There is more to it, than meets the eye...

Veckans rapport från Naturskyddsföreningen och PAN ville visa att ekologiska viner är fria från gifter som finns i konventionella viner. Reaktionerna blev rätt omfattande och förutom de som stärktes i sin uppfattning om att eko är bra, så var det många som menade att halterna var så låga att man kan bortse från rapporten. Jag menar att resthalter bara är en liten fördel med ekologiskt. Det finns så mycket annat. Men jag tycker det är svårt att få fram det i en diskussion som så lätt blir detaljfixerad.

I veckan kom Naturskyddsföreningens rapport som ville visa att ekologiska viner är fria från farliga gifter, som däremot generellt förekommer i konventionella viner. Det var på många sätt en efterlängtad och lyckosam rapport. Med reservation för att jag inte vet hur deras urval av viner gick till (jag utgår från att det var slumpmässigt), så framstår det som klart att om man dricker konventionella viner, så får man i sig gifter som man inte har bett om.

Det intressanta tycker jag var hur mediakvarnen och debatten efteråt förlöpte. Först kom rapporten, och slogs upp som något av en larmrapport hos ett par stora dagstidningar. Sedan kom det lite kött på benen om ekologiska viner (senaste tester mm), och såsmåming om kom något som närmast var ett avfärdande från Livsmedelsverket. Debatten på webben och i insändarspalter tycks ha följt två spår.

Det ena huvudspåret var debattörer som menade att de numera visste säkert att de skulle välja ekologiska viner, för man vill ju inte ha mer gift än nödvändigt i sig. Det andra huvudspåret befolkades först av allmän skepsis (ville ha mer info om statistiken bakom..., ännu ett larm!!! *ironi*), som så småning om blev mer preciserat till att nivåerna på gifterna låg ungefär på en tusendel av SLV:s gränsvärden. Därmed kunde man bortse från rapporten, blev den allmänna meningen på det här spåret.

Självfallet är jag benägen att gå på första linjen; oavsett hur lite gift det är, så vill jag själv bestämma vilka gifter jag stoppar i mig. Det är inte en folkhälsofråga. Det är mer en fråga om redlighet och valfrihet. Andra får göra som de vill, men jag vill kunna träffa mitt val.

Jag försökte dock ta upp diskussionen med ett par av de som ligger på andra linjen. Till slut gav jag upp. Det kändes som att vi kunde slå fakta i huvudet på varandra tills det blödde på tangentborden. Då kan man ju ställa sig frågan "hur kan jag vara så säker på att eko är rätt när jag inte enkelt kan snacka omkull en bloggdebattör?".

För mig är en av de stora grejerna med ekologisk produktion att den representerar ett systemskifte. Det är ett helt annat sätt att tänka kring naturen som tillgång och kring vad det är vi stoppar i munnen. Att gifthalterna är lägre är en fördel, men bara en av många. för mig spelar det roll att bonden och lantbruksarbetarna inte behöver hantera gift. Det spelar roll att grund- och ytvatten i andra delar av världen påverkas av gifter. Jag tycker inte att tomater (eller apelsiner eller druvor) blir godare bara för att de blir större om man mineralgödslar och/eller konstbevattnar. Tvärt om.

Jag tycker maten smakar bättre om jag vet att produktionen bygger på samspel snarare än konflikt, respekt snarare än avkastningsmaximering. Jag tycker ofta att det är bra att ekologisk produktion kräver mer arbete. Det öppnar för en mer levande landsbygd både här och där. Det finns mat som inte är ekologiskt certifierad som uppfyller mina krav, men den är svår för mig som konsument att identifiera. Det finns problem i den ekologiska produktionen, men jag tycker att när man ser på sista raden, när man tänkt igenom allt, så vinner den ekologiska produktionen lätt i de allra flesta fall.

Då är frågan hur man kan lyfta diskussioner om detaljer som resthalter till en högre nivå. På något vis vill man ju gärna få fram att den aktuella frågan bara är en del av en helhet. Hur får man fram att det knappast är rimligt att vi accepterar lite giftrester, när det finns produktion som på många sätt förefaller bättre, utan att tappa fokus i diskussionen. Och utan att upplevas som att man försöker avleda kritik? För att travestera Hamlet: There is more to organic, than meets the eye.

Apropos gift i maten; kommer ni ihåg KF:s gamla reklam för änglamark. Den där servitören sprutar lite på den nyss framställda maten. "Det finns inga som helst bevis för att det skulle vara farligt... Alla här äter det..." Den känns aktuell i det här sammanhanget.

Foto med publicerat med tillstånd från martinscamera.com. Youtubefilmen ansvarar den för, som lagt upp den på Youtube.

Klimatet - det blir jobbigt det här!

Vi hade Pär Holmgren som föreläsare på jobbet idag. Jag hade glömt lite av allvaret i klimatsituationen. Det finns all anledning att tro att vi kommer att gå över två graders uppvärmning. Två grader är nog gränsen för att vi ska känna igen världen. Vi kommer sannolikt se geopolitiska effekter inom ett par decennier. Kanske är vi 100 miljoner svenskar om 100 år. Man blir lite trött. Och så kommer SvD med en artikel om att det minsann kan bli precis så jobbigt och vi gör inget åt det... Jag ska försöka komma på något sätt att bidra till att det går så bra som möjligt.

Vi hade personaldag på jobbet idag. Det brukar innebära att vi får oss någon form av inspirerande talare till livs i början av dagen. I år var det Pär Holmgren som skulle ge sin syn på klimatproblemen. Jag trodde nog jag hade hört, sett och läst det mesta i den vägen. Och Holmgren kom knappt med något som jag inte kände till sedan tidigare. Så jag hade garden nere. Men han lade fram det med en enkelhet som var slående och pekade på några ganska enkla samband som blev rätt läskiga. Jag blev lite tagen. Låt mig ge ett par axplock ur Pärs resonemang:

Betydelsen av snötäckta ytor som reflektorer. Att glaciärerna smälter är ju ett problem, men ett mycket större problem är minskande snötäcken. Det är ju nämligen så att en vit yta reflekterar bort mycket energi. En mörk yta absorberar mer. Så att snötäcket inte ligger så länge (om alls) i trakter som Svealand är inte bara trist för arter som behöver det, det innebär också att marken och vattnet börjar absorbera värme mycket tidigare på våren. Eller, det mest dramatiska, när havsisen över nordpolen smälter bort, så åter står bara ett mörkt hav av vatten. Vatten är en utmärkt värmelagrare. Det blir alltså en självförstärkning, som i sin tur tinar tundran i Ryssland, som vart efter släpper i från sig mer metan... och då börjar det bli grinigt. Inget tyder på att vi håller på att få mer snötäckta ytor. Tvärt om.

Vilka problem vi står inför. Det finns studier som visar att ekosystemen förmodligen klarar en svängning på runt två grader. Därefter blir det svårt för många ekosystem. Korallreven är kanske det tydligaste exemplet. Vi har till dags dato åstadkommit en temperaturhöjning på 0,8 grader på egen hand. Om vi slutar att släppa ut fossilt kol nu, så kommer höjningen att stanna på runt 1,5 grader (tröga system). Vi har alltså förbrukat 75% av spelutrymmet, och det är nu världsekonomin börjar komma igång på allvar (sett över de senaste 150 åren). När EU är ledande med att vilja skära ned med 30% till 2020, så förstår man att vi diskuterar på fel skala.

De sociala konsekvenserna kommer före naturkonsekvenserna. Kina kommer att vara världens största ekonomi om ett par decennier. Allt pekar på att de då också kommer att vara en militär supermakt. Kanske den största. Om ungefär ett par decennier kommer glaciärerna som matar central- och sydasien med bevattningsvatten att börja ta slut. Detta vatten svarar för en stor del av livsmedelsproduktionen i området. Tror ni att världens största supermakt kommer att acceptera att de inte får mat? Och hur kommer USA att reagera när de inte får energi till sitt samhälle? Huvva.

Människor bor där det funkar. Över de senaste par tusentalet år har det varit rätt bra att bo i Centraleuropa, Sydöstaasien och sådär. När klimatzonerna flyttar på sig innebär det givetvis att människor kommer att flytta på sig. Sverige tillhör de länder som drabbas minst eller möjligen får bättre förhållanden. Gissa om det kommer bli ett populärt land att bo i. Vissa bedömare räknar med att vi bör tänka oss befolkningstätheter i stil med centraleuropa inom 100 år. Det skulle innebära sådär en 100 miljoner svenskar när mina ofödda barnbarn börjar bli gamla... Bra eller dåligt? Dramatiskt i alla fall.

Det som slog mig igen är att det är svårt att inte uppfatta att det är ortorligt bråttom om vi inte ska få en okontrollerad kollaps av det samhälle vi har idag. På ett sätt är kanske inte en kollaps hela världen, men många kommer att uppleva det som mycket dramatiskt och olustigt. För tillfället känner jag mig lite tilltryckt. Vad kan jag egentligen göra? Ska tänka på det och försöka komma på något, för det finns definitivt realistiska scenarier som jag vill undvika.

Bilden: Milsvida, vita utsikter så långt ögat kan nå. Sankt Anton är en av Alpernas mest snösäkra orter. Ett tag till. Bilden publicerad med tillstånd av martinscamera.com.

Påminnelse: nya regler för KRAV-restauranger

KRAV arbetar med att förändra reglerna för vad som ska krävas för att få vara en KRAV-restaurang. Alla får lämna synpunkter. Gör det. Jag skrev om det för några veckor sedan. Läs mer om det här.

Läs regelförslaget och mer om hur man svarar på KRAVs webb.

Skärpning, Systembolaget

Hur många gånger har ni frågat efter ekologiskt vin/öl/snaps på Systembolaget och i princip fått till svar att typ "nä, det finns inte så mycket och det är nästan ingen skillnad i alla fall - de flesta kvalitetsodlare odlar ekologiskt, men sparar in pengar på certifieringskostnaden. Och dessutom är det ingen smakskillnad."...? Nu har SNF gjort en kartläggning som visar att av 34 testade konventionella viner hade alla bekämpningsmedelsrester i sig. De sex ekologiska var i princip fria från bekämpningsmedelsrester. Så sitt och spinn, alla ni som påstått att det inte är någon skillnad!

Vad SNF inte framhåller är att det finns lite olika nivå på nästa steg också. För de EU-ekologiska vinerna omfattas inte förädlingsstegen på samma sätt som för IFOAM-ekologiskt. Dvs viner som är "gjorda av druvor som odlats ekologiskt" (den officiella benämningen på EU-ekologiska viner) kan innehålla fler tillsatser än KRAV-märkta.

Livsmedelsverket menar att det inte är någon fara, eftersom halterna är långt under gränsvärdet. Jag menar att kocktaileffekten är läskig i alla fall. Jag påminner också om att man duschade barn med DDT på 50-talet (det var ofarligt enligt myndigheterna då).

Vidare läsning:

• Läs SNF:s rapport i sin helhet här.
• Kronstams senaste genomgång av ekoviner i DN hittar man här.
• Skor Längtar Ut tänker lite mer och ställer några intressanta frågor.
• På LasseB har det dykt upp lite diskussion i frågan oxå.
• SNF:s ordförande Mikael Karlsson tycker att Livsmedelsverket underdriver och luras. (081030)
• DN:s Karin Bojs är skeptisk till "larmet" här. (081102)
  
  

Ett par tidigare inlägg jag gjort om eko-vin:

• Viner med olika eftersmak
• Giertz drar iväg i ledartröjan

Nu kommer gnuerna!

De stissiga antiloperna (finansfolket) ser ut att avlösas av en gnu-hjord (lågkonjunkturen). Hur kommer det att förändra eko-marknaden? Hur ska vi klara att både hantera en minskande plånbok och en en ökande miljökris?

I det typiska fallet växer marknaden för miljömärkt i en högkonjunktur, då folk gärna provar nytt och inte funderar lika mycket på vart varje krona går. En lågkonjunktur innebär normalt sett en vikande eller stagnerande marknad för miljömärkningar. Reinfeldt i Kina fokuserar på klimatet. Jag tror att man måste se större samband för att hitta riktigt effektiva lösningar (mycket hållbarhet per krona, alltså).

Det är på alla sätt viktigt att eko-marknaden inte viker nu. Vi står på randen till ytterligare ett genombrott. Om efterfrågan hålls uppe ett år eller så till, så kommer många lantbruk att lägga om. Då kommer vi att se bättre tillgång vilket löser många problem. Främst skumma fenomen som att vi får äpplen från Argentina i september, men en viss prisjustering nedåt kan också bli av.

För den ekologiska marknadens del tror jag att en väsentlig del när man funderar på detta ligger i varför folk köper eko och vad de upplever att de får eller åstadkommer när de flyttar handen i hyllan. Vi vet att många köper eko på grund av en diffus känsla av att det är bättre för en själv; mindre gift och mindre stressad mat. Kanske ett litet inslag av att unna sig. Unna-sig-faktorn kan komma att försvinna när pengarna tryter. Däremot finns nyttighetsfaktorn kvar. Jag tror att man bör tänka på det när man kommunicerar med potentiella konsumenter.

Jag tror också att man ska tänka på att ekonomin stramas åt. Folk kommer att vilja få mer nytta ut av pengarna. Då är det också viktigt att verkligen skärpa in att det är konsumenten som är kung i affären, bara man flyttar handen. Kedjorna gör vad de kan för att manipulera vad vi ska köpa (kuponger, hyllägen, kampanjer), men om man står fast vid sitt val, så är beslutet ändå konsumentens. Det man kan tänka på i hårdare tider är att göra smarta val och stå fast vid dem.
Därför tror jag att man ska kommunicera någon form av enkel strategi som den som har råd kan tillämpa. T ex "lägg om ditt hushåll till ekologiskt en vara i taget". Att be någon gå från lite till mycket eko på ett bräde går inte. Att däremot börja köpa enbart ekomjölk, KRAV-potatis, ekopasta eller KRAV-kaffe, en grej i taget går lättare. Utbudet är OK, så man riskerar inte att ställas inför situationen att det inte finns något. ICA-kurirens eko-topp är en bra utgångspunkt. Sedan kan man gå vidare med andra områden. Pasta finns oftast i flera varianter. Att skippa riset och börja köpa ekobulgur gör stor nytta för klimatet.

Att ekologiskt ger många fördelar på en gång är också viktigt att få fram i offentlig kommunikation.

1. Den ekologiska produktionen är energisnålare än konventionell. Det är otroligt viktigt i en värld som är helt beroende av energi för att bygga välstånd. Ska det finnas en chans för kineser, indier och någon miljard människor till att komma till en anständig levnadsnivå, så måste de få tillgång till energi. Om de får bättre tillgång till energi, så vänder världskonjunkturen snabbare.



2. Den ekologiska produktionen bygger på stor grad av självförsörjning på gården. Det innebär att man inte behöver föra in gödsel och annat i lika stor grad (sparar transporter mm). Det innebär också att det är nödvändigt med djurhållning i större omfattning (håller markerna öppna).



3. Den ekologiska växtföljden på gården innebär att fattigare länder fort kan få bättre gödning och att behovet av bekämpning minskar. Det ger snabbare välståndsökning och minskar risken för arbetarskyddsproblem och hälsoproblem på grund av bekämpningsmedelsrester i maten eller dricksvattnet.
   

Till sist tror jag också att man ska bli ännu tydligare på en annan hälsoaspekt; en stor andel av matbudgeten i familjerna går till junk; chips, läsk, sprit, godis, kaffe mm. Man måste förstå att folk (jag också) använder junk för att trösta sig själva ibland. Det är stor risk att man generellt tycker att man behöver mer tröst i en lågkonjunktur. Om man kunde få ut budskapet att man kan överväga om man vill lägga sin konsumentmakt på junk eller eko, så kanske man kan bromsa junkökningen. Jag vet att andelen junk i matbudgeten är relativt större i familjer med lite pengar. Men jag undrar om det finns undersökningar som visar att junket vinner marknadsandelar i dåliga tider. Om man i så fall kunde bryta detta och få folk att unna sig ekomat istället för dillchips med ranchdip ibland, så skulle mycket vara vunnet!

Kort och gott - för att komma ur lågkonjunkturen snabbast möjligt är det viktigt att konsumenterna orkar fortsätta välja KRAV och ekologiskt. För oss som vill utveckla ekologiskt är det bara att gilla läget och anpassa retoriken. Lågkonjunkturen kommer att kännas även på ekomarknaden.

För Reinfeldt och gänget skulle man ju önska att de kunde se lite mer strategiskt på miljö- och hållbarhetsfrågorna. Just nu verkar de helt låsta på klimatet. Det är inte riktigt så enkelt. Men man får ändå ge dem kredd för att de försöker.

Bild med tillstånd från MartinsCamera.com

Amaranthresttips?

Jag fick för mig att jag skulle testa amaranthflingor, och sprang på ett paket från Biofood. Amarantherbal är ju kul tänkte jag. Då måste väl flingorna vara festliga också... Men analysen visade sig inte korrekt. Jag tycker det smakar konstigt som gröt. Lite dammigt sådär. Smaken slår igenom också när man blandar ut. I müsli blev det likadant. Eftersom jag inte gillar att slänga mat testar jag här - finns det någon läsare som har något tips på vad man kan göra av amaranthflingor?

Maten knyter ihop presidentvalet

För några veckor sedan gjorde jag på skoj ett försök att se var de amerikanska predientkandidaterna stod i frågan om ekologisk produktion och miljöfrågor. Jag tyckte inte jag hittade så mycket. Det var mest energi, klimat och Irak. Nu har Michael Pollan publicerat en essä I New York Times, som knyter ihop det hela och helt enkelt tränger upp kandidaterna i ett hörn. Den ökade konkurrensen om energin, den ökade folkohälsan (fel och för mycket och för giftig mat är stora problem), USA-ekonomins minskande dominans och klimatproblemen gör att man måste ha en strategi för hur USA ska försörjas med mat.

Den strategin bör rimligtvis omfatta stora delar av vad ekologisk produktion står för. Den ekologiska produktionen är energisnålare, den utgår från naturligt istället för konstgjort energikrävande. Ekologisk mat innehåller mindre junk. Plötsligt öppnar Pollan en ny front. Kan han få in den här verkligt viktiga frågan i debatten?

USA är ju på många sätt ett extremt land, men jag tycker artikeln på många sätt är relevant för oss som också sitter ihop med den globala ekonomin. Jag rekommenderar varje reflekterande människa att lägga en halvtimme på Pollan.

Länktipstack till Matälskaren.