött.

Och älgköttet då, hur skulle man kunna allokera klimatpåverkan till andra nyttor? Pja, låt oss göra lite antanganden (Marian Radetzki måste älska detta): En jägare värderar en dag i skogen till 2 000 kr. Älgkött kan säljas till ett snittpris av 100 kr per kg. Trafik- och skogsnytta av en fälld vuxen älg kanske 20 000 kr.

• 10 jägare à 2 000 kr = 20 000 kr (40%)
• 100 kg á 100 kr = 10 000 kr (20 %)
• Trafik- o skogsnytta = 20 000 kr (40 %)

I går räknade jag fram 325 kg koldioxid per fälld vuxen älg (eller två kalvar). Köttets andel (20 %) skulle då bli 65 kg, eller ett knappt kg CO2 per kg älgkött.

Där ser man. Det är ju skillnad. Undrar hur det skulle se ut om man försöker göra en liknande övning för lantbrukets (ekologiska) produktion.