Klimatrelaterade konsumtionsmål på gång?

På förmiddagen ordnade EU-Kommissionen ett välbesökt seminarium om mat och klimat. I panelen fanns Annika Carlsson-Kanyama (forskare på området), Jens Holm (v-märkt EU-parlamentariker), Rolf Eriksson (statssekreterare på Jordbruksdepartementet) och Mariann Fischer Boel (EU-Kommissionär för jordbruket). En inspelning av seminariet skulle läggas ut på www.eukomm.se direkt efter seminariet, men jag hittade inget för en stund sedan.

Annika Carlsson-Kanyama var som vanligt lugn på pricken tydlig. Hennes klimattips var i princip:
1. Ät upp! (15-40% av maten slängs, klimatpåverkan helt i onödan)
2. Ät mindre (rött) kött!
3. Ät säsongsanpassat
Och det har man ju inga större problem att ställa upp på. Det intressanta att det är i alla fall fråga om beteendeförändringar hos konsumenterna. Då vet vi att sådana förändringar kommer inte enkelt. Frågan är hur det ska gå till - vem kommer att hjälpa till att driva en sådan förändring.

Jens Holm menade att en köttskatt var lösningen på alla problem. Skatter är ju inte direkt regeringens favoritinstrument, så Rolf Eriksson var inte oväntat avvisande. Vad som däremot var intressant var att Eriksson ventilerade tankar om konsumtionsmål för köttkonsumtionen. Något sådant vore önskvärt. Jag tror att konsumenterna behöver ett rakt och tydligt mål av samma karaktär som den berömda kampanjen om sex till åtta brödskivor. Kunde man få staten att säga att tre hekto kött i veckan räcker, så skulle man komma långt. Sedan ville man ju gärna att ett sådant kött också skulle vara klimatmärkt, men vi får se hur det går med det.

Jag och flera i publiken uppfattade att detta var en pågående diskussion i regeringen, men kanske försade sig statssekreterarn, för på en direkt fråga menade han att det bara var hans privata åsikt.

Sedan gick han in på att prata för att alla borde äta vilt, vilket är en konstig klimatåtgärd, eftersom älg också är en idisslare... I eftersnacket diskuterade vi lite på skoj om det inte vore en smart klimatåtgärd att anställa ett hundratal statsjägare för att få ned älgstammen till ett par tusen djur. Kanske inte vore så dumt ändå.

Kommissionären Fischer Boel föreföll väl påläst och intresserad av området. Hon berättade om någon slags grönbok (hon verkade osäker på färgen) på området, att det är viktigt att vi kommer någon vart och att KOM satsar på att utbilda skolor. En del av debatten handlade om EU:s exportstöd, men Fischer Boel påminde om att EU är världens största importör också. En annan del (som jag tycker är intressant) är att EU satsar några hundra miljoner kronor varje år på marknadsfrämjande åtgärder, vilket bland annat ska få oss att äta mer kött. Det är ju helt tossigt, men Fischer Boel ville inte lova någon ändring där, och menade också att det är upp till medlemsstaterna att avgöra hur pengarna ska användas.

Vid flera tillfällen pratade panelen om att det är så komplicerat och svårt, men skissade på idéer och lösningar som vi redan implementerar i klimatprojektet på KRAV. Ibland så känns det som att man är före sin tid.