BioFach 2010 - dag 1

Mässan BioFach är på ett sätt alltid lika dan; förvirrande, överväldigande, brusig, tröttande och alldeles, alldeles underbar. Jag tror att det är människorna, alla dessa människor som tar ekologisk produktion och handel på allvar. Som faktiskt på allvar diskuterar hur man ska kunna göra en marknadsfördel av att betala bonden mer. Och som säljer, förmedlar, skapar kontakter och utvecklar produkter. Man riktigt känner hur alla dessa tusentals människor, precis som jag, suttit i åtskilliga timmar och förberett sig, och nu j-drar ska det hända.

Och jag får energi av att springa på viktiga människor i snart sagt varje hörn; här finns miljöchefer, marknadschefer, journalister, ministrar, konsulter, intresseorganisationer i en salig röra. På BioFach är det inget särskilt att Hollands jordbruksminister (bilden) står uppflugen och läser upp ett tal där hon bland annat säger att "Vi har många kriser just nu. Finansiell kris, klimatkris, matkris bara för att nämna några: Och det är ju uppenbart att det är till den ekologiska produktionen vi vänder oss för att hitta lösningarna. Därför är jag stolt över att idag blablabla..." För i montern bredvid står man och diskuterar om man skulle kunna få ihop en båt med havre att sälja till USA i höst (fattar ni hur mycket det är???). Strax därpå springer vi på några norskor som har en idé om att man skulle ta och lägga om Nordens största festivaler till heleko.

Allt detta är var för sig helt enastående händelser. Men när jag upplever dem så kan jag inte riktigt ta dem till mig på annat sätt att jag blir sprittande glad. Om någon vecka kanske jag kan sålla ut vad som var viktigt och vad som bara var kul.

När det gäller trender, så är mitt intryck att nästan ingenting har utvecklats sedan sist. Det är inga nya produkter eller områden som står ut. Det finns alltid udda grejer, men ingen samfälld strömning. Däremot är det liksom lite mer allvar i år. Förra året var det mycket snack om att rättvisemärkt borde vara en del av eko. I år är Rättvisemärkt tema för hela mässan, och nu vill man prata om HUR det ska gå till. Några nya produkter på området och Fair Trade har fått ett eget hörn på mässan.

En grej som är rolig är att den svenska montern är större, snyggare och kaxigare i år än förra året. Danskarna är tio gånger större, men det är ändå kul. Den nyaste nyheten för mig var webbplatsen Smaka Svenskt som är här för att marknadsföra sitt verktyg för den matintresserade turisten.

SANA - video från den italienska ekomässan

Det är ju kul med lite rörliga bilder också:

SANA - roliga ekologiska produkter

Man hittar alltid lite roliga produkter på mässor. T ex sprang jag på en kryddhandlare som hade den här fina vaniljen. Så ska de se ut, inte nerkölade i en glasburk! Lite extra kul med det här var att det visar sig att eko på Madagaskar ökar rätt fort nu. Det har nämligen fixat ett eget certifieringsorgan, och det både underlättar kommunikationen och är billigare än om det ska flyga in någon från ett gloalt certifieringsbolag. Madagaskars paradgren är vanilj, så nu bör vi se en ökad tillgång på vanilj framöver. Förmodligen dessutom i fler kvaliteter.

Jag vet inte vad det är med tyskar och bröd. Men jag tror att för dem är det en självklarhet att bröd ska vara gott. Därför finns det överallt i den tyska kulturzonen, utan att någon pratar om det. När produktutveckingen tagit fart inom eko syns det allt tydligare här också. Här exponerar österrikiska Haubis sitt sortiment av ekologisk bake off. Schysst urval.

Förpackningar är alltid en del av matmässor. Biologiskt nedbrytbara och till och med ekologiska tallrikar och bestick har jag sett förut. Nu har jag också sett tallrikar i tunn träfanér. Betydligt intressantare och snyggare än papper, majsstärkelse och annat. Rätt styva och bra att hålla i också.

Trenden att eko inte räcker består. Många, många produkter har t ex både ekologisk och Fair Trade märkning. T ex dessa snygga te-förpackningar.

Eko på flyget

Efter en del glåpord på kontoret (om det här med att flyga när man jobbar för en miljöorganisation) kom jag iväg mot Bologna. Flyget är en konstig värld. Helt konstgjord på något vis. Och passagerare som annars är ganska initiativrika går liksom in i ett vegetativt läge och låter sig fösas hit och dit. Tar villigt av sig skor och bälten. Ställer sig snällt i kö. Och väntar, väntar, väntar... Men hur det nu är så funkar tåg ned till södra Tyskland, men sedan blir det för dyrt. Bara att tugga i sig.

En grej som retade mig på Arlanda var den låga kvaliteten och det höga priset på maten. Man får inte mat på planet, så man är hänvisad till glåmiga landgångar till hutlösa priser. Urvalet och konkurrensen är begränsad.

Men så skulle jag byta plan i München, och plötsligt stod jag framför ett helt ekologiskt café, fullt med folk. Det var bagels, bakverk, kaffe, juicer, sallader och fruktsallader. Rubbet ekologiskt. Priserna ungefär som på Arlanda (höga), men fräscha grejer. Riktig mat. Livet kändes lite bättre.

Nu på plats i ett hotell mitt i Bologna, en av mina favoritregioner för mat i världen. Det är här de gör parmesan och balsamico. Här finns såväl körsbärs- com kiwiodlingar. Och folk är noga med maten. Att man har viktiga möten och en stressig dag står inte i motsats till bra mat.

Hoppas kunna ta lite bilder av SANA och rapportera lite vad som sker. Häng med.

Italienarna kan det Arla har glömt

Senare i veckan ska jag åka till Italien på jobb. Det är ett par möten som är samplanerade med den Italienska motsvarigheten till EkoNord eller BioFach. SANA heter den årliga mässan i Bologna. Utöver mötena så blir det nog några timmar på mässan i ett par omgångar. Kanske skulle försöka mig på någon form av video- eller bloggrapportering...

Hur som helst är norra Italien alltid inspirerande för en som jobbar med ekologiskt. Där har de verkligen lyckats skapa värden kring sin matkultur. Det går att sälja Parmesanost mycket dyrare än Västerbotten, i synnerhet om den är ekologisk. Eller parmaskinka, eller Balsamico. Och det hänger mycket ihop med att de lyckas förklara hur mycket känsla det är i mat.

Det är där någon stans som bondekooperationen i Sverige har misslyckats. Arla, Scan och de andra lyckas inte få fram till konsumenten hur mycket själ det är i maten, eller hur mycket mer själ det är i den KRAV-märkta. Eftersom dessa kooperationer har fått dominera så totalt, så har folk en känsla av att maten från Italien är mer äkta.

Om jag kan ta med mig något av det italienska sättet att tänka kring mat, och hjälpa de som vill göra det här hemma, ja då har jag verkligen världens bästa jobb. För det är dessutom sannolikt att jag får smaka på lite godsaker, medan jag lär mig.

Halva priset på eko-festen

Nordic Organic Conference och EkoNord går ju av stapeln i maj. På sistone har jag insett att det finns ganska stora grupper som kommer in på båda evenemangen till halva priset, eller mindre. Dit hör studenter, lantbrukare (och deras familjer), doktorander och rådgivare. Ju tidigare man anmäler sig till NOC, desto billigare är det.

Läs mer om avgifter till NOC här, och om rabatt till EkoNord här.

Bloggarackreditering?

Häromveckan diskuterade jag och en kille från CUL årets ekokonferens, Nordic Organic Conference. Vi pratade hit och dit om programmet, deltagare, pressbevakning, koppling till EkoNord och annat. Så kom vi in på bloggosfären.

Kanske skulle man betrakta bloggare som journalister? Det skulle i så fall innebära att man ska ge dem fritt tillträde och förmåner i form av tider med de intressantaste personerna, underlag, arbetsrum, mm. Ja, intressant, men ska var och en som sparkar igång en blogg få dessa förmåner? Hm, det blir nog lite mycket. Men kanske kunde man försöka precisera vilken typ av bloggar eller bloggare man skulle vilja ge dessa privilegier?

Så började vi spekulera i hur man skulle kunna försöka sätta upp kriterier för vad som är en seriös miljöblogg, utan att försöka sålla åsikter. Vi kom inte så långt, men vi skissade på följande kriterier för att man skulle kunna ackreditera en bloggare:

• Miljöfokus. Bloggen ska vara fokuserad på miljöfrågor. Kanske minst 50% av inläggen ska ha tydlig karaktär av att diskutera miljöfrågor.
• Mat-, konsumtions- och/eller lantbruksfokus. Typ hälften av inläggen ska på något sätt handla om mat, konsumtion eller lantbruk.
• Levande. En blogg kan anses levande om det görs 150 postningar, något så när jämnt spridda över året.
• Ägarskap. Bloggaren ska visa att ho/an faktiskt har kontroll över sin blogg. Alla bloggare vill inte bli identifierade. Det är OK, men om man vill bli ackrediterad, så måste man på något vis kunna visa att man kan göra inlägg på bloggen. Namnet kan hemlighållas för omvärlden.
• Sökbarhet. Bloggen ska vara sökbar för de vanligaste sökmotorerna.
  

Vi pratade också om man skulle kräva ett visst antal besökare, eller ranking i någon av bloggosfärportalerna. Men det kändes som att det var ganska oviktiga parametrar. Men om man inte kräver något åt det hållet, kanske man får en massa introverta navelskådare på halsen?

Hm. Ja. Åsikter, någon? Kanske något att ta upp på MiljöBloggForum?

Ser fram emot eko-festen i Gbg

Det är mycket nu som handlar om mässan EkoNord och NOC, Nordic Organic Conference. Det förbereds seminarier, det planeras resor och montrar. Det bokas talare och det bläddras i program - hur prioritera? Vad är viktigast?

Det är mycket som är en förstagångsgrej, men bland annat blir det för första gången en konsumentdag den 20 maj på EkoNord. Hoppas att det dyker upp riktigt mycket folk då. För KRAVs del ska vi försöka lägga några intressanta seminarier då.

Det är också första gången det görs ett försök med en gemensam nordisk ekokonferens. Tillfället till ära har det tagits fram en t-shirt, med en "kompostängel". Den är sådär katastroffulsnygg, så jag har fått en massa frågor om hur man får tag på den. Det är den som syns på animeringen ovan, och man kan beställa den från CUL här.

Det känns sådär pangspännande. Som någon slags julafton i maj. Jag kommer nog knappt att sova något på nätterna mellan 17 och 20 maj. Men väl på tåget hem... med ett flin på läpparna.

BioFach - större än någonsin!

Den första dagen på BioFach går in på målrakan. Det är stort. Större än någonsin. Det är hall efter hall efter hall... Och så emellanåt träffar man på riktiga godsaker. Till exempel den här korvmakaren från Italien. Här snackar vi korv på högsta nivå. Och inte är det någon nitrit i den inte.

Någon jag pratade med menade att man börjar kunna se att eko liksom ligger före. Det dyker upp produkter här som inte ens finns på den konventionella marknaden. Man satsar och utvecklar alltså eko-sortimentet först i vissa fall. Sagesmannen ville inte exakt förklara vad hon hade sett. Ville väl liksom ha det för sig själv. Men kul är det!

Skumt nog har annars min dag präglats av att DN snappade upp att KRAV inte tänker jobba med tilläggsmärkning i klimatprojektet. Vi tycker kanske inte att detta är så dramatiskt, och att det viktiga är att se till projektets resultat, som liksom är något många inblandade organisationer har åstadkommit. Nästan unikt i Sverige och kanske i världen. Men det har varit många journalister som har ringt. Så till den grad att jag bommat flera seminarier. *Skrattblandad gråt.*

Jag har försökt trendspana med video. Tänkte försöka lägga upp några filmer om det blir bra. Jag tror förresten Renée Voltaire skulle blogga härifrån oxå, men ännu har jag inte sett något komma upp på hennes blogg.

Foto: Johan Cejie. Det går bra att låna bilden om du anger EkoTänk som källa.

Frånvaron av riktig vinter börjar sätta spår i from av någon slags allmän glåmighet. Möjligen har det också att göra med sjuka barn och full fart på allt samtidigt...

En höjdpunkt vid den här tiden på året är i alla fall den enorma eko-mässan BioFach i Nürnberg, som går av stapeln i nästa vecka. Mässan blir bara större för varje år och täcker ett tiotal hallar. det är världens största eko-mässa, och hela eko-världen är där. Det är en fröjd att se hela skalan från italienska vinbönder, till afrikanska odlarkollektiv, professionella engelsmän och foträta tyskar. Ekologisk kosmetika växer snabbt och är sedan förra året en egen mässa i mässan, Vivaness.

Mycket händer också på golvet och i seminarierna. Säkert kommer EU att lansera sin nya logga. Säkert kommer det att diskuteras mycket klimat. Mässan är ju i första hand en handelsplats, men nätverkandet gäller mer än handel. Det blir många spännande möten.

I maj 2009 går första varianten av ett nytt koncept; delmässan EkoNord, som samkörs med Nordic Organic Conference i Göteborg. Dessa två är fortsättningarna av Ekostaden på Interfood respektive SLU:s ekokonferens, fast på en nordisk skala. BioFach framstår som målbilden av hur man skulle vilja ha det, och det vore kittlande roligt om vi kunde få ett liknande energicentrum här på hemmaplan.

Om möjligt ska jag försöka lämna lite rapporter från BioFach här på EkoTänk.