På Kirschbeeren hamnade jag i en diskussion med Pelli om det kan vara någon nytta med eko, egentligen. Det blir lite konstigt om Pelli och jag diskuterar i K:s kommentarsfält, så jag gör en postning här istället.
Till att börja med; jag svarar så gott jag har fattat. Men jag är inte själv forskare. Bra källor att söka i är t ex
- svenska CUL,
- internationella nätverken ICROFS och IAASTD (jordbrukets IPCC, på ett sätt),
- de privata instituten FiBL (Schweiz) och Rodale (USA).
- Den sk Michiganrapporten (som i sin tur bygger på hundratals rapporter) om hur eko kan ge världen mat. En annan studie från tyskland har sammanfattats i den senaste rapporten från Jordens Vänner. Den senare givetvis en partsinlaga, men som ändå fått gott betyg.
- KRAV har också gjort en genomgång, som jag tycker är rätt bra.
I de här debatterna så är det väldigt mycket som beror på. T ex vad man menar med konventionellt och ekologiskt jordbruk. I det här sammanhanget menar jag med konventionellt jordbruk sådant jordbruk som är beroende av konstgödsel och bekämpningsmedel för att uppnå sina skördenivåer. Ekologiskt jordbruk definieras av EU, men i grova drag är det jordbruk i frånvaro av syntetiska bekämpningsmedel, konstgödsel och GMO, men i närvaro av genomtänkta odlingsstrategier som tillvaratar naturliga effekter och samspel. Bara frånvaron av konstgödsel och bekämpningsmedel är inte ekologiskt jordbruk, det är den andra halvan som verkligen är skillnaden.
Pillis frågor i kursivt:
Jag har tidigare misslyckats med att ta reda på hur mycket mer mark eko använder jämfört med konventionellt. Har du siffror på det?Det beror på vad du menar, och vilka avgränsningar du gör i tid och rum. Den vanligaste siffran är att för att producera samma mängd spannmål så behöver eko 30% mer mark. Men då tar man t ex inte hänsyn till den yta och den tid som krävts för att binda energin som ger konst-kväve-gödsel.
När du säger att man förlorar i Västeuropa men vinner i andra delar av världen, så menar du väl jämfört med hur alla gör just nu? Det betyder alltså att vårt konventionella jordbruk alltid är effektivare än ekojordbruk, men att många länders jordbruk är sämre än båda alternativen? Då har du rätt i att marken kommer räcka till om allt ersätts med eko eftersom det är effektivare, men i framtiden när behoven ökar kanske vi tvingas återgå till konventionellt ändå?Det beror på vad du menar med effektivare och vilka delar av världen du menar. Om man ser konventionellt jordbruk som avgränsat till gården och inte funderar på vad som driver processen och vilka andra, eventuellt immateriella, kostnader det har, så kan du ha rätt. I tropiska klimat visar dock t ex Michiganrapporten att ekologiskt ofta är bättre. Men min stora invändning mot det konventionella jordbruket är att det utgår från att vi har tillgång till billig (fossil) energi. Enligt min uppfattning (kolla gärna med Aleklett, m fl) så kommer energin vare sig vara billig, fossil eller lättillgänglig inom överskådlig framtid. Den bygger vidare på att det är OK med bekämpningsmedel, som till sin natur drar ned den biologiska mångfalden och därmed ger oss sämre resiliens. Mer om det nedan. Så jag menar att talet om att konventionellt jordbruk är effektivare mest är en akademisk diskussion - grundförutsättningarna för det konventionella jordbruket funkar inte inom några år.
Så vad är det som hindrar eko från att införas i de länder där det medför ökad avkastning per areal? Brist på kunskap, högre kostnad för arbetskraft, lobbyism från de företag som tjänar på konventionellt jordbruk (exv kemikalieproducenter)?Det är en bra fråga. Men mest konkret är det enligt min mening en kunskapsbristfråga. Då kan man fråga sig hur det kan få vara det. Jag tror att det har en koppling till ditt lobbyspår. Det finns inga enorma företag som tjänar enorma pengar på rådgivning till bönder som inte kan betala. Om det fanns det, skulle de helt klart kunna utgöra en motvikt mot gödsel- kem- och GMO-företagen som arbetar mycket systematiskt med att misskreditera ekologiskt i t ex FAO. Det är också en kunskapsbristfråga i meningen att det inte forskas särskilt mycket på hur man skulle kunna utveckla ekologisk produktion mot högre avkastning. Jämfört med hur mycket forskning som riktas mot det konventionella lantbruket, så är det nästan inget. I Sverige har vi runt en (1) eko-professor. Och några hundra professorer i sådant som gäller konventionellt lantbruk. Typ. I de länder som verkligen skulle behöva ekologiskt lantbruk finns det oftast inte ens som enstaka kurs på lantbruksuniversiteten. Och någon egen forskning anpassad till de lokala förhållandena finns givetvis inte heller.
Bra fråga, och parallellen till skog är inte oäven. För visst är det så att mullhalten i en mullfri jord asymptotiskt närmar sig ett visst värde över tiden. Man brukar säga att det tar 20 till 30 år att nå den här halten. Om man sedan går över till konventionellt jordbruk, så sjunker halten tillbaka. Låter man marken växa igen så sjunker den något men inte lika mycket (rotsystem, buskar och träd bygger upp ganska mycket). Det finns många olika siffror på det här området. Jag tycker att ett snitt verkar ligga på att eko-mark har 25-30% högre mullhalt än konventionell, men det beror naturligtvis väldigt mycket på omständigheterna. I absoluta tal ser jag siffror mellan 300 kg och 10 000 kg mer kol per hektar. Jag skulle tro att det är möjligt att anta runt 1 000 kg mer. Med tanke på hur många miljoners miljoner hektar jordbruksmark det finns i världen, så är siffran signifikat. Om all världens jordbruk blev ekologiskt skulle det kanske kunna ta hand om en fjärdedel av de utsläpp vi nu måste få stopp på, om jag har fattat rätt.
Om jag förstått mullhalt rätt handlar det om en engångsbesparing när man övergår från konventionellt till eko, ungefär som motsatsen till att bränna upp en skog. Är denna besparing signifikant?
Hur hjälper eko till att bevara mångfalden? Ska bönderna hjälpa arter att överleva genom att odla dem trots att de ger sämre avkastning?Frånvaron av bekämpningsmedel ger större artrikedom på gårdarna. Det är mer betande djur i ekologiskt lantbruk. Betande djur ger mer artrikedom. Ekologiska fält (skiften) är ofta mindre, vilket ger mer kantzoner och kantzoner är mer artrika än homogena fält. Artrikedom brukar betecknas som en tillgång, eller ett värde. Hög artrikedom ger flera ekosystemtjänster, det ger oss en större genpool att hämta mat och läkemedel ur och det ger oss högre resiliens, alltså ett system som tål påfrestningar bättre. Ovanpå det menar jag att rent moraliskt så har vi som art ingen rätt att med öppna ögon utrota andra arter i en takt som är långt över det normala. Så man kan vända på frågan - ska bönder få lov att producera livsmedel på ett sätt som utrotar arter, bara för att tjäna mer pengar? Det som på senare tid fäst min uppmärksamhet på detta var Stockholm Resilience Centers artikel om Planetary Boundaries, som publicerades i Nature.
Ja, det är här definitionerna kommer in. Och det är här det inte bara är svart och vitt längre. För visst finns det en skala. Det finns många bönder som vare sig använder ssk mycket konstgödsel och bekämpningsmedel, eller är certifierat ekologiska. Och visst är det intressant att se hur Svenskt Sigill utvecklas. Det finns många exempel på metoder som utvecklas i det ena systemet och sedan framgångsrikt flyttas till det andra. Troligen är det inte ansvarsfullt att på allvar kräva att allt lantbruk i hela världen ska läggas om till eko nästa år; vi behöver lära oss mer, utveckla mer. Men över säg 20 år skulle det kanske gå, och under tiden kan vi ju fasa över det konventionella. Så visst finns det övergångszoner. Och, jo, för mig vinner eko ändå, eftersom det konventionella är beroende av billig fossil energi och eftersom det utrotar för många arter.
Går det inte att modifiera konventionellt jorbruk för att få ökad mullhalt eller mångfald? Vinner eko även om det konventionella jordbruket gör naturreservat av den mark man sparar in?
Det beror också på hur du gör avgränsningar och vad du menar med fossil olja. Man kan också fundera på vad "mer" betyder. Räknat per vad? Hektar brukad mark? Kg kött? Kg spannmål? Så för att kunna svara så gör jag avgränsningen från gödseltillverkning till gårdsgrind (utleverans från gården), och med fossil olja antar att du menar utsläpp av växthusgaser (netto, alltså inräknat inbindning). Och så antar vi att vi pratar om per hektar mark (men jag tror att det följande håller ändå). Då tycker jag att det är tydligt att eko använder mindre fossil energi och orsakar mindre utsläpp av växthusgaser i de allra flesta fall. Men även med de avgränsningar jag har gjort, så är värdena svårmätta. Så du kan säkert enkelt hitta någon som når motsatt slutsats. Annars hade vi ju inte haft den här diskussionen. Men jag menar återigen att detta är en återvändsgränd. Utsläppen och användningen av fossila bränslen är inte huvudfrågan, för oljan, gasen och kolet tar slut. Och energin kommer (tror jag) att snabbt bli mycket dyrare. Och frågan är då istället - hur ska vi då få mat?
Slutligen kom jag att tänka på en fråga till: När använder ekologiskt mindre fossil olja än konventionellt? Använder ekologiskt mer någon gång?
3 kommentarer:
Haha, underbart att man kan vara startpunkten till en så intressant debatt. Pelli är en av mina största kritiker, på ett positivt sätt, då han alltid försöker slå hål på mina argument och tvingar mig att utveckla bättre resonemang.
Får jag ta inlägget och lägga upp det på min blogg? Se det som att du gästbloggar hos mig ;)
Jomen Pelli verkar ju vara en tänkande varelse, så då är det ju kul att resonera.
Visst kan du ta inlägget. Kul att du gillar det.
Tack för ett grundligt svar! Det är nog det bästa jag har hört från eko-hållet någonsin. Jag har några kommentarer och klagomål, men det mesta ser sunt ut. (Fast jag har inte orkat läsa några länkar.)
Personligen har jag inget emot ekojordbruk, men jag tycker inte om när folk säger att bekämningsmedel, konstgödsel, och GMO är dåligt bara för att det är onaturligt, och att allt naturligt är bra för att det är naturligt. I så fall är det inte okej att spruta på gift, men det går jättebra att ordna en expedition till vildmarken och hitta en växt som producerar exakt samma gift men i mycket större mängder och plantera dem i sin odling som skydd. Naturen gör inte skillnad på om ämnena kommer från ett labb eller en växt, så varför skulle vi göra det? Jag efterlyser en miljöklassificering som istället för att gå in och peta i detaljer, exv "konstgödsel och insektsgift får inte användas", ställer upp relevanta kriterier som ska uppnås, exv "vaje producerad enhet mat får inte läcka mer än si och så mycket kväve och gift till omgivningen".
Du talar om fossil energi, men du har inte helt konkretiserat var det används i konventionellt jordbruk och hur det skiljer sig från eko. Det intressanta i det långa perspektivet är ju inte exakt hur mycket vi använder nu, utan hur varje användningsområde kommer kunna läggas om till annat: exempelvis är det lättare att ersätta fossilbränsle som elkälla än som drivmedel. Självklart ska allting räknas per produkt och bidragen från för- och efterarbete såsom gödseltillverkning ska vara inräknade.
Om mina siffror på Sveriges odlingsyta (ca 10%, 45000 km^2) och dina siffror på kolbindning (1000 kg/ha) stämmer finns det som mest kapacitet för 4.5 miljoner ton kol, motsvarande 15 miljoner ton koldioxid. Detta är ungefär en tredjedel av Sveriges årliga koldioxidutsläpp från fossila bränslen, så vi sparar in fyra månader. Motsvarande för hela världen är dock bara 6 dagar. Som engångsbesparing är detta inte särskilt övertygande (men många bäckar små?).
Vad gäller nyttan hos mångfald för människan är det nog ganska ineffektivt att ha "gen-källor" utspridda över hela landet. Vill vi verkligen använda evolutionen till vår fördel ska vi nog odla livsformer i laboratorium under högt selektionstryck. Detta gränsar för övrigt till GMO.
Ett tåligt system är önskvärt, men den relevanta siffran torde vara hur många individer det finns som utför varje viss "uppgift", inte hur många olika sorters individer det finns totalt. Jag skulle dock gissa att eko vinner även under mitt mått.
Etiken hos mångfald är svår. Vår fråga tror jag borde formuleras som "Får människan utrota arter i syfte att spara arbete?" / "Ska människan utföra extra arbete för att rädda arter från utrotning?", eftersom pengarna inte hamnar i böndernas egen ficka utan fördelas genom sänkta priser till hela mänskligheten och omvandlas till besparat arbete. Svaret beror självklart på hur mycket arbete det är tal om, men även med det givet tycker jag det är svårt att avgöra eftersom jag inte har hittat någon tillfredsställande etisk modell för för människan i naturen (till skillnad mot fallet människa mot människa där "gyllene regeln" utgör en bra grund).
En intressant och delvis relevant fråga är hur mycket värre det är att utrota en art än att förhindra att en ny art blir till, eller rent av undlåta att skapa en ny art - är det okej att utrota en viss salamander om man i gengäld separerar en annan grupp salamandrar så att flera nya arter uppstår?
Skicka en kommentar