onsdag 11 februari 2009

Utsläpp dödar - vi måste snabbt bli mycket bättre

Australien brinner, och drunknar. Det står allt mer klart att utsläppen av växthusgaser har ett högt pris.

Under tiden marknadsför företag och produkter sig och sina produkter som klimatneutrala, eftersom de "kompenserar" utsläppen. Jag tycker kompensationerna luktar avlatsbrev; det finns ju bara två sätt att bromsa in uppvärmningen; genom att inte släppa ut fossilt kol och möjligen genom att pumpa ned växthusgaser i berggrunden.

Att betala för att någon annan ska göra något bra är väl fint, men resultatet blir att man upplever att man har löst problemet för sin del. Har jag pröjsat några hundra extra för semesterchartern så är det i alla fall inte mitt fel att folk dör i Australien. Fel - flyget går fortfarande på fossil fotogen. Det är (bland annat) ditt fel att det har dött 300 människor i de australiska bränderna.

Jag vet att många reagerar med att ignorera problemet om man skuldbelägger dem, men någon stans måste ju alla få klart för sig att man inte kan förhandla bort ett utsläpp. Man måste också förstå att världens samlade utsläpp aldrig har varit så stora och att de dessutom ökar. När man unnar sig kött eller en semesterresa så är det inte ett möjligt problem i framtiden man skapar. Man bidrar till att döda folk och fä, faktiskt hela habitat.

Jag är väl mest frustrerad över situationen, men det här har viss koppling till den ekologiska produktionen. Det finns en tendens att försöka hitta småskillnader mellan ekologiskt och konventionellt, och på det framhålla att eko är klimatsmartare. Det är nog så att eko är klimatsmartare i de allra flesta fall, men vad som är ännu viktigare är att nu räcker det inte att vara lite bättre. Eko eller inte, så gäller det nu att fatta beslut om hur vi blir mycket bättre.

När de besluten fattas är förhandlingsläget ett nytt: huruvida en åtgärd ska bli tvingande eller inte ska vägas mot kostnader av ett slag som vi inte hanterat tidigare. Ett utsläpp i Tierp har betydelse för bränderna i Australien.

När klimatprojektet går in i sin slutfas blir det spännande att se hur reglerna landar, och i vilken takt KRAV kan integrera dem i KRAV-reglerna.

4 kommentarer:

Gunnar R sa...

Det är många som säger att man inte skall skuldbelägga folk, eller oss själva för vårt beteende. Men uppriktigt sagt så tycker jag att det är lite ytligt - en typisk reaktion från vårt underhållningssamhälle där allt skall vara lätt och glättigt. Förvisso var skuld och skam överexploaterat och missbrukat i forna tider (och är det sannerligen fortfarande i vissa kretsar), men det betyder ju inte att de är helt galna känslor. Tvärtom så ser jag dem som viktiga reglerfunktioner av mänskligt beteende.

Johan C sa...

Ja, nä, precis. Men det är nog så att regeln att inte skuldbelägga kommer precis innan regeln om att måste skapa krismedvetande när det väl behövs. Jag undrar om det inte är så att det behövs nu. Det är nog tveksamt om vi kan vara glättiga om klimatet så mycket längre.

Lena sa...

Jag har själv funderat på det här, jag har svårt att förstå det där med att köpa sig fri från sitt dåliga samvete.

Jag länkar förresten det här från min blogg.

Johan C sa...

Lena - tack för länkning, kul att du tittar in. Jag skrev en kommentar till ditt inlägg.

Related Posts with Thumbnails