lördag 31 januari 2009

Flygfrakt och eko passar vanligen inte ihop

Läsaren Kari uppmärksammar några av problemen om KRAV eller eko skulle bannlysa flygfrakt. Det finns områden som behöver pengarna, men där endast flyg är ett fungerande alternativ. Jag förstår de här problemen, men tycker att man borde prata om principen först. Jag menar att flygfrakt av mat i princip inte är acceptabelt. Men i vissa särskilda fall och kanske under en begränsad period, så skulle man kunna acceptera flygfrakt av ekologiska varor. Jag tror att det är viktigt att slå fast principen, så att vi inte hamnar i limbo i den här frågan.

Kari gör en intressant reflektion i mitt inlägg om flyg vs eko. I korthet, och med mina ord, beskriver hon att det för stora landområden helt enkelt inte finns något alternativ till flyg för långväga transport. Som exempel använder hon Uganda. Den teoretiskt möjliga hamnen skulle vara Mombasa. Men vägarna dit är urusla - det tar tre dagar med dålig komfort för frukten. Järnvägen fungerar inte. Karis slutsats är att det är så viktigt att denna typ av länder får exportera frukt, så att vi måste acceptera flygfrakten.

Hm. Hmm. Tack för den inputen Kari. Du har en given poäng; att bygga en hållbar livsmedelsproduktion som kan få in friska pengar i de här länderna är avgörande för att de ska kunna ta språnget förbi kemikalie- och fossilsamhället. Men, samtidigt uppfattar jag att vi står i ett riktigt prekärt läge. Klimatet väntar inte. Det går en kritisk gräns vid två graders uppvärmning, och vi är redan på god väg, 1,5 grader tror jag. Och utsläppen ökar fortfarande.

Jag ser alla utmaningar som krävs när ett samhälle som bygger på billig fossil energi snabbt måste komma åt utsläppen av fossil kodioxid. MEN jag tror att den ekologiska rörelsen måste bestämma sig för vilka principer vi ska ha. Sedan kan vi börja diskutera undantagen. Precis som att det alltid har funnits en princip om att allt djurfoder ska vara ekologiskt, och komma från den egna typ socknen. Däremot har denna princip inte alltid varit möjlig. För en del djurslag tror jag att man började med att det räckte att 50% var ekologiskt.

På samma sätt tycker jag personligen, att vi borde slå fast principen att det är ohållbart att lägga så mycket (fossil) energi på en vara, som en flygfrakt innebär. Det är enorm utmaning att både få energin att räcka till alla, och att göra det utan fossila utsläpp. Då är det, enligt min mening, inte rimligt att acceptera flygfrakt på ett principiellt plan.

Men sedan är ju världen som den är, och det är då vi ska börja diskutera undantagen. Jag skulle kunna tänka mig att något i stil med att flygfrakt endast kan tillåtas om:
  • Normal frakttid på marken från primärproduktionen till nämaste handelshamn är mer än (säg) två dagar, och
  • Produktionen uppfyller IFOAM:s regler om sociala rättigheter eller är rättvisemärkt(EU-eko räcker alltså inte), och
  • Importören betalar en viss slant till projekt som syftar till att bromsa den globala uppvärmingen.
Typ. Det borde begränsa flygfrakten till en liten, liten andel. Undantaget gör det möjligt att diskutera om/när det ska tas bort. Det skulle också etablera en viktig princip för ekologisk produktion.

Bild - copyright Martin Cejie Hegardt. Publicerad med tillstånd.

6 kommentarer:

kari sa...

Håller helt med, vi kan inte vänta med all ta hand om klimatprblemen! Det som är svårt är att vi lever i den bästa av världar,och vi är de som förbrukar mest och förstör mest. Vi kan inte lägga lösningen av klimat förstörelsen på de som förstör minst, dvs fattiga bönder i tredje världen. Vad vi kan göra är att minska vår förbrukning, och dra ned på vår konsumtion. Tvätt av kläder; alltid full tvättmaskin, korta program. Inte ha stand by funktioen igång på alla apparater. Planera bilåkande även nät ma bor på landet. Flygfrakten då; jag har jobbat med dessa bönderna, de är ekologiskt certifierade. Andra är "organic by default". Att se det mervärde det har givit dem att få sälja sin frukt till ett bra pris, att höra dem säga att vi har blivit "någon" genom att bli certifierade och mött dem som köper vår frukt. Detta har givit mig en tro på att de skall få flyga frukten till oss. Då kostar en annanas femtio kronor, vilket är rätt, jag får köpa färre annansar och ser verkligen till att den inte kastas! Fair Trade, jo de har IMO (sweitzisk kontroll organ) fair trade certifiering, de kan inte få den vanliga eftersom det är ett företag som exporterar deras frukt, bönderna har inte resurser att sköta exporten i ett eget kooperativ. Vi skall ställa krav på någon social rättvia för bönderna, vi får bara se till att det är rättvisa på deras villkår och inte våra villkår.

Johan C sa...

Kari - jag tror vi är överens om någon slags grund. När det gäller att städa framför egen dörr, så tror jag att det är där Soil Association missade - de försökte ställa krav på de influgna frukterna, men hade inga krav på grönsakerna från de egna växthusen i UK. I vårt klimatprojekt jobbar man med städandet framför egen dörr. Då måste vi också kunna prata om hur vi så fort som möjligt ska göra ekovärlden oberoende av flygfrakt.

Monica sa...

Jag tycker att vi ska acceptera att vi inte kan äta allting året runt. Är det inte rent av roligare att låta årstiderna styra utbudet av frukt och grönsaker lite mer? Tänk när de svenska tomaterna mognar och man inte ätit sådant på ett halvår, vilken njutning...! Vi är så bortskämda med att ha ett obegränsat utbud av allt alltid.

Johan C sa...

Monica - jo, det är den andra rmiliga synpunkten. Problemet med den inställningen är att de nyttor som tillkommer folket på landsbygden genom exporten av ekologiskt, då går förlorade. Dvs att neka dem att sälja till oss är att skicka dem in i kemikaliejordbruket och fattigdomen, om man hårddrar det.

Annie sa...

Efter att ha varit borta en vecka från datorn kommer jag tillbaka till denna mycket intressanta läsning!

Jag håller i princip helt med dig med dina resonemang, men jag undrar också om det inte blir ännu dyrare varor om de också ska fairtrade-märkas? Jag köper gärna dyrt om jag vet att det är snällt, men den stora massan gör garanterat inte det. Risken är då alltså överhängande för att efterfrågan sjunker så pass mycket att importören inte längre vill importera/bonden inte får något sålt och inte klarar av att hålla verksamheten på fötter. Då blir ju allting fel ändå!

Men som du säger måste man ändå ställa krav. Jag själv är av den åsikten att vi alla måste minska våra utsläpp, både när det gäller den rika och den fattiga världen. Vi har inte tid att hålla på att dribbla om vem som ska göra vad, utan alla måste faktiskt ta ett krafttag om vi ska lyckas. Om man låter u-länderna komma upp i samma standard som vi har, och med de metoderna som man främst använder för att utvinna energi (fossilt bränsle) så har vi inte en chans. Jag är för en ökad levnadsstandard, men bara om det inte sker genom fossila utsläpp. Det gäller både fattiga och rika.

Johan C sa...

Annie - ja, Rättvisemärkt är en form som blir lite kostnadsdrivande av flera skäl; kontrollen är rigorös, det finns en garanterad minimilön, etc. Ibland kan man samordna detta med andra kontroller och då blir det effektivt och bra.

Men det finns bra alternativ. IFOAM:s definition av ekologiskt innefattar ett grundläggande avsnitt om sociala rättigheter (till skillnad från EU:s). Det handlar om rätten till kontant betalning, rätten att organisera sig och rätten till utbildning osv. Det systemet utnyttjar befintliga system och kan appliceras i alla länder. Då blir det inte så mycket dyrare.

Related Posts with Thumbnails