onsdag 26 november 2008

Nu får det bli fart på musselanvändningen!

I många hönsfoder används en del animaliskt protein. Det vore på alla sätt förnämligt att ersätta fiskmjöl med musselmjöl. Emellertid ser det ut som att musselmjölet för överskådlig framtid kommer att vara ganska dyrt. Skulle det kunna vara en lösning att kräva att KRAV-höns får musselmjöl (i den mån de får animaliskt protein)? Kan konsumenterna tänkas vara intresserade av argument som "Köp KRAV-ägg för havets skull?"

Jag har just kommit tillbaka från ett möte på Tjörn där ekologiska hönsbönder bland annat diskuterade möjligheten att använda musslor i hönsfoder. Man blandar ofta i små mängder animaliskt protein i hönsfoder eftersom hönan inte själv kan bilda den viktiga aminosyran metionin på egen hand. Det vanligaste är att man i så fall blandar i fiskmjöl. Men det är inte konfliktfritt - fisk är ju en problematisk råvara idag, och ägget kan ta smak av fisken.

Blåusslan är en makalös anordning, som filtrerar jämförelsevis enorma mängder vatten och äter upp planktonen i detta vatten. På det viset gör en musselodling en vik, fjärd eller fjord mindre näringsrik och vattnet klarare. Samtidigt har vi problem med att diffusa utsläppskällor släpper ut en hel del näringsämnen till havet. Till dessa utsläpp hör lantbrukets.

Om man ska komma åt en så enorm mängd som blir aktuell när vi börjar snacka hav eller havsdelar, är det enda rimliga att prata om bioackumulering. Dvs det är meningsfullt att odla musslor för att sedan använda dem som mat, foder och gödsel. På det viset kan vi på ett effektivt sätt komma åt en del övergödning av haven, som i sin tur resulterar i algblomingar som i sin tur skapar döda bottnar.

Om en enda medelstor hönsbesättning (sådär 10 till 15 000 höns) gick över till musselmjöl skulle den behöva 10 till 20 ton mjöl per år, vilket motsvarar sådär mellan 200 och 400 ton hela musslor. Och då ska man veta att vi närmar oss 500 000 ekohöns. Idén är då att man ger hönan musslan. Hon ger oss ägg och gödseln. Gödseln ger mat åt hönan och kanske lite till oss också. Åkern läcker förr eller senare en del av näringen, men då fångar man det i musslor, som man ger lite till hönan. Och så får vi mat på varje varv.

Det låter ju genialt - so what's the problem? Well just för ögonblicket är det en prisfråga. Fiskmjölet ligger på sådär 11-12 kr per kg, och den första försöksomgången musselmjöl beräknas kosta över 100 kr per kg mjöl. Men det bygger på att musslorna som produceras nu är fokuserade på att bli mänskomat. Det innebär att de måste växa länge, rensas och testas. Om man producerar musslor för att bli foder eller gödsel, kan man nog komma ner betydligt i pris, kanske neråt 20 kr per kg musselmjöl.

Men det är ändå en skillnad. Om man inte skapar någon form av ersättning eller incitament så får hönsbonden stå för merkostnaden. Det finns flera idéer om hur man skulle kunna göra. Men ett sätt är ju att skriva in i KRAV-reglerna att man ska använda en viss del musselmjöl i foder och/eller gödsel. Det skulle fördyra produktionen, så då är frågan om man skulle kunna få konsumenterna att se vikten av detta. Kan man tänka sig argument som "köp KRAV-ägg, så räddar du Östersjön"? Är det någt som skulle intressera konsumenterna, tro?

Bilden har jag tagit själv. Den är från Mällby Lantgård, ett KRAV-certifierat lantbruk och bageri på Tjörn. Hönorna är Hyline. Bilden får användas fritt under förutsättning att källan, Ekotänk - http://ekotank.blogspot.com, anges.

6 kommentarer:

paljettenq sa...

Du..?
Det där musslorna, hur snabbt växer de? Samlas det mycket miljögifter i skalen och är det bara köttet som ska användas till foder? Jag tänker mig att iaf viss del av skalet kan ju hönorna knapra i sig...iaf tama burfåglar får ju ofta kosttillskott i form av kalk, skal av snäckor. Finns det någon hake förutom ekonomin för tillfället (rent ekologiskt)
Kan det inte vara vettigt om man odlar sån där "efterskördenväxter" (vet inte vad de kallas) som suger upp en del av överskottsnäringen som vanligen rinner ut i vattendrag... För att komma till en punkt där vi minskar utsläppen kan det ju vara vettigt om man kan tänka i flera led.
Annars låter ju det där med musslor som en positiv idé. :)

JohanC sa...

Musslorna är klara att skörda som konsumtionsmusslor på 10 till 18 månader. De växer mest i början så om man odlade för foder skulle man nog kunna ta dem efter 10 mån.

Miljögifter: det beror av var man odlar, men hittills har man inte haft några problem med det. Dels för att musslorna lever så kort, dels för att de är magra (mest gift i fet vävnad).

Ja, musselskalet ingår i diskussionen. Men man kan inte ge dem hela/alla skal - då blir det för mycket och fodret blir inte smakligt för hönorna. en del hönserier ger hela skal och det är klart att man kan använda blåmusselskalen till det.

Hakar - såvitt jag förstår är det bara priset som är problemet när det gäller foderfrågan. När det gäller musselodlingen finns det en del grejer man ska tänka på. Odlingarna tenderar att störa sommargäster och vara i vägen för en del friluftsliv. Det faller också ned en del rester från odlingen, så det måste vara god vattenväxling.

Fånggrödor gör nytta, absolut, och man ska göra allt man kan för att hindra läckage. Men hur man än gör så kommer marken att läcka en del näring. Det gör t ex skogar också. Och det är klart att så länge man tillför gödsel, så kommer man att ha ett visst läckage. Vid någon brytpunkt lönar det sig bättre (miljömässigt) att hämta musslor än att vidta ytterligare åtgärder på gården.

Ungefär, sådär.

Vi visar Vägen sa...

Jag har också tänkt på det där med miljögifter. Med tanke på att de filtrerar så mycket saker så måste det stanna sådant som inte skall vara där.

Om det nu är så att inga gifter fastnar, vad beror det på?

/Annie

kari sa...

Musselmjöl, inte helt tokigt - men inte i KRAV reglerna som skall, vi har ett antal allergiker som kan äta eko ägg när hönorna endast har fått vegitabiliskt foder ex Änglamark. Tillåtet i KRAV reglerna är helt ok. De mängderna som skulle behövas är väldigt stora. Skalen kan man ju finkrossa och servera hönorna separat, de är nog bra på att ta så mycket de behöver. Tycker att hela musselprojektet är spännande, trevligt med "miljöstädare" som är ätliga

JohanC sa...

Annie - flera av de värsta miljögifterna är fettlösliga (kvicksilver, kadmium, dioxiner, mfl). De anlagras alltså i fet vävnad. Det finns ganska lite fett i växter så som växtplankton. Musslorna är heller inte feta; förmodligen försvinner en del fett i deras fekalier (men det kan förtjänas att kolla upp). Så en anledning är att musslorna inte är feta.

En annan grej är att miljögifterna är utspädda. Det krävs mycket tid och stor volym för att de ska komma upp i nivå. Därför ansamlas de i toppredatorerna (som ju utnyttjar stora mängder lägre herbivorer) som gädda, lax, torsk och havsörn. Den andra anledningen är alltså att musslan är kortlivad och tidig i näringskedjan.

Kanske mer, vet inte på rak arm.

JohanC sa...

Kari- nä, jag tänkte inte kräva musselmjöl i något foder, men jag tänkte att man kanske kunde diskutera vilka krav man ska ställa på EVENTUELLA animaliska ingredienser i fodret.

Sedan kanske man kunde överväga om man skulle försöka återföra musslor till åkermarken. Men nyttan eller konsekvensen av det vet jag inte så mycket om.

Related Posts with Thumbnails