lördag 24 januari 2009

Klimatprojektet är ledande, när man ser närmare på saken

I slutet på veckan skrev jag en artikel för en internationell tidskrift. Artikeln handlade om vart vi har kommit i vårt klimatprojekt. Resultatet från projektet är olika regler och åtgärder som kan ge betydande förbättringar (ur klimatsynvinkel) av det ekologiska lantbruket. Möjligen kan det vara värt att lägga en arbetsdag på en sådan artikel, för möjligen kan det starta processer som leder till en betydande minskning av klimatpåverkan från livsmedelsproduktionen. Och då kan jag nog känna mig nöjd med mitt dagsverke och ta helg.

På väg hem från kontoret försöker jag ofta ställa mig frågan "jaha, har jag gjort någon riktig nytta idag, då?". Dåliga dagar mumlar jag bara till svar, bra dagar känns det som att jag kommer att kunna se eventuella barnbarn i ögonen och säga "jag gjorde vad jag kunde". Igår ägnade jag en stor del av dagen åt att skriva en artikel åt tidskriften Ecology and Farming. Ämnet var att försöka föreslå vilka regeländringar som de globala normerna för ekologisk produktion skulle behöva för att bli mer klimatsmarta.

Nu har vi rivit, drivit och slitit med ett projekt med just det syftet i snart tre år. Tyvärr har mycket kraft och energi lagts på att diskutera hur en klimatmärkning ska se ut och användas. Visst är det intressant och lättdiskuterat, men det verkligt stora är ju att lyckas förändra grunderna i KRAV-godkänd produktion för att verkligen åstadkomma förändringar som ger väsentligt mindre klimatpåverkan. Det har krävt, och fortsätter att kräva, såväl hängiven projektledning som att vi lyckas samla landets främsta forskare, bönder och livsmedelsförädlare. Nu, sådär två tredjedelar in i projektet tror jag att vi till slut kommer att gå i mål med något viktigt.

Det är jag försker rapportera till en internationell publik hur projektet är upplagt och vilka resultat vi når, som det blir tillfälle att se utvecklingen. Vem hade för några år sedan trott att det var så viktigt att mylla ned spridd stallgödsel inom bara några timmar (annars blir lustgasavgången mycket stor)? Eller att det, ur klimatsynvinkel, är viktigare att hålla korna friska och nöjda, än att säkra att de har hög produktion per år? Eller att beredvilligheten bland KRAV-växthusen att gå över till biobränslen är så stor? Eller att mulljordarna skulle visa sig vara ett så stort klimat-socialt problem?

Men när jag rapporterar det här till en internationell publik och ser att vi är ganska ensamma om vårt angreppssätt, så förstår jag att vi kanske rapporterar om mycket viktig utveckling till världen. Kanske, kanske har det vi gör faktiskt en potential att vrida utvecklingen i en lite bättre riktning. Och då har jag nog gjort lite nytta och kan ta helg från jobbet. Nu blir det båtmekanikerkurs.

Bilden av omslaget till Ecology and Farming har jag lånat från IFOAM

4 kommentarer:

Lovisa sa...

Allt som kan driva utvecklingen framåt till en mer hållbar livstil, både nationellt och internationellt, är av värde. Både stort som smått.

Även om vi svenskar har mycket att lära av andra länder (ex. energi av Tyskland), så kan vi bidra med annat mycket tack vare den forskning som bedrivs här. Dessa resultat måste förmedlas. Och då gör du/ni ett jättebra jobb.

Trevlig helg!

Johan C sa...

Tackar.

paljettenq sa...

Hur ofta får ni rapporter och analyser om vad åtgärderna och utvecklingarna har för påverkan på miljön? Kan tänka mig att det kan vara svårt och jobba mot gemensamma mål om man inte kan se vad som fungerar...
Jag tycker det verkar som ett ypperligt arbete du har skrivit! Hoppas din helg och kursen var till belåtelse:)

Johan C sa...

PQ - ja, alltså de första reglerna, konkreta åtgärderna blir spikade nu i vår. Och det mariga är att de allra största utsläppen inte går att mäta. Att t ex hålla koll på hur mycket lustgas en viss bit mark ger ifrån sig går, men bara med mycket dyr utrustning och bara för mycket begränsade markytor. I övrigt blir det skattningar. Och de skattningarna har vi alltså i princip redan gjort. Vi bedömer att de åtgärder vi föreslår kan reducera utsläppen med runt 25%, även om det i sin tur också är en svårdefinierad siffra. Poängen här är att vi inte låter oss avskräckas av att det är svårmätt. Det får vi lösa i framtiden. Nu gäller det att ge sig på problemen.

Jorå, kursen var ganska givande. Du anar inte vilket hårt liv en sjövattenkyld liten dieselmotor lever. Iaf om man jämför med en sötvattenkyld... Apropå finlir.

Related Posts with Thumbnails