För ett tag sedan var jag brydd över att det skulle vara så svårt att få tag på nyckelingredienser till julen; saffran o mandelmassa. Saffranet gick väl att fixa på postorder, men mandelmassan var lite värre, och det var brått också. Sarah på Egologiskt hade vänligheten att tipsa om hur enkelt det var att göra själv. Jag tyckte väl lite smådrygt att jag vare sig hade tid eller maskiner som behövs...
Förlåt att jag var så dryg Sarah! Nu har jag insett att det inte behövs särskilt speciella maskiner. Mandelkvarn, matberedare, mixer eller lite vad som helst som har sönder mandlarna riktigt rejält är vad som behövs. Så här gjorde jag för att få ca ett halvkilo mandelmassa på tio minuter (betydligt mindre tid än att springa till affären):
- En påse Saltå Kvarn mandlar (250 g) hälldes ned i den gamla mixern som vi ärvt av farmor. Ziiiiing - mandelmjöl!
- Ned med alltihop i en bunke. Tillsätt lika mycket socker. Rör om och arbeta.
- Det ville liksom inte bli något annat än mandel- och sockermjöl, så jag frågade runt lite och fick rådet att köra med florsocker istället. För sent. Då blev rådet att tillsätta äggvita lite i taget tills konsistensen är riktig. Det gick åt nästan en hel äggvita för mig.
- Resultatet syns på bilden ovan, och my goodness, det är skillnad i smaken på Odenses industrimassa och det här!
Och glöm inte bort att vara med i chokladrejset här på EkoTänk.
Inlägg
4 kommentarer:
Vad kul att du testade det ändå! Känns ju ännu lyxigare när man gjort allt från grunden.
Yes, riktig eko-lyx. Livsfarligt god. Fast kanske inte livsfarligt ändå; fetterna i mandel är ju ganska nyttiga... Bara att mugga i sig!
Jag gissar att det här är något vi som nästa generation Torfolkare borde fundera över, dock tror jag det ligger mer i Saltås linje än i vår. Jag menar, sylt & mandelmassa har väl inte så mycket gemensamt?
Men det låter väldigt gott & enkelt, absolut något jag ska testa! Dock har vi faktiskt ekologisk mandelmassa i Gustafsons Skafferi!
Lena - ja, nä, alltså, det är klart att ni vet bäst vad er affär är och hur den bäst utvecklas. Det som slog mig var bara att det är en så enkel produkt (mycket enklare än sylt), och att det föreföll finnas fina marginaler i den. Sedan tror jag både Torfolk och Saltå om att göra riktigt goda grejer, och det visade sig ju vara skillnad på skillnad, så att säga.
Skicka en kommentar