tisdag 1 december 2009

Spännande dag i Bryssel

Jag har varit med om lobby idag. Intressant. Mycket har blivit sagt, och för den som vill så kan man läsa en massa twitterposter om det som skett. Själv sitter jag med tre starka intryck:
  • Dagens bomb: EU-Kommissionen säger för första gången rent ut att ekologiskt kanske är en seriös lösning på våra problem.
  • Dagens hjälte: Jag har bara hört talas om eko-bonden som fick slåss mot Monsanto i Kanadas domstolar förut. Nu fick jag träffa honom och jag beundrar hans mod och uthållighet. Och jag har blivit mer skeptisk mot GMO igen.
  • Dagens pinsamhet: när eko-europa ska välja ut tio personer som ska berätta för beslutsfattarna vad mycket kraft det finns i eko-rörelsen, så plockar man ut tio vita medelålders eller äldre män i kostym. Var är de yngre? Var är kvinnorna? Var är de med annan hudfärg? Eko-europa kan väl inte rimligen ledas av ett urval från 10% av befolkningen???
Idag har jag varit på European Organic Congress (EOC) i Bryssel. Den här kongressen, till skillnad från andra, är inte i första hand till för att deltagarna ska lyssna och lära av varandra. Syftet är istället i första hand att flytta berget till Muhammed - det är svårt att få alla EU:s politiker tjänstemän att åka på alla eko-möten de borde åka på. Så man får ta det bästa, sätta ihop en dags otroligt spännande program och bjuda in så många högdjur som möjligt. Och så hoppas man att de (politikerna och tjänstemännen) ska lyssna och lära. Lobbyarbete, helt enkelt. Vi som vare sig politiker eller tjänstemän i EU, får som en bonus ett lyft i kunskap och inspiration.

Det har hänt en massa saker och mycket klokt har blivit sagt idag. Jag orkar inte reflektera över allt här, men jag gjorde en massa twitterposter under dagen. De kan den intresserade kolla av här (man behöver inte vara medlem i Twitter för att läsa). Några grejer skulle jag iaf vilja ta upp.

Dagens bomb
IFOAM EU (eko-rörelsens paraplyorganisation) hade lyckats få en av cheferna på DG Agri (typ EU:s jordbruksdepartement) att göra några avslutande reflektioner. Det är ju slugt, för då måste hon ju vara med i alla fall större delen av dagen. Men så i slutet så kom Maria de los Angeles Benitez Salas med några meningar som jag bara hittills vågat drömma om att höra. Hon sade (fritt, men så noga jag kan, översatt) att Kommissionen inser att ekologiskt är en rörelse, en värdedriven rörelse. Det EU kan göra är att skapa en handelsplattform och fördela stöd, men när det gäller att utveckla ekologiskt så är det viktigt att eko-rörelsens initiativ tas till vara. Eko-rörelsen måste å ena sidan säga något, och det har dagen visat att den kan, men å andra sidan är det Kommissionens skyldighet att ta till sig det som sägs; "the Commission is committed to continue this valuable dialogue with the movement".
Det kan tyckas att det bara är ord. Men i politiken är ord viktiga. Detta innebär att Kommissionen för första gången säger att de tycker att de bör lyssna till någon annan än medlemsstaterna när det gäller eko. Det är synnerligt viktigt eftersom vi vet att GMO- och kem-företagen tar sig in på Kommissionen oavsett om de vill lyssna eller ej.

När Benitez Salas avslutade med att prata om utvecklingen av EU:s jordbruk, så hade hon till sist en retorisk fråga: "can we afford not to go organic?". Det blev tyst i någon sekund innan applåderna brakade loss. För oss på insidan har vi sett detta länge, men äntligen, äntligen fick vi idag veta att de som styr över mycket pengar faktiskt funderar över eko som en möjlig lösning på många problem. Det kändes nästan overkligt.

Dagens hjälte
Percy Schmeiser heter en bonde i västra Kanada. Provinsen Saskatchewan, närmare bestämt. Han och hans fru har i femtio år brukat sin mark och med tiden kommit att specialisera sig på ekologiskt utsäde. Frid och fröjd. Men så en dag slapp fan själv lös. Det visade sig att pollen från en genomdifierad sorts raps spridit sig in på Schmeisers gård, och därmed gjort en del av deras eko-raps till GMO-raps. Det var ju en katastrof i sig, men de delarna av skörden kunde skickas till biobränsleproduktion och därmed oskadliggöras: Värdeförlusten var ändå stor. Så när de försökte ta rätt på vad som hänt kom de i kontakt med en bonde som hade använt Monsantos GM Raps. Ja, då visste ju Schmeisers vem som var ansvarig, men när Monsanto fick rätt på vad som hänt så vände de på kuttingen och stämde Schmeisers för intrång i Monsantos patent - de hade ju odlat Monsantos raps utan lov och utan att betala för det!

En lång rättslig process följde, som slutade i Kanadas högsta domstol. Till slut fick parterna stå för sina egna rättegångskostnader, och Schmeisers fick betala ett mindre skadestånd till Monsanto för patentintrång. För Schmeisers del innebar det mer än 500 000 dollar som skulle ut, bara pga att Monsanto sålt ett utsäde till en bonde några kilometer bort. Men det innebar också stressen av att slåss mot en jätte. Monsantos representanter hotade och försökte på alla sätt hindra Schmeisers från att finansiera sitt rättsliga arbete. Monsanto redovisade rättsliga kostnader på mer än 2 000 000 dollar.

Schmeiser förklarade vidare att när det gäller raps och majs, så finns nu inte längre några rena sorter kvar i nordamerika. Det innebär stora ekonomiska förluster eftersom stora delar av resten av världen inte vill köpa GMO. Han förklarade också att man aldrig ska tro på uttalanden om att GMO är säkert bara man har en buffertzon på några meter. Som exempel tog han den senaste skandalen när kanadensiskt linfrö som skulle in i EU stoppades på gränsen eftersom den visade sig innehålla en förbjuden genmodifiering. Mysteriet blev stort eftersom den sorten inte får användas i Kanada. Efter en del utredning visade det sig att anställda på det universitet som utvecklat sorten (som snabbt blev förbjuden) hade givit bort prover på utsäde lite härs och tvärs. Och så - poff - fanns det över allt. Och Kanada har nu förlorat ytterligare en exportmarknad.

Han förklarade också att man inte ska tro på GMO-företagen när de säger att lönsamheten kommer att öka, eller bekämpningsmedelsanvändningen minska. För man behöver inte tro, man kan se i USA och Kanada exakt vad som kommer att hända. Avkastningen eller lönsamheten ökar INTE, snarare tvärt om. Bekämpningsmedelsanvändningen, däremot, ökar, eftersom resistensen har spritt sig från GM-grödorna. Däremot kan man få rättsliga processer där bönder inte längre äger det som växer på sina åkrar, och där de inte äger sin skörd och därmed inte kan använda den som utsäde. Möjligen kan det juridiska resonemanget också ledas vidare i att GMO-företagen skulle äga allt som deras gen finns i, även om det är ett foder eller om genen har hoppat till en annan sort eller ras eller art...

Det var dagens starkaste inlägg, och jag hoppas verkligen att det var några parlamentsledamöter som lyssnade. Jag vill inte ha in GMO i EU.

Dagens "det var bara såååååå 1900-tal"
När nu eko-Europa skulle visa fram det bästa man har för Kommissionen, så slog det mig plötsligt - men jesiken... det är ju bara medelålders eller äldre vita män i mörka kostymer där uppe på podiet... Visst, de är jätteduktiga, men vara är de unga som är arga och brinner? Var är de driftiga kvinnorna som jag ser över allt annars? Och var är alla de européer som har en annan hudfärg? Det kändes så gammalt. Och sedan blev det pinsamt, när jag insåg att Kommisionen hade 50/50-representation; ministern (äldre) och en chefstjänsteman (något yngre) var män, men kommissionären och en annan chefstjänsteman var kvinnor, om än båda medelålders eller lite äldre.

Näe, så här kan vi inte ha det. Får se till så att det blir ändring till nästa gång.
Fotona ovan har jag tagit själv. Utan blixt eller stativ så de är rätt luddiga. Skulle någon ändå vilja använda dem så går det bra. Ange gärna EkoTänk som källa.

4 kommentarer:

Emma sa...

wow!! (om bomben)

och så spännande om GMO:n. tanken på vad det skulle kunna bli är väl lockande, men så länge monsanto finns kan vi nog anse de goda möjligheterna med gmo som rent jävla önsketänkande. det måste ju till skarpa regler och kontroller som fan, för att iaf jag skulle vilja ge gmo en chans som världsförbättrare. sjukt kul med eko-grejen dock, och ett bra mycket viktigare steg att ta tills vi blivit av med jävla monsanto tycker jag.

tack för rapporten!

Katarina sa...

Det var verkligen spännande att läsa! Att på riktigt vara där det händer (även om man kan diskutera hur mycket som just "händer") är en bra erfarenhet. Man behöver också vara närvarande för att förstå mer på djupet hur EU:s olika verksamheter verkligen fungerar.

Men jag undrar, hur föreslår du att jag tar mig upp på högsta EU-nivå? Så kan jag både bryta könsmönstret, medelåldern och de svarta kostymernas dominans ;) För annars satsar jag nog på den lokala marknaden, tar över efter Maria Wetterstrand eller eventuellt Mikael Karlsson, haha.

hippihäxan sa...

Oj, vad mäktigt, intressant läsning!
Och det där med yngre kvinnor i dessa sammanhang, kan ju bara prata för mig själv, men man är upptagen med barn och middagsfunderingar mest hela tiden... :)
Middagar som man INTE vill ska innehålla gmo...

Johan sa...

Emma - jo, jag tror det jag tycker mest illa om med GMO är GMO-företagen. Själva fenomenet är annars en gråskala som kan vara intressant att diskutera.

Katarina - jag tror att det finns två sätt. Antingen är man fascinerad av EU-bygget, och då satsar man på en karriär inom statsförvaltningen. Är man lite på och framåt, så dröjer det inte länge förrän man för Sveriges talan i någon kommitté. Bra startpunkt är att ta en universitetsexamen i statskunskap eller juridik. Eller så brinner man för något och råkar dessutom ha uppfattningen att politiken har en roll att spela i det man brinner för. Och så bör man vara intresserad av att poola resurser, samverka. Och gärna intresserad av människor. Då är också chansen rätt stor att man åker till Bryssel vad det lider.

HippiH - jag är helt med på att man inte bör förvänta sig ssk många småbarnsföräldrar i sammanhang långt hemifrån. Men märkligt nog har männen ofta tid. Och var är de äldre kvinnorna? Eller de unga kvinnliga genierna? Och jag kräver inget av någon. Jag tycker bara att det är konstigt att en rörelse som eko-rörelsen ska hamna i det här läget. Lika mycket är det en fråga till mig själv - varför så inte jag till att någon av de superkompetenta kvinnorna i mitt nätverk tog min plats? (Möjligen för att det aldrig eller sällan har varit ett problem för mig förut)

Related Posts with Thumbnails