Flygfrakt och eko passar vanligen inte ihop

Läsaren Kari uppmärksammar några av problemen om KRAV eller eko skulle bannlysa flygfrakt. Det finns områden som behöver pengarna, men där endast flyg är ett fungerande alternativ. Jag förstår de här problemen, men tycker att man borde prata om principen först. Jag menar att flygfrakt av mat i princip inte är acceptabelt. Men i vissa särskilda fall och kanske under en begränsad period, så skulle man kunna acceptera flygfrakt av ekologiska varor. Jag tror att det är viktigt att slå fast principen, så att vi inte hamnar i limbo i den här frågan.

Kari gör en intressant reflektion i mitt inlägg om flyg vs eko. I korthet, och med mina ord, beskriver hon att det för stora landområden helt enkelt inte finns något alternativ till flyg för långväga transport. Som exempel använder hon Uganda. Den teoretiskt möjliga hamnen skulle vara Mombasa. Men vägarna dit är urusla - det tar tre dagar med dålig komfort för frukten. Järnvägen fungerar inte. Karis slutsats är att det är så viktigt att denna typ av länder får exportera frukt, så att vi måste acceptera flygfrakten.

Hm. Hmm. Tack för den inputen Kari. Du har en given poäng; att bygga en hållbar livsmedelsproduktion som kan få in friska pengar i de här länderna är avgörande för att de ska kunna ta språnget förbi kemikalie- och fossilsamhället. Men, samtidigt uppfattar jag att vi står i ett riktigt prekärt läge. Klimatet väntar inte. Det går en kritisk gräns vid två graders uppvärmning, och vi är redan på god väg, 1,5 grader tror jag. Och utsläppen ökar fortfarande.

Jag ser alla utmaningar som krävs när ett samhälle som bygger på billig fossil energi snabbt måste komma åt utsläppen av fossil kodioxid. MEN jag tror att den ekologiska rörelsen måste bestämma sig för vilka principer vi ska ha. Sedan kan vi börja diskutera undantagen. Precis som att det alltid har funnits en princip om att allt djurfoder ska vara ekologiskt, och komma från den egna typ socknen. Däremot har denna princip inte alltid varit möjlig. För en del djurslag tror jag att man började med att det räckte att 50% var ekologiskt.

På samma sätt tycker jag personligen, att vi borde slå fast principen att det är ohållbart att lägga så mycket (fossil) energi på en vara, som en flygfrakt innebär. Det är enorm utmaning att både få energin att räcka till alla, och att göra det utan fossila utsläpp. Då är det, enligt min mening, inte rimligt att acceptera flygfrakt på ett principiellt plan.

Men sedan är ju världen som den är, och det är då vi ska börja diskutera undantagen. Jag skulle kunna tänka mig att något i stil med att flygfrakt endast kan tillåtas om:

• Normal frakttid på marken från primärproduktionen till nämaste handelshamn är mer än (säg) två dagar, och
• Produktionen uppfyller IFOAM:s regler om sociala rättigheter eller är rättvisemärkt(EU-eko räcker alltså inte), och
• Importören betalar en viss slant till projekt som syftar till att bromsa den globala uppvärmingen.

Typ. Det borde begränsa flygfrakten till en liten, liten andel. Undantaget gör det möjligt att diskutera om/när det ska tas bort. Det skulle också etablera en viktig princip för ekologisk produktion.

Bild - copyright Martin Cejie Hegardt. Publicerad med tillstånd.

Flyg vs ekologiskt

För något drygt år sedan var frågan om flygtransporter av ekologiska varor en het diskussion. Den har tillfälligt somnat av. Jag tror att det är viktigt att vi kommer till vägs ände med det här. Är det OK att flyga ekologiska varor, eller inte? Jag, personligen, lutar åt att det inte är OK i det allmänna fallet. De undantag jag tänker på är varor av mycket högt värde, som helt enkelt försvinner när de skeppas på sjön. Hit hör t ex vaniljstång, saffran och några grejor till. Flyga vindruvor? Inte rimligt.

Problemet är att denna inställning kan drabba producenter i syd. Mest pratas det om Afrika. För mig är det oklart hur stort det här problemet (alltså att en flygbojkott från eko skulle kasta människor i fattigdom), och det behöver jag förstå mer av.

Jag tycker också att det är märkvärdigt tyst från transport- och förpackningsindustrin. Jag vet att det har funnits försök med nya material och modifierade atmosfärer som skulle möjliggöra båtfrakt från tropiska länder till Europa. Var är den här industrin, nu när man skulle behöva den?

The Times Online refererar den senaste utvecklingen i denna debatt i UK. Där har debatten varit betydligt mer energisk, och Soil Association (KRAVs motsvarighet i UK) har landat i ett slags nja. Bakgrunden till det njaet är den sociala dimensionen - att man inte vill göra läget grinigare än vad det är på landsbygden i Afrika. Samtidigt framkommer det nu att ett par flygbolag har sponsrat afrikaner med flygbiljetter till UK för att lobba för fortsatt flygfrakt... Rörigt.

Målkonflikter i KRAVs regler

KRAV behöver hjälp att göra en avvägning mellan olika principer. Å ena sidan kommer mycket av näringen och nyttan i ekologiskt jordbruk från principen att man gödslar jorden, medan den levande jorden (med alla sina krumelurer) i lagom takt bryter ned gödseln till växtnäring. Å andra sidan ska ekologiskt lantbruk sträva efter att sluta kretsloppen med konsumenterna. Nu finns många möjligheter att ta tillbaka kompost och att producera biogas på gårdsnivå. Men då uppstår problem med att det ekologiska jordbruket blir mer beroende av det konvetionella jordbruket, med bekämpningsmedelsrester och med att en fraktion av biogasresten fungerar som ett konventionellt gödsel. Hur tänker man kring sådant?

KRAV remissar fn en ändring i reglerna som kanske kan vara intressant att känna till. Det handlar om att väga principer i en målkonflikt mot varandra.

En av grundstenarna i ekologiskt lantbruk är att växten och jorden ska samspela. Genom detta mål får man starkare växter och ett rikare liv i jorden. Man gödslar jorden med djurspillning och kvävefixerande växter. Organismer i jorden bryter i långsam takt ned gödningen till växtnäring. Växterna får sin näring i en takt som de kan hantera, samtidigt som de inte får det för lätt; de får anstränga sig lite med längre rötter etc. Samtidigt ska de skydda sig mot angrepp nedifrån och ovanifrån. Sammantaget tenderar detta att ge näringsrika växter.

Alternativet är att ge växterna växtnäringen direkt i en form som de kan ta till sig. Det kan man göra genom att tillsätta handelsgödsel vid vissa tidpunkter. Jordbruket är då inte längre ekologiskt. Artrikedomen i jorden faller (eftersom det inte finns någon mat (gödsel) åt krumelurerna som bor där), och växterna blir latare eftersom de får tillräckligt med näring serverad. Avkastningen mätt i vikt per hektar ökar, men näringsinnehållet tenderar att falla.

En annan princip som är viktig i det ekologiska jordbruket är att hushålla med resurserna och att knyta samman kretsloppen. Det är viktigt att inte använda för mycket fossil energi, och helst bör hushållen leverera sin kompost och rötslam från avloppen tillbaka till åkrarna.

En tredje princip är att försöka isolera den ekologiska produktionen från den konventionella. KRAV-gårdar ska inte vara beroende av gödsel från konventionella grisgårdar, eftersom de i sin tur bygger på en foderförsörjning och en djurhållning som t ex vi på KRAV inte kan acceptera.

Mellan de här principerna uppstår det problem. Till att börja med så är väldigt få hushåll helt ekologiska. Om man tar tillbaka kompost från hushållen innehåller de alltså dels konventionell näring, och vad värre är, bekämpningsmedelsrester och sådant som genom olyckor följer med ändå. Samma sak med avloppet. Men om man ändå vill sluta kretsloppet - vilka undantag kan man då göra från särhållningen? Är det OK med kompost om man provtar ordentligt och dessutom rötar innan man sprider?

En ännu intressantare (tycker jag) fråga gäller biogasproduktionen. Det finns gårdar som kan producera biogas med helt ekologiska råvaror. Resultatet av processen blir dels biogas (som man kan sälja eller använda själv), dels en fast rötrest (ett slam), och dels en flytande fraktion som består av lättlöst växtnäring. Den fasta rötresten är inget problem, den funkar i den ekologiska jorden. Men vätskan däremot, kommer att fungera som ett handelsgödsel. Växterna får tillgång till snabb näring. Effekten blir liknande den som man får i konventionellt lantbruk; mindre rikedom i jorden, mindre kaxiga växter och högre avkastning. Det är ju inte så bra... men råvaran är ju eko rakt av... och vi behöver förnybara bränslen nu-på-en-gång...

Hur tänka? Hur göra? Kommentera gärna här, men skicka ännu hellre era kommentarer till KRAV, också. Läs gärna remissen och skicka kommentarer till regler-snabela-krav-punkt-se. Senast den 1 feb.

Bilden har jag lånat från KRAVs bildarkiv. Fotograf: David Giese.

Marabou följer SAAB i graven?

Jag tror att de varumärken och företag som nu inte har fattat att världsmarknaden håller på att ändra sig i grunden kommer att gå under. Förändringen är kraftig och snabb. Det är längre inte cool i villakvarteren att köra hem en ny SUV. Det är samma på matfronten. Alla krogar som ligger i ledarskiktet försöker prata om ekologiska ambitioner och närproducerat. Väldigt många matbloggar har en ekologisk slagsida. Eko-lådor säljer som smör i solen, och det är inte priset de konkurrerar med. Arla fattade detta snabbt. Andra har fattat till slut. På godissidan är det väldigt tyst, och tystast av alla tycker jag att Marabou är. Jag tycker inte att det finns någon anledning att vara patriotisk i det här. Kan inte SAAB överleva, är det bättre om vi får Toyota att flytta hit i någon del. Vill inte Marabou vara med tycker jag inte att det gör så mycket om Green and Black köper fabriken i Sundbyberg och börjar leverera till en marknad som har kört ifrån dionsaurierna.

Jag tror SAAB är en dinosaurie. En skapelse som kunde leva under särskilda betingelser, men som är dömd till undergång. Varumärket är byggt på en historia som handlar om militärflyg; det är fräckt, snabbt, cockpit och flyg/körglädje som impregnerar bilden av SAAB. När klimat- och energikrisen blev övertydlig för alla, så möter SAAB detta med argument om fler hästkrafter. Under huven händer inte mycket. Lika stor motor. När nu finanskrisen rycker i mattorna under premiummärkena på bilmarknaden, så möter SAAB detta med begäran om krisstöd från regeringen. Problemen med svängande valutor möter man med att bygga en SUV-fabrik (ni läste rätt, SUV) i Mexico.

Jag får intrycket av att man på SAAB fortfarande inte har fattat det som alla andra fattat för länge sedan: det finns en avsevärd risk att framtiden är något annat än historien. Det är sannolikt att vi måste tänka nytt på allvar. Vidare är det sannolikt att köparna snabbt håller på att ändra preferenser. Det är inte längre politiskt korrekt i villakvarteren att komma hem med en ny SUV. Hur länge imponerar det med många hästkrafter? Jag tror att kulturen sitter för djupt i SAAB. Jag rekommenderar regeringen att inte stödja företaget. Men försök gärna locka hit något mer framsynt bilföretag (Toyota, VW, Smart) att etablera utveckling med den komptens som finns kring aerodynamik och liknande. Kanske kan vi också bygga smarta bilar på ett smart sätt.

På matsidan har vi också några dinosaurier. Ett tag trodde jag att ICA skulle få problem med detta, men de ryckte upp sig rejält till slut. Fiskindustrin höll alldeles på att tappa greppet, torsk, fisk, utfiskning och bottendöd höll på att bli synonyma begrepp. Nu tävlar Abba och Findus om att göra bäst intryck, och stora delar av det norska fisket håller på att bli miljömärkt. Det ska nog greja sig även där. Men på snaskmarknaden är det alldeles som att de stora tror att de är odödliga. De bara sitter och ser på när andra äter sig in i deras marknad.

Tydligast är det på chokladsidan. Många varumärken har börjat etablera sig som schysst choklad; Equale, Green and black, Änglamark, Kung Markatta med många fler. Anton Berg har börjat försöka med Rättvisemärkt, men i övrigt verkar det inte hända mycket. Allra minst verkar det hända på Marabou.

Jag vet inte och fattar inte hur marknadsstrategerna där tänker. Kanske "det där eko-reko-köret är bara en fluga"? Inez Uusman var minister på 90-talet och sade samma sak om Internet. Någon som vet vart hon blev av? Kanske Marabou-strategerna tänker att "ameh - det vet ju alla att det inte finns någon köpstyrka hos miljömupparna". Har de inte hört talas om LOHAS?

Jag tror att Kraft Foods får passa sig för att deras varumärke Marabou börjar uppfattas som gammaldags och efter. Då kan det nog gå snabbt utför. Men det gör inte så mycket om Equale tar över fabriken i Sunbyberg, för min del. Precis som det inte stör mig så mycket om Toyota börjar tillverka hybridbilar i Trollhättan, när SAAB har blivit fossilt.

Bilden har jag lånat från Theobroma Tastings, som säkert även de kan tänka sig att ta över i Sumpan.

Det grejar sig med login på EkoNord

Jag skrev häromdagen att det var brist på rum i Gbg under EkoNord. Möjligen är det så, men Angela Anyai (som jag tror jobbar på Svenska Mässan) skriver så här i en kommentar:

"Det finns rum lediga under EkoNord!

Misströsta icke, det finns rum att få tag på i samband med EkoNord. Projektet har blockat rum på Gothia Towers så för er som är intresserade av att bo där finns det ca 200 rum uppbokat varje natt under Interfood. Uppge koden 199 när ni ringer hotellbokningen på Gothia Towers 031-750 88 10 eller maila hotelreservations@gothiatowers.com så hjälper de er med rumsreservation. För de som vill ha ett boka ett alternativ boende så ber vi er kontakta vår hotelservice på 031-708 86 90 eller hotelservice@svenskamassan.se så hjäler de er.

Välkomna till EkoNord!"

Skönt att det finns folk som är försigkomna och styr upp saker och ting i tid! Nu hoppas jag bara att de 200 rummen säljer slut i ett nafs!

Klimatprojektet är ledande, när man ser närmare på saken

I slutet på veckan skrev jag en artikel för en internationell tidskrift. Artikeln handlade om vart vi har kommit i vårt klimatprojekt. Resultatet från projektet är olika regler och åtgärder som kan ge betydande förbättringar (ur klimatsynvinkel) av det ekologiska lantbruket. Möjligen kan det vara värt att lägga en arbetsdag på en sådan artikel, för möjligen kan det starta processer som leder till en betydande minskning av klimatpåverkan från livsmedelsproduktionen. Och då kan jag nog känna mig nöjd med mitt dagsverke och ta helg.

På väg hem från kontoret försöker jag ofta ställa mig frågan "jaha, har jag gjort någon riktig nytta idag, då?". Dåliga dagar mumlar jag bara till svar, bra dagar känns det som att jag kommer att kunna se eventuella barnbarn i ögonen och säga "jag gjorde vad jag kunde". Igår ägnade jag en stor del av dagen åt att skriva en artikel åt tidskriften Ecology and Farming. Ämnet var att försöka föreslå vilka regeländringar som de globala normerna för ekologisk produktion skulle behöva för att bli mer klimatsmarta.

Nu har vi rivit, drivit och slitit med ett projekt med just det syftet i snart tre år. Tyvärr har mycket kraft och energi lagts på att diskutera hur en klimatmärkning ska se ut och användas. Visst är det intressant och lättdiskuterat, men det verkligt stora är ju att lyckas förändra grunderna i KRAV-godkänd produktion för att verkligen åstadkomma förändringar som ger väsentligt mindre klimatpåverkan. Det har krävt, och fortsätter att kräva, såväl hängiven projektledning som att vi lyckas samla landets främsta forskare, bönder och livsmedelsförädlare. Nu, sådär två tredjedelar in i projektet tror jag att vi till slut kommer att gå i mål med något viktigt.

Det är jag försker rapportera till en internationell publik hur projektet är upplagt och vilka resultat vi når, som det blir tillfälle att se utvecklingen. Vem hade för några år sedan trott att det var så viktigt att mylla ned spridd stallgödsel inom bara några timmar (annars blir lustgasavgången mycket stor)? Eller att det, ur klimatsynvinkel, är viktigare att hålla korna friska och nöjda, än att säkra att de har hög produktion per år? Eller att beredvilligheten bland KRAV-växthusen att gå över till biobränslen är så stor? Eller att mulljordarna skulle visa sig vara ett så stort klimat-socialt problem?

Men när jag rapporterar det här till en internationell publik och ser att vi är ganska ensamma om vårt angreppssätt, så förstår jag att vi kanske rapporterar om mycket viktig utveckling till världen. Kanske, kanske har det vi gör faktiskt en potential att vrida utvecklingen i en lite bättre riktning. Och då har jag nog gjort lite nytta och kan ta helg från jobbet. Nu blir det båtmekanikerkurs.

Bilden av omslaget till Ecology and Farming har jag lånat från IFOAM

Göteborg fullbelagt vid EkoNord

Det börjar ta slut på hotellrum i Göteborg under EkoNord-veckan. Det gör att det ser ut som att jag måste bo på ett hotell utan miljöprofil. Otroligt irriterande. Men det värsta är att alla de som vill åka på mässa och inte har hunnit fixa logi ännu, riskerar att bli utan. Det vore otroligt trist om mässdeltagandet blir lägre än det skulle kunnat vara bara för att AC/DC har konsert...

Det här med ekomässor verkar vara en riktig publikmagnet. På jobbet håller vi på att detaljplanera för veckan innan Kristi Himmelsfärd, då det är både EkoNord (en del av Interfood) och Nordic Organic Conference på en gång. Jag hörde från en kollega som fixar med login att alla hotellen som hör till kedjorna som är miljömärkta eller åtminstone har KRAV-frukostar (Scandic o Clarion, t ex) redan är fullbelagda. Det där är ju lite som när eko-bananerna är slut i affären. Man blir både glad och arg på en gång. Kul att det går bra för produkter o tjänster med hållbar profil, men bara för trist att man ska behöva betala för tjänster (eller produkter) som inte håller måttet.

Om jag fattade det hela rätt kan vi bo på Barken Viking, och det låter ju bra. Nu hoppas vi bara att vi kan förklara för dem att de åtminstone borde få sin frukost KRAV-certifierad, så kommer de också snart att öka beläggningen. Det går ju tydligen inte lika bra för dem som för Scandic o gänget...

Nåja, lyxproblem. Jag är mer bekymrad för att alla de som skulle komma på konferensen och mässan inte hittar någon stans att bo. Jag hoppas att de två arrangörerna har blockerat en del av rummen för sina deltagare. För tydligen är det inte eko-eventen som har fullbelagt Gbg i maj utan ett par konserter med AC/DC, eller något åt det hållet. Och så var det något annat stort på gång oxå.

Uppdatering 090126: Ny info. Det finns rum att boka i Gbg - läs mer i detta inlägg!