tisdag 11 november 2008

Vad är det naturliga utsläppet?


Funderingarna kring utsläppen från älgkött (5:e nov och 7:e nov) kretsade kring två problem; vilken "nytta" har vi av älgköttet? Mat, rekreation, skogsvård, mm var sådant som kom upp. Det andra var hur mycket växthusgaser idisslaren älgen ger upphov till.

Problemet "nytta" är kanske det svåraste. Det tenderar ju att få ett väldigt människocentrerat angreppssätt. Jag tror jag lämnar det för ögonblicket

Däremot skulle jag gärna vilja ha synpunkter på följande:
  1. Kan man säga att det finns ett naturligt utsläpp av växthusgaser från djur? Utan betande (och därmed ofta idisslande) djur skulle ju i princip alla växtzoner vara bevuxna med buskar och träd.

  2. Om det finns ett naturligt bakgrundsvärde för utsläpp från djur, skulle man då kunna räkna av det från utsläpp från kött från lantbruk? Eller ska vi alltid räkna med alla utsläpp överallt?
De här frågorna är jätteviktiga om vi ska kunna komma vidare i debatten kring klimatpåverkan från kött och lantbruk. Jag menar att det är särskilt viktigt att man pratar ekologiskt lantbruk, eftersom så stor del av växtproduktionen är beroende av gödsel från djurhållningen.

Jag vet inte vart jag ska ta vägen med det här, så hjälp mig - dumpa dina tankar i kommentarsfältet. Sprid gärna en länk till det här inlägget. Jag vill verkligen ha input!

Bilden är publicerad med tillstånd från KRAV

4 kommentarer:

Monica sa...

Det där med att naturen skall "göra nytta" för människan är ett elände som filosofen Francis Bacon (den knölen...) gav upphov till på 1600-talet då han som "den moderna vetenskapens fader" hävdade att naturen är till för att behärskas av människan och att vi skall nyttja den för vår vinning. Tyvärr tog hans tankar rejält skruv och gäller än idag. Usch!

http://tagganer.blogspot.com/2008/11/uppgrelse-med-francis-bacon.html#links

JohanC sa...

Nä, jag ville nog inte ha sagt att naturen ska göra nytta för människan. Jag menar t ex att en nytta är att betande djur skapar livsutrymme för hundratals arter, vilket är av värde för dessa arter och den biologiska rikedomen, i första hand.

Det jag fikar efter här är hur vi ska tänka när vi funderar över vilken mat som är klimatvärst. Det blir avgörande för om man ska se nötkeatur som Den Store Klimatförstöraren eller ej.

paljettenq sa...

Om man ser på "förädlingen" av boskapsdjur, tex kossan, så skulle vi antingen ha druckit mindre mjölk idag eller haft fler kor...
För att en kalv ska överleva behöver kossan bara producera 2-10 liter mjölk/dag. Men genom avel ger en kossa nu bortemot 80 liter (ibland mer)/dag.
Men visst man kan ju undra om man inte borde ha dragit i nödbromsen flera gånger sedan Bacons tider... Men nog tycker jag att man kan plocka russinen ur kakan för att utveckla med kunskap och hållbara innovationer. Dessutom krävs att vi konsumenter ändrar våra vanor så att utvecklingen och möjligheterna inte blir siffror på ett papper.

JohanC sa...

Tack för kommentar.

Men 80 liter per dag? Vad jag vet ligger bra svenska kossor på sådär 8 till 12 ton per år. Det borde bli sådär 20 till 30 liter per dag i snitt. Men kan det vara möjligt att de ligger på 80 liter per dag under laktationsperioden?

Related Posts with Thumbnails