tisdag 3 november 2009

En miljömärkare gråter ut

Jag jobbar på KRAV och det är spännande nästan hela tiden. Jag tycker att jag jobbar för att hjälpa bönder, matlagare och konsumenter att lösa några av världens viktigaste problem. Jag ser på statistiken att det är många som tycker att det vi gör är så bra att det är värt att flytta handen i hyllan och ofta nog betala mer för. Man kan tycka att de flesta borde tycka att det vi gör är bra, att vi får mycket beröm och så. Men sådan är inte miljömärkningens dynamik.

En grund för oss är att hitta lösningar som alla parter kan skriva under på. Dvs miljörörelsen ska tycka att det är en bra lösning, bönderna ska tycka att det går att få ihop affären, mellanleden ska kunna försvara kostnader (och ofta nog övervinna mentalt motstånd) och det ska passa in i handelns strukturer. Om det är relevant, ska det också finas ett rejält vetenskapligt stöd. Alla är ungefär lika viktiga och har liksom någon slags veto. När det funkar är det musik, men oftast är det någon som inte får som de vill. Oftast får alla ge med sig lite. Ställd inför det här sa vår ordförande för ett tag sedan ”jamen, det innebär ju att om vi gör vårt jobb bra, så är ingen nöjd!?”

Och ibland känns det så. Det är klart att hälsan tiger still, och att no news is good news och allt det där. Och det är klart att det finns många som ändå tycker att vi gör ett strålande jobb. Men ibland blir det så där så att man bara ledsnar och vill gråta ut. Så jag gråter ut på din axel, kära bloggosfär…

Som du säkert vet, så har E-nummerfrihetsmärkningen Äkta Vara nyligen lanserats om. Jag tycker det är spännande. Och KRAV tittar väl nyfiket på nykomlingen. Förmodligen är det en kompis, ungefär som Rättvisemärkt. Men det visar sig att det finns en del människor i dess utmarker som definitivt inte ser på KRAV som något nyttigt. Tydligen finns det t ex en ofta anlitad föreläsare på området som heter Tommy Svensson (företaget utbildningscenter) och som skickar ut ett nyhetsbrev. Bland annat till beslutsfattare i kommuner och företag. En inte helt oviktig grupp för oss, och som vi är synnerligt intresserade av att ha en vettig relation till.


I förra veckan skickade Tommy ut ett nyhetsbrev med temat att man inte kan lita på KRAV. Det står t ex att vi inte kan något alls om tillsaster och processhjälpmedel. Det är ju kränkande med tanke på att vi har toxikologer och näringsexperter bland våra förtroendevalda och att det finns gott om biologer med lång erfarenhet av livsmedelsindustrin i personalen. Det står att alla de E-nummer som KRAV tillåter (ett tjugotal tror jag) är onödiga och farliga. Det kan man ju säga om man inte är inte är intresserad av att lösa världsproblem. Varje E-nummer debatteras häftigt och alla fördelar vägs mot nackdelar. När det görs eftergifter, så är det på synnerligen goda grunder. En del av de E-nummer han tar upp framstår som livsfarliga tex lut, NaOH. Men alla som gått en grundkurs i kemi vet att NaOH i små mängder övergår från att vara ett frätande bas till att bli koksalt och vatten. Han kommer med påståenden som att KRAV tillåter rökarom i KRAV-baconen. Det är bara det att det inte finns någon KRAV-godkänd bacon, just därför att man använder tillsatser som vi inte tillåter.

Eftersom det här nyhetsbrevet har fått rätt stort genomslag, så ägnade flera personer gårdagen åt att hantera frågorna, kommentarerna, mm. Vi hade egentligen hellre velat jobba med att coacha KRAV-växthus att bli av med oljeberoendet, förbereda för ett medlemsmöte som syftar till att få bra fart på klimatfrågan, osv. Men istället får vi ägna oss åt att hantera en massa otidigheter. Och man skulle ju kunna tycka att Tommy kan ringa oss innan han skriver sitt nästa nyhetsbrev (men någon från oss har nog redan ringt honom). Man bli alldeles trött och ledsen, för med sådana vänner behöver man inga fiender.

10 kommentarer:

Cristoffer sa...

Tänk på att alla som köper KRAV-märkta produkter varje dag diggar er hårt. Vi älskar er!

Koldioxidexperiment sa...

Håller med Cristoffer. Ni är oumbärliga och värda tårta till kaffet varje dag. Jag gissar att ni rider ut stormen och efter det har byggt ännu större trovärdighet i era målgrupper. Det kan ju vara bra ibland att tvingas kommunicera även besvärliga saker, som vilka E-ämnen som tillåts och varför.

Johan sa...

Cristoffer - tack! Du anar inte hur girigt jag slickar i mig de orden!

Kol-exp - tack för tårtan! Och ja, det här gav oss en ursäkt att ta fram genomtänkta argument. Så jag och vi går stärkta ur det.

Ekomuppen sa...

KRAV har länge varit en av gaska få märkningar / instanser jag verkligen litar på.
Ditt inlägg har stärkt den tilliten ytterligare.

Jag blir rasande på människor som basunerar ut en massa uttalanden utan att veta vad de pratar om.

Vad jag har förstått är vissa av E-ämnena "naturliga" eller vad man nu ska kalla det - t.ex. koksalt eller citronsyra. Sådant känns inte som något att flyga i taket över. (Eller har jag helt fel nu?)

paljettenq sa...

*Sympatisurar*
Jag håller med de övriga kommentatorerna. Krav rockar.
Försök se det som att ni hålls på spänn och har satt ribban så högt att de far med osanning för att gnaga hål i ert arbete...
Ni erbjuder oss konsumenter/prodcenter en god service.

Johan sa...

EkoM - det kan låta banalt, men det är skönt att höra att vi gör ett bra jobb. Min uppfattning om E-nummer är att man ska veta vad man pratar om och att det finns vissa som faktiskt är harmlösa. Bakpulver hör dit. Men också kvävgas och syrgas (som ju är det som luft består av).

PQ - "rockar"... Det känns bra. Jag vill gärna rocka.

Pimli sa...

Jag handlar KRAV-märkt och Rättvisemärkt. Och tycker att det är strålande bra att märkningarna finns! MEN jag tycker också att det är synd att det finns KRAV-märkta livsmedel där tveksamma produkter tillåts. Och här pratar jag inte om E-nummer som om alla E-nummer skulle vara besvärliga. Jag pratar om tillsatser som vi vet är tveksamma. Kan det inte möjligen vara så att det då är bättre att välja att inte KRAV-märka sådana livsmedel för att inte riskera att urholka KRAV-begreppets betydelse?

Johan sa...

Pimli - jovisst. Så tanken är ju att de E-nummer som KRAV tillåter inte ska vara tveksamma. Nitrit, t ex, är inte tillåtet just av den anledningen. Sedan kan man ju alltid diskutera vad som är tveksamt, och jag får uppfattningen att Äkta Vara och Tommy S menar att alla E-nummer är tveksamma. KRAV menar att det finns cirka 20 E-nummer som är nödvändiga (i vissa produktioner), men som inte är skadliga (i alla normala fall). I något enstaka fall har man vägt en möjlig skadlighet mot någon miljönytta som då ansetts så superstor att det är OK ändå.

hippihäxan sa...

Skäms på Tommy... som jag i normala fall har mycket respekt för.
I sina föreläsningar har han ju annars propagerat mycket för krav och ekologiskt, så det känns mer som han behöver något nytt att berätta... (utan att ha läst nyhetsbrevet).

Johan sa...

Hippih - någonstans i nyhetsbrevet så anar jag ett drag av "den man älskar, den agar man"... Måde. Och det är säkert en bra kille.

Related Posts with Thumbnails