Arlas sortiment

Signaturen Lena tog i december upp frågan om hur man ska se på det faktum att Arla har dragit in den KRAV-märkta standardmjölken. Jag menar att vi istället har fått flera andra roliga produkter, samtidigt som den riktigt goda Gammaldags mjölken finns kvar. Just Arla har också jobbat länge och skickligt med att bygga upp den ekologiska produktionen. För mig finns det ingen anledning att tro att de på något sätt jobbar mot eko. Jag tycker alltså att det är en bra åtgärd.

I en kommentar till ett inlägg om den numera skojiga mejeridisken gjorde Lena följande reflektion:

"Dock är jag lite besviken på Arla, som dragit in all ekologisk standardmjölk hela hösten (samt en del annan mjölk i storförpackning, t ex såna stora de har på skolor), visst är orsaken (brist på mjölkråvara) legitim, men det är ändå väldigt tråkigt, det känns som de borde kunna fixa det om de anstränger sig, eller? Vad tycker du om det här?"

Jag har klurat lite på det där och kommit fram till att Arla förmodligen gör helt rätt. Men för att förstå vad som händer, så beh.över man lite bakgrundsinfo. Av den mjölk som vägs in på mejerierna så görs inte bara mjölk. Konsumenterna vill också ha smör, grädde (i tre-fyra olika tjocklekar), creme fraiche (i flera olika tjocklekar), västerbottenost, prästost, hushållsost och mycket mer. För att hålla lönsamheten (och därmed ersättningen till bönderna) uppe är det av största vikt att man dels använder all invägd mjölk, dels får så mycket betalt för varje del som möjligt.

När ett mejeri ska införa en ny kvalitet (KRAV) rakt igenom hela sortimentet blir det struligt. Man får inte sälja mjölk med deklarationen (t ex) "35%-KRAV-godkänd mjölk". Så därför måste man först bygga upp en stock av leverantörsgårdar, och köpa in KRAV-mjölk, som man dock inte får sälja som KRAV-märkt (eller eko för den delen), förrän man har tillräckligt stora volymer för att lägga om en produkt. Den typiske konsumenten accepterar ju inte produkter som bara finns ibland. Därför är det ekonomiskt riskfyllt för mejeriet att lägga om till eko. Mejeriet måste också i sin tur övertyga bönder att ta risken att lägga om i precis sådan takt som man kan ta hand om råvaran till rätt pris.

Så, då måste mejeriet försöka spela med små produkter (i termer av invägd mjölk), för att kunna ta emot gårdar en i taget utan att förlora merersättningen som gården får för att lägga om. Att lägga om gräddfilen ger ju tex andra möjligheter än att ge sig på den vanliga filen.

Historiskt har Arla skött den här balansgången mycket bra. De har jobbat strategiskt och medvetet med att öka invägningen i en takt som mejerierna och marknaden klarar av. Det är imponerande att se kurvan över flera år. Den ökar stadigt och kraftigt, utan konstiga hack. Det ger en stor och pålitlig aktör i eko-brancshen. För min del tycker jag att COOP och Arla borde få någon slags life time achivement-pris för sitt långsiktiga och envisa arbete med KRAV och eko.

Så till den aktuella frågan: standardmjölken är indragen. Bra eller dåligt? Om man tittar på det övriga sortimentet hos Arla så ser man att det alltid finns mellanmjölk och i de flesta butiken även gammaldags mjölk (som är den riktigt godaste). Under det halvår som har gått utan standardmjölk har vi också fått ett antal nya produkter (mellangrädde, smör i 1-kg-förpackningar, gräddfil, flera varianter av Vår Godaste Fil). Jag tycker det verkar som att Arla tar råvaran som skulle gått till standardmjölken och gör en massa andra roliga saker. Och för den som gillar den fetare mjölken finns ju fin-mjölken Gammaldags kvar. Jag tycker alltså att Arla gör rätt och att det är bra.

Bilden har jag lånat utan lov av Arla.