onsdag 5 november 2008

Klimatpåverkan från vilt kött


Emellanåt ser man matskribenter som rekommenderar viltkött som ett klimatsmart alternativ, rent av klimatgratis. Jag har just tagit hand om köttet från ett par älgkalvar, och kommer fram till att utsläppen från jägarnas och mina transporter motsvarar minst 5 kg CO2 per kg kött. Det är ungefär tre gånger så mycket som kycklingkött, lika mycket som griskött eller en tredjedel av nötköttet. Men då är jämföreslen orättvis; för köttet som kommer från lantbruk räknar vi med klimatgasutsläpp även från foderproduktion, djuret själv och från gödseln. Eftersom älgstammen är onaturligt stor kan djurets levnad som idisslare inte vara klimatgratis, men hur mycket de släpper ut vet jag inte. Gissningsvis kan älgkött jämföras med ett klimatbra nötkött.


Köttet står för en stor del av matens klimatpåverkan. Alla är eniga om att vi borde äta mindre kött och särskilt mindre nötkött. Hur mycket mindre är oklart och det är förenat med målkonflikter att dra ned mängden betande djur. T ex kommer en minskning av betet minska den biologiska mångfalden. I alla fall. Alla som vill promota något annat än nötkött har hittat sina grunder; kycklingkött, griskött och nu senast även odlad fisk. Även viltet har rekommenderats av många matskribenter som ett klimatneutralt alternativ.

Jag är noga med vilket kött jag äter, men kan försvara vilt för mig själv. Jag skjuter inte, men har varit med på en del jakter som drevkarl, hundförare och så. I år har vi kunnat komma över en älgkalv. Jag tänkte försöka göra en liten klimatanlays på köttet. Jag har rätt bra överblick över produktionskedjan, och den ser ut ungefär så här:

  • Jaktlaget ska organisera sig. Det kräver lite träffar, kanske lite inventeringsuppdrag och så. Jag antar att den körda sträckan mm motsvarar 10 mil per fälld älg.

  • Jakten ska genomföras, låt oss anta att det är tio jägare och drevfolk som åker fem mil ToR till jaktdagen. (Alltså 10 mil bilkörning per jägare)

  • De två kalvarna hämtades med en 15 mils tur, total körning.

  • Det kördes 15 mil för att få köttet styckat och malt

  • Det användes en del plastpåsar och annat plastmaterial som skydd.

  • Energi för infrysning, malning och så där räknar jag inte med.

  • Jag uppfattade att det fälldes två kalvar på "vår" jaktdag. Vi hanterade dessa kalvar gemensamt, och nettot var drygt 70 kg kött.

Den svenska genomsnittsbilen låg för ett par år sedan runt 240 g CO2 per km. Låt oss för enkelhetens skull anta att de inblandade bilarna i snitt släpper ut 200 g per km. Då blir uträkningen ungefär så här:

Jaktlagets organisering; 2*100 km = 200 km

Jägarnas resor på jaktdagen = 1 000 km

Transport från slaktplats och för styckning = 300 km

Totalt körd sträcka = 1 500 km; CO2 från trpt = 1 500 * 240 = 300 000 g = 300 kg

Plast, emballage, mm, antar cirka 25 kg CO2

Totalt 325 kg CO2/ 70 kg kött = 4,6 kg fossil CO2 per kg älgkött.

Eftersom det är mycket som kan ändras i beräkningen kan man nöja sig med en värdesiffra. Det förefaller alltså som att älgköttet ger upphov till runt 5 kg CO2 per kg kött. Faktorer som kan påverka är att ett vuxet djur väger mycket mer. Men, om jägarna åker betydligt längre så är det också en viktig faktor. Likaså naturligtvis om de kör miljöbilar (får max släppa ut 120 g per km).

5 kg CO2 per kg kött ska jämföras med kyckling som ligger mellan 1,5 och 2, eller gris som ligger runt 6 kg. Ris ligger mellan 5 och 6 kg. Den lägsta siffra jag sett för nötkött är 12 kg per kg kött. Men jag har också sett siffror på 45 kg CO2 per kg nötkött.

Det som är orättvist i jämförelsen är att för alla utom älgen talar vi koldioxidekvivalenter och räknar in utsläpp från själva djuret, dess gödsel och dess foder. Det stora problemet med nötkött är att kossor är idisslare och släpper ut en massa metan, som är en starkare växthusgas än koldioxid. Och då börjar det bli intressant, för älgen är också en idisslare. Den bör också rimligen släppa ut en massa metan och då har vi plötsligt en ganska ogynnsam klimatsituation för älgköttet.

Någon kan argumentera att älgen släpper ut sin metan oavsett vad vi gör. Den är ju vild. Iofs är det så, men skälet till att det finns så mycket älg är att det finns så mycket hyggen. Stammen är större än den skulle vara om Sverige var urskog överallt.

Och glöm inte bort att vara med i chokladrejset här på EkoTänk.

Bilden har jag lånat utan lov från Nillas Blogg. Möjligen blir jag hemsökt och trakasserad för det. Vi får se.

9 kommentarer:

paljettenq sa...

Vilket BRA inlägg!
Jag ska disktutera ämnet med min man som håller på med en jaktutbildning. Han har åandra sidan inte sagt något om att det är vare sig nyttigare eller mer miljövänligt att jaga älg. Men det är bra att ha det i åtanke.
Hur många av jägarna går till fots till jaktmarkerna?
Jag tror tex att min man har en vision om att han ska stycka och förbereda köttet själv,visst han är kompetent att göra det, men jag är tveksam...
Men en sak som jag ser att du inte tar hänsyn till är att jakt ofta ses som en social interaktion. Det är kanske lika mycket en hobby som ett sätt att skaffa fram mat.
(jag vet att du räknade ut det hela med fokus på köttproduktion/jakt).

Men om jag finge med miljöaspekten i fokus välja sport så föredrar jag älgjakt mot.. låt säga fallskämshoppning. Älgjakten förenar på sätt och vis nytta med nöje. Om man äter blandkost vill säga.

JohanC sa...

Tack!

Nej, så är det alltid när man beräknar miljöpåverkan. Den (miljöpåverkan) måste alltid ställas mot en nytta. I det här fallet har jag en enda nytta med i beräkningen - köttet.

MEN, som du påpekar, man skulle ju kunna försöka hitta en fördelning och säga att halva nyttan är att 10 jägare får en meditativ dag i skogen. Det är inte orimligt, men då blir fördelningsnyckeln det man ska diskutera. Och det kan man ju göra.

Men då kanske man måste fundera på om en ekologisk bonde är lyckligare eller gladare än en konventionell. Eller om det går åt mer folk som får lön för nötköttsprod än för grisköttsprod.

Ingen ointressant diskussion, men svår.

Lena sa...

Väldigt intressant!
Men även här kan man ju jobba mer på miljöbitar som att jägarna kan samåka till passen, kanske inte behöver mötar så ofta eller göra det närmre.. Eller saker som att man ser till att det finns ställen för styckning och liknande nära passen.

Här som jag bor får jaktlaget bara skjuta en älg per år, men det är också bara folk som bor i byn som ingår i jaktlaget, det innerbär ju väldigt lite miljöpåverkan när det gäller transporter och liknande. Styckning och sådant sker också i närheten.

Men som sagt, väldigt intressant uträkning!

JohanC sa...

Lena - ja, jag tror att det kan vara väldigt varierande med vilt. Om det är ett litet lokalt jaktlag som har tur (i det här fallet att fälla sin älg på första dagen) och inte behöver så mycket samordning för planering och styckning, så sjunker utsläppet.

Om man å andra sidan tänker på stora jaktlag i Jämtland där ett försvarigt antal åker upp från Mälardalen för att vara med, så blir det förmodligen ganska läskiga siffror.

Mitt exempel är bara rakt ur verkligheten, där jag bor.

Tack för synpunkt!

paljettenq sa...

En verkligt svår (intressant) fråga!
Det finns de som äter vilt för att de påstås vara lyckligare än industridjur. Det må kanske vara så. Men det är svårt att mäta lycka hos djur.
Men de skandal reportage man har sett om djurfrakt med skadade djur som uppenbarligen lider är ju otäckt. Det är ju något de flesta av oss vill slippa.

Men statistiskt sett så lever en älg inte så många år i sin skog innan de faller offer för människorna. Drygt 72-93% av älgarna dör förr eller senare av att de skjuts och en stor andel omkommer i trafikolyckor. Endast ett fåtal djur dör av andra orsaker. Knappast någon älg förutom de på Kolmården dör av hög ålder.

Men om man ser det hollistiskt hur man väljer att leva kan ju älgjakten verkligen vara både nyttig och ekologisk. Om man ser på hur många av jägarna kanske väljer bort utomlandsresan till Thailand för att under hösten åka tio mil med bil till skogen... Ja då tycker jag nog att den jägaren är mer miljövänlig och nyttoorienterad än playa-räven med sin paraplydrink.

JohanC sa...

Nä, det är gott om frågor och svårt med de självklara svaren...

Man kan ju inte fråga djur om de är lyckliga, men det finns olika mått på deras välbefinnande. de är dels fysiska parametrar (hur feta, hur rena), beteendeparametrar (är de stressade, kan de blida flock, osv) och lite annat. Jag tror nog att vi vet rätt mycket om hur vi håller koll på om husdjuren mår bra.

Jag skulle tro att det är betydligt bistrare i skogen i midvintern än i stallet. Om inte annat har ju renskötarna svårt att få sina djur att överleva vissa vintrar. Och då kan man nog inte säga att renarna är lyckliga strax därför innan.

Så, någonstans känns det rätt idealt med älgkalv. De har gått en sommar och käkat och växt. Och så möter de en kula. I mitt fall kunde jag se att skotten tagit i det närmaste perfekt. Dvs lidandet måste ha varit mycket kort. Viktigt för mig.

När det gäller jägarens ev thailandsresa, så är det ju ett gränsdragningsproblem. Vad ska man räkna in? Ska man räkna in jägarens mat? Deras jobb? Uppvärmingen i deras bostad? Osv. Om man betraktar jägaren som en produktionsresurs, så får man ju ställa sig dessa frågor.

Jag vet inte, men i det här fallet känns det tydligt att man borde allokera en del av koldioxidutsläppet till jägarens rekreationsnytta. Då får ju köttet mindre koldioxidlast.

Anonym sa...

Mycket tveksam till ditt inlägg!

Vad har du tillexempel för belägg för att älgstammen är onaturligt stor? hur många djur/1000 ha är en naturlig älgstam? Vad är förresten naturligt i dagens urbana samhälle?Vidare kan man ju med ditt sätt att räkna inte äta någonting utan att påverka miljön väldigt negativt. Möjligtvis kan vi som bor på landet och på vår jaktmark äta vårt viltkött och inte påverka miljön så negativt som er som åker långa sträckor för att bara hämta kött. Är inte det stora problemet med klimatpåverkande mat att de flesta människor bor i storstäder och behöver få sin mat ditfraktad? Uppsala va det va?

Tacksam för svar!

Gustav Svensson, lantbrukare
Skänninge

Johan C sa...

Gustav,

ursäkta dröjsmål.

Jag har inte en exakt källa för mitt påstående att älgstammen är onaturligt hög, men förutom att jag tycker mig ha läst det på flera ställen så påverkar vi stammen på två sätt. Det viktigaste är skogsbruket som ger mycket föda. Men sedan har vi skjutit av de naturliga fienderna till älgen. På senare tid har också vintrarna varit milda, vilket har inneburit att fler älgar klarat sig bättre genom vintern.

Men du har ju rätt i att vad som är en naturlig natur är mest en akademisk fråga; i princip all skog är ju produktiv mark som brukas. Alla öppna marker är också resultat av jordbruk. Jag antar att jag var ute efter någon slags naturskog som kanske fanns för ett par tusen år sedan.

Det finns gott om stöd för att de som bor i större städer påverkar miljön betydligt mindre än de som bor på landet. Den viktigaste skillnaden är hur man tar sig. Själv cyklar jag till jobbet och fyller cykelsläpet de flesta gånger jag handlar. Jag kan lätt ta bussen till centralen och åka vidare med tåget. Och så där. Transporten av lantbruksvaror är så effektiv, så utslaget blir inte så stort. Det betyder inte att jag tycker att alla ska bo i städer, men rent miljöekonomiskt vore det i princip bra att ha så få som möjligt på landet.

Och visst är det så att i princip allt man äter påverkar miljön. Ofta negativt. Men inte alltid. Den ökade biologiska mångfalden från betande djur tycker de flesta t ex är positiv. Och det är bland annat därför som det är i princip förbjudet att marknadsföra något som "miljövänligt". Så det är en realitet; det vi gör och köper har en påverkan. Frågan är hur vi kan påverka så lite som möjligt.

Bjärven sa...

Några påpekanden :
1.vi har idag drygt 4 älgar per 1000 hektar, jämfört med 1per 1000 i naturlandskapet (förindustriell tid).
2.dubbelt så högt som Finland.
3.det är transporter som är det stora problemet, inte älgköttett. Byt till elbil och din kalkyl ändras helt.
4.älgens klimatpåverkan har främst att göra med att den äter upp tallplantor som annars skulle ha bundit co2. Minskad skogstillväxt är älgens bidrag till uppvärmning av planeten. Men att äta gräs och löv och sen fisa metan är inget problem. En ko kan inte fisa mer än den äter.
Slutsats :älgkött är fantastisk, det är i huvudsak våra transporter som är det stora problemet.
Mvh
Björn Ferry

Related Posts with Thumbnails