torsdag 18 september 2008

Ekologiskt på konventionella villkor

Ett av de största problemen med ekologisk ägg- och kycklingproduktion är att försörja fåglarna med vissa aminosyror. Aminosyror är det som proteiner byggs upp av, så man kan förenklat säga att problemet är att förse dem med tillräckligt av rätt sorts protein. För konventionell produktion är det inget större problem, man tillsätter helt enkelt tillräckligt med syntetiska aminosyror för att möta behovet. För den som vill ge hönan naturligt foder finns inte den möjligheten och man riskerar problem med fjäderdräkten, hackkycklingar och annat.

Jag hade anledning att tänka lite mer på det här problemet häromdagen och insåg att grunden är att vi har avlat fram hönshybrider helt med fokus på produktion, inte på tillgängligt foder eller hönsens hälsa. I detta hänseende är det viktigt att hönan värper så mycket som möjligt, så tidigt som möjligt. Värphönorna här i landet har alltså sin mest produktiva period innan de ens har hunnit växa färdigt. Proteinbehovet kommer alltså från att de dels ska underhålla sig, växa och det är ju klart som korvspad att det måste gå åt en ruggig massa aminosyror om man dessutom ska värpa ägg dagarna i ända. Äggvita är ju i princip bara protein. Alltså har vi avlat fram en höna som i princip är beroende av syntetiska foder.

Hönan kan helt enkelt inte äta så mycket eller så rätt som hon behöver för att må bra. Om hon inte mår bra är flockdynamiken sådan att till och med kannibalism kan bryta ut. Därför måste man möta med en konstgjord balans i fodret.

Man skulle kunna tycka att det måste gå att lösa genom att välja andra hybrider, men det verkar mycket svårt eftersom antalet kläckerier är så litet i Sverige, och en äggproduktion är beroende av ständig försörjning av kycklingar som blir värphöns. Antalet avelsanläggningar (som får fram äggen som ska bli värphöns) är ännu färre, om det ens finns några. Eftersom eko-produktionen är så liten så är de svenska kläckeriernas intresse av att lösa problemen ganska små. Man skulle rent teoretiskt kunna ta in ägg eller kycklingar från andra länder där det finns bättre hybrider, men det är så dyrt och krångligt att en enskild bonde inte klarar det. Det finns alltså i realiteten bara en sorts höna i Sverige, och den är inte gjord för naturligt foder.

Någon stans är ju det här helt sjukt; vi har strukturrationaliserat oss fram till en äggproduktion där alla kycklingar och ägg ytterst kommer från storskaliga kläckerier. Vi har avlat oss fram till en situation där hönorna ska få ur sig så mycket ägg att de inte kan äta mat som är naturlig för dem. (Och ekoäggbönderna jobbar alltså med ett material som inte är menat för deras typ av verksamhet.) Och vi har prispressat oss fram till ett läge där det är ekonomiskt ogörligt för en bonde att försöka ta sig ur detta.

Man blir matt. Jag önska bara att någon enda bonde vågade satsa på en anorlunda produktion och kunde marknadsföra den, så att jag fick betala för vettiga ägg. Men jag vet att problemet är strukturellt; bönderna rår inte på systemet. Mitt hopp står just nu till att någon av jättarna på allvar börjar intressera sig för ekoproduktion. Om jag har snappat rätt kan det vara på gång; tydligen har ett av de stora fågelföretagen engagerat sig i Bosarp. Det vore en nåd att stilla bedja om.

4 kommentarer:

klas sa...

Du är dåligt insatt i det du talar om.
Beträffande aminosyror är det främst en, metionin, som fjäderfäfoder lätt lider brist på. Fåglarna bryr sig nu inte särkskilt mycket om det är ”syntetiskt” eller ”naturligt”. Metionin är metionin. Inom ekologisk produktion får hönan dock helt igenom ett ”naturligt” foder genom att det är fritt fram att utfodra med fiskmjöl, som är rikt på metionin. Fiskmjöl är emellertid en dyr bristvara och de finns de som tycker det är viktigare att fisken får gå kvar i haven och växa till sig och hellre bli föda åt människan än åt kycklingen/hönan. Det är därför man använder metionin i stället för fiskmjöl i konventionell produktion. Med de regler för den ekologiska produktionen som vi har idag är det alltså inga problem att försörja hönan med alla de aminosyror hon behöver i form av naturligt foder. Problemet ligger snarare i framtiden om KRAV’s regelverk skulle ändras i denna fråga, vilket det finns starka skäl till.
Det är riktigt att könsmognaden infaller något tidigare för moderna hybrider än för de flesta av våra lantraser. Detta är delvis en följd av den avel för ökad avkastning som bedrivits. Tvärtemot vad du påstår vill man dock ha så lite ägg som möjligt i början på produktionen. Detta för att det lättare orsakar bristningar i äggledaren och infektioner om den inte är fullt utvuxen. Man får också en längre period med små ägg som man får sämre betalt för. Därför försöker man på olika sätt fördröja snarare än påskynda könsmognaden för att kycklingen ska hinna bli höna i ”lugn och ro” innan hon börjar värpa.
Det är inte bara rent teoretiskt utan ett fullbordat faktum att 99,9 % av alla produktionshönor redan idag importeras från utländska avelsföretag. Vi har ingen inhemsk avelsverksamhet av betydelse. Det är fritt fram för de svenska ombuden för dessa avelsföretag, och vilken annan entreprenör som helst, att importera vilken höna som helst som producenten/konsumenten vill ha och är villig att betala för.
Det har tidigare på den svenska marknaden funnits en långsamväxande slaktkyckling avsedd för ekologisk produktion. Efterfrågan var dock för liten och det bar sig inte. Då efterfrågemarknaden idag är större och på väg uppåt kanske det kan vara värt ett nytt försök!
Forskningen har visat att det visst finns mer än en sorts höna att välja emellan. De skiljer sig i flera avseenden men har ett gemensamt, att de alla är gjorda för naturligt foder.

Johan Cejie sa...

Det är ju en provocerande öppning - "Du är dåligt insatt i det du talar om.", men jag erkänner gärna att jag befinner mig i en ganska brant inlärningskurva. Likaså att jag inte har tänkt klart här ännu.

I den litteratur jag tagit del av (Odelros, SJV, mm) framstår metioninförsörjningen som ett problem i ekologisk produktion. Fiskmjöl är förvisso tillgängligt, men dyrt (för en produkt som redan är relativt dyr) och vad jag förstår riskerar äggen dessutom att ta smak om man använder för mycket. Från en ekologisk synvinkel kan man ju dessutom fundera över hur naturligt fiskmjöl är för en höna. Men, oaktat detta - vilka är dina starka skäl till att ändra KRAV-reglerna i denna fråga? Jag lär mig gärna mer.

Det här med könsmognad och produktion måste jag säga att jag vet ganska lite om. Jag sprang på det i en bok, Odelros (igen), tror jag att det var, men liknande info kom på andra ställen. Jag raljerar kanske lite med vad man vill och vad som egentligen mest är ett problem. Jag uppfattar dig som att det är ett oönskat reusltat att det är som det är, men jag menar likafullt att det är bisarrt att våra vanligaste kommerisiella hybrider har sådana egenskaper, som i sin tur ger helt orimliga proteinbehov. Eller har jag missuppfattat något här?

Importen - jag tror du missuppfattar mig. Jag inser givetvis att ombuden levererar det de får beställning på. Men det är något konstigt här - flera personer jag har talat med menar att "alla" vet att den/de hybrid/er som används i den svenska eko-ägg-produktionen inte är optimal, men att bättre lämpade finns i kommersiell produktion i EU. Problemet ska vara ännu värre (fast av annat slag) för slaktkycklingproduktionen. Om det nu går så lätt att få fram - varför händer det inte? Det jag har fått berättat för mig är att det blir för dyrt och krångligt. Ombuden kan eller vill inte hantera relativt små eller udda grupper - de prisar ut sig. Men du verkar mena att jag har missuppfattat även detta. Helt ärligt - upplys mig gärna! Jag noterar att det har funnits en bättre slaktkyckling, så det är väl mest äggproduktionen vi pratar om.

klas sa...

Vill du lära mer kan du börja med www.livsmedelssverige.org/hona och www.livsmedelssverige.org/kyckling .

Visst finns det genotyper som syns bättre än andra men den höna eller kyckling som lever lyckligt livet ut efter KRAV’s regler finns inte (annat än möjligen som hobbyhöna utan krav på avkastning). Du måste rita kartan efter terrängen, inte tvärtom. Det är vår herre, inte genetikerna, som gett hönan det ”bisarrt” höga behovet av svavelhaltiga aminosyror. Det beror bl.a. på att deras fjädrar innehåller mycket av dessa.

Att storleken på produktionen har betydelse har du naturligtvis inte missuppfattat, intäkterna måste täcka kostnaderna, och ge en skälig vinst dessutom. Detta premierar vanligen, men inte alltid, stor- före småskalighet.

Beträffande import av djur så är det i första hand, som jag förstått det, våra smittskyddsregler som krånglar till det.

Johan Cejie sa...

Tack för bra länkar! Jag ska se mer på dem. Förhoppningsvis kan jag återkomma sedan.

Storskaligheten och högspecialiseringen drivs givetvis av ekonomiska fördelar, men för generellt med sig en del problem. Minskningen i utbud och valmöjligheter i alla led i kedjan är ett sådant.

Related Posts with Thumbnails