Decoupling - nyckeln till hållbar konsumtion

Jag funderar vidare på om konsumtion i sig är ett miljöproblem, eller om det snarare är vad vi konsumerar och varför som är problemet. Jag lutar åt det senare och reflekterar över en gammal, men högaktuell, rapport från Miljövårdsberedningen; "Decoupling - past trends and prospects for the future" från år 2002.

Ett gäng som kallar sig Caresumers har nyligen dragit igång en FB-sida och en blogg. Jag blir inte riktigt klok på vad det här communityt är för något. . Iaf. Från FB-sidan förstår man att de "är en community för oss som bryr oss om vilka organisationer vi stödjer och vilka produkter vi använder". Och det låter ju lite intressant. [uppdatering 091028: Kristoffer förklarar i en kommentar till inlägg vilka de är]

Häromdagen gjorde de en postning om varför vi bör eller måste kunna ha en växande ekonomi OCH samtidigt radikalt minska vår miljöpåverkan. Det här är ju en källa till diskussion och ett ämne som jag återkommer till. Min linje är ju att det inte är konsumtionen i sig som är ett problem. Det är vad vi konsumerar, eller värdesätter, som är ett problem. Om vi konsumerar och värdesätter sådant som inte har så mycket miljöpåverkan, så kan ekonomin växa och vi får råd med allt bättre liv, och samtidigt rädda världen. Caresumers har ett intressant exempel med Jeans.

Jag har funderat en del fram och tillbaka på det här (t ex i inläggen "Tiden, konsumtionen och meningen med allt" samt "Dilemma"). Men jag kommer ändå tillbaka till att de som hittills formulerat denna utmaning bäst är Miljövårdsberedningen, som släppte rapporten "Decoupling - past trends and prospects for the future" år 2002. Det finns en kortversion, som varmt rekommenderas för den som är intresserad. Här visar man bl a att det finns en tendens till att ekonomier kan växa snabbare än energianvändningen (räknat som energi per BNP). Mellan 1960 och 1988 minskade t ex Japans CO2-utsläpp med 0,9% per BNP och år. Dessvärre ökade deras BNP så mycket att deras totala CO2-utsläpp ändå ökar betydligt.

Men miljövårdsberedningen klurar vidare på intressanta begrepp som ekonomins kol- respektive energitäthet. De talar om begreppet gC/MJ (dvs antal gram kol per megajoul, eller koldioxid per energi). De konstaterar att vi måste ned på 4 gC/MJ, medan naturgas, olja och kol ligger mellan 15 och 20 gC/MJ. Klarar inte ekonomin att komma ned på 4 gram, så måste vi istället dra ned på ekonomins storlek. Dvs den hållbara konsumtionen använder energikällor som ger mindre än 4 gC/MJ. Intressant.