På sistone har jag börjat intressera mig lite för kyckling- och äggproduktion. Gjorde ett inlägg i frågan i förra veckan, men fick på skalle av Klas för att jag inte visste vad jag skrev om. Sånt piggar upp så jag har bara blivit mer intresserad.
Det som intresserar mig mest just nu är problemet med att hönor tenderar att börja värpa innan de har vuxit klart. Det är ett problem ur flera aspekter; äggen blir små, hönans behov av vissa näringsämnen blir extremt under en priod, mm. Hönor som inte får det de behöver har en förmåga att ta det på annat sätt, t ex genom att plocka fjädrar från sina medsystrar.
Om man antar att en höna i naturligt tillstånd inte skulle råka ut för detta problem, så kan det vara intressant att fundera över hur detta naturliga tillstånd ser ut. Det finns fin info på Livsmedelssverige, men kort sammanfattat tror jag man kan säga attt det man ska se framför sig är en fågel som lever i flockar om sådär 15 djur. De betar/äter på marken om dagarna och sover på en gren om nätterna. Hönan lägger något tjog ägg om året, i en omgång, som sedan ruvas. Äggläggningen startas av hormonella signaler som i sin tur triggas av ljus. I den moderna hönshållningen sker äggläggningen året om. Att hålla tillbaka könsmognaden försöker man göra t ex mha ljusprogram. Situationen kompliceras av att svensk lag kräver stallar med dagljusinsläpp och KRAV-reglerna går längre än så och kräver utevistelse. Då blir det alltså svårt att hålla tillbaka könsmognaden och därmed kommer äggläggningen igång innan hönan är redo för det.
För mig är en viktig del av den ekologiska produktionen att djuren mår bra. För mig innebär det ofta att man behöver referera till någon slags naturligt läge. Det är ju detta naturliga läge som djuret ursprungligen är konstruerat för. När denna tanke möter verkligheten måste man söka den bästa kompromissen. Mjölkproduktion är ju t ex i sig knappast naturlig - kossor går inte omkring och avger mjölk utan anledning. De gör det för att de har fått en kalv som det är tänkt att de ska ge mjölken till. Men jag menar ändå att man kan få en etiskt hållbar mjölkproduktion om man tar tillvara många andra behov hos kon och kalven.
När det gäller äggproduktionen blir jag lite brydd. Om nu hönan är skapt på det här viset och det orsakar problem för såväl höna som bonde - hur kan en lösning se ut? Finns det några mellanlägen? Jag tänker att ett sätt skulle kunna vara att försöka planera kläckningen av kycklingar så att de i mindre utsträckning blir könsmogna på de ljusaste månaderna. Det skulle i förlängningen naturligtvis innebära att ägg blir lite av en säsongsvara. Det kanske man kan acceptera på en del av marknaden. Men möjligen innebär det också mindre skador och längre livslängd på hönorna, vilket i så fall skulle ge lite lönsamhet i retur?
2 veckor sedan
Inlägg
2 kommentarer:
Hej! Intressant att du synar ägg- och mjölkproduktionen i samhället.
Precis som du skriver så är ju kornas och hönornas naturliga tillstånd ljusår ifrån de djurfabriker de numera lever i (förutom det fåtal vilt levande djur i sammanhanget). Kons mjölk är till för kalven. Inte för människans mage. Hönans ägg är till för att reproducera arten. Inte heller för att fylla människans mage.
Tänk om människor kunde se längre än ägget, och se individen bakom? Djur är trots allt individer som har känslor och behov, och bara för att vi råkar vara av djurarten Homo Sapiens betyder det inte att vi har rätt att förnedra, genmanipulera, tvångsinstänga och ignorera djurens rättigheter.
Visst är djur individer. Och visst är det förskräckande många som köper mat helt oreflekterat. Och ännu värre; slänger mat utan att tänka på vad som har offrats för att få fram den.
Sedan tror jag den yttersta frågan du ställer rör om människan öht har rätt att använda sig av djur (stänga in, ta ägg, mjölk, ull och ytterst äta dem). Det är en fråga jag verkligen tycker att man ska ställa sig.
Jag har för egen del kommit fram till att vi kan det, men generellt har jag svårt för mycket av den produktion som bedrivs idag. Jag menar att man måste kunna respektera och vårda djuren samtidigt som man använder dem. Där tycker jag att eko är ett steg på vägen och KRAV ytterligare lite bättre. Men det finns en resa kvar att göra.
Skicka en kommentar