söndag 25 oktober 2009

Klimatpåverkan från förpackningar av glas mm

Att bara transportera en glasförpackning kan ge mer fossila utsläpp än vad en plastförpackning med samma funktion ger totalt. Jag har just tagit till mig en sammanställning som gör att jag känner att glasförpackningar är såååååå 1900-tal. Visst, många fördelar. Men det känns inte som att vi har råd med dem längre.

Det finns en utbredd skepsis mot plast som förpackningsmaterial till mat. Jag tror det har två anledningar.
  • Dels finns det plaster som behöver diverse kemikalier för att funka. Mest kända är väl ftalaterna som används för att göra den håra plasten PVC mjuk. Alla andra plaster har drabbats av guilt by association av detta. Man tror gärna att det är något fanstyg som läcker från plast. Tacka vet jag glas och plåt.

  • Dels är ju de allra flesta plaster rakt av fossila till sitt ursprung. I dagens medvetenhet om klimatproblemen blir det ett stigma. Glas och metall är ju helt återvinningsbara. Tacka vet jag dem!
Sedan finns det en del andra anledningar som att de flesta plaster bryts ned långsamt i naturen (och därmed finns kvar som skräp länge) och att de är lätta (och därmed blåser och flyter om kring väldigt länge). Glas och plåt däremot är naturliga material; glas är smält sand och plåt rostar bort.

Men there's more to it, than meets the eye. Glasförpackningar har den egenheten att de inte kan vikas ihop. Det innebär att de fraktas tomma från glasbruket till fyllaren. Ganska innefektivt att köra omkring luft på det sättet. De är också mycket tunga. Glasburken till 400 g KRAV-sylt väger 220 g med lock, dvs mer än 50% av nyttovikten, sas. Att smälta glas drar också en del energi. Och eftersom man måste använda så mycket glas per burk, så blir det en hel del energi per burk. För metall gäller ett liknande resonemang, även om det är vikteffektivare, så kräver det MYCKET energi vid nyframställning och ändå ganska mycket energi vid återvinning.

Plast har lite andra egenskaper. Siaglassburken här bredvid är gjord av PP och rymmer 0,75 liter och väger 42 g. Den rymmer alltså i princip dubbelt så mycket sylt, till tjugo procent av vikten för förpackningen. Burkarna kan också staplas i varandra och blir därför mycket effektivare i transport. Den här typen av plaster kan dessutom sprutas på plats hos fyllaren, och då blir lufttransporten nära noll. Däremot är vi inte vana vid att den här typen av burkar kan innehålla sylt. Syltburkar ska ju vara av glas.

Men, kan man då fråga sig, hur ser det ut om man jämför plast och glas? Här har jag länge svävat i sådär lagom stor okunnighet. Men nu har vi på jobbet fått en rapport som än så länge bara föreligger i preliminär form, men som i sig är ganska enkel matematik. När jag läser den känner jag att jag måste ändra min inställning till ffa glas. Det känns mer och mer som en förpackning från 1900-talet, och som inte hör framtiden till.

Så här ligger det till: PE och PP ger upphov till cirka 2 kg CO2e (koldioxidekvivalenter) per kg material. PET cirka 3 kg CO2e per kg material och PS runt 3,5 kg CO2e per kg material. Till detta ska läggas energi som krävs när burkarna får sin form. Energiåtgången är mellan 10 och 30 MJ per kg material, och klimatpåverkan beror av vilken elmix man har. I Sverige har vi en ganska klimatsnäll elmix, men det är inte alla förpackningar som görs här.

Glas har en klimatpåverkan på knappt 1 kg CO2e per kg material, men siffran varierar en hel del, beroende på om glaset är återvunnet eller nyutvunnet. Ofärgat glas har minst andel krossglas.

Räknar man om det här kan man få följande exempel från verkligheten: Låt oss jämföra klimatpåverkan av förpackningen till olivolja 1 liter från Grekland (Aten) till Sverige (Malmö):

  • I glasflaska med aluminiumkork: 400 g CO2e, varav 50 g från transport av själva förpackningen.
  • I PET-flaska med HDPE-kork: 53 g CO2e, varav 3 g från transport av själva förpackningen.
Det finns många om och men här. Men här har man antagit att det är 2600 km från Aten till Malmö, att det används moderna lastbilar som tar upp till 40 ton och att fyullnadsgraden är 70%. Det innebär alltså att bara transporten av själva glasflaskan ger upphov till lika stora fossila utsläpp som hela plastförpackningen.

Nu transporteras ju den mesta maten kortare distans än så. Men även om vi antar att sylten kokas i Tranås och säljs i Norrköping, så kan man alltså få typ åtta plastburkar till klimatpriset av en glasburk.

Asså, jag vet inte men det känns ju som att man bara vill utbrista "hello plastburk, bye bye glasburk". Heja COOP som vågar sälja änglamarkshonung i PP-burkar! Heja ICA som börjat sälja ekologisk sylt och mos i plastkorvar!

12 kommentarer:

Ekomuppen sa...

Hej!

Jag sitter och "reser" runt hos alla som lämnat någon komentar på min blogg.

Jag gör det för att lämna ett litet "flyttkort" med anledning av min bloggs namn- och adressbyte.

Mvh Ekomuppen
f.d. Miljömuppen, "Green Stuff"

Anonym sa...

Men om man nu vill äta/leva eko så är ju plastgifter ett stort problem, och något man gärna undviker. Glas kan krossas och tar på så sätt mindre plats då den samlas in och återvinns.
Glas kan återanvändas på ett smart och säkert sätt i hemmet... till slytkok och inläggningar från den egna eko-trädgården :)
Jag gillar konceptet med refill-påsar som man kan klippa upp och hälla i glasburken man har sparat. Det känns inte riktigt lika "bra" att tömma ut sylten, eller vad det man nu har köpt, i en plastbytta.
Du har verkligen ett bra inlägg här och jag ser fram emot reaktioner från andra som kommenterar detta intressanta inlägg.

Ekomuppen sa...

Tack för din kommentar på min blogg.
Jag har en delar din inställning och det stärker mig när någon annan så att säga bekräftar det.

Koldioxidexperiment sa...

Tänk att det aldrig kan vara så enkelt som man vill. Det finns inget som är bara gott och inget som är bara ont. Det ska jämt vara mer komplext än så. Det här inlägget var iaf mycket intressant och lärorikt. Tackar och bugar.

Johnna G sa...

ooops, vad jag kände mig dum när jag läste ditt inlägg.... trodde klart att glas var det bästa alternativet. JApp, så går det när man inte är påläst utan "tror" sig veta. Nu ska jag djupdyka i dina resonemang och i resten av världen :-)

HA det gött!

Johan sa...

PQ - mmm, men jag tror att de där plastgifterna i första hand är förknippade med andra plaster än PP och PE. Ska gräva lite i det där. De flesta av de PP/PE-burkar jag får är bättre än glas. De tål att användas till fler grejer. T ex frysa och ha lunchlåda i. De tål diskmaskin lika bra osv. Men visst håller jag med dig. det är en annan känsla i glas. Men känslan ändras sakta för mig...

Koldioxidex - detta är en av mina jobbigaste insikter i livet: allt verkar enkelt tills man har satt sig in i det. Då kan man ju välja att inte sätta sig in i saker, så är livet enkelt. Men då tror jag inte man åstadkommer så mycket. Eller så kör man fast i ett träsk om man tänker för mycket. Puh - inte ens det är enkelt.

Wannabe - inte meningen att du skulle känna dig dum. Kanske mer upplyst, däremot.

Ekomupp - kör hårt!

Stefan sa...

I SVT:s Dokument utifrån - Ett hav av plast (http://svtplay.se/v/1737478/dokument_utifran/en_ocean_av_plast) är det en forskare som testat med vatten från plastflaskor för dryck. Det verkar som om det läcker gift från flaskorna som sedan påverkade musslor negativt. Han uttryckte också en oro för framför allt barn och gravida. Vad är det här för gifter, och ska man vara orolig?

Johan sa...

Det är väldigt olika vad gäller olika plaster. PVC t ex, är ett skit. Men jag tror att PE och PP är rätt harmlösa. PET (förmodligen det som var i flaskan) vet jag mindre om. Håller på och grottar lite i giftsidan av det här. Och det är ju lite damned if you do, damned if you don't över det här...

Jeppe sa...

Intressant jämförelse, såg också plastkontinent-dokumentären. Det går ju faktiskt att både göra bioplast( tex majsstärklse) och fossilplast som bryts ned och förhoppningsvis avger mindre "gifter".

Ang. att det verkar så enkelt men sedan är så komplext så måste jag säga att "Cradle to Cradle"-konceptet befriade mig ifrån det problemet, det blir otroligt klart och "dystopi-ångesten" blir som bortblåst... William McDonough:s inspirerande och underhållande TED-talk ger en bra vink: http://www.youtube.com/watch?v=IoRjz8iTVoo

Johan sa...

Jeppe - tack för att du tar in vagga-till-vagga-tänket. Jag tycker det är intressant, i synnerhet på sikt 8och det är ju så vi måste jobba). Men frågan är också akut - vad kan vi göra NU. Då tror jag att det finns en del svar i plastförpackningar.

Vet du förresten om det finns bioplast som motsvarar PP och PE, dvs som duger som sill- och syltburkar?

Jeppe sa...

Verkar ganska rörigt bland alla "bioplaster"... Sk "grön Polyeten" som kan direkt ersätta PE är vad jag förstår inte "biologiskt nedbrytbar" och hjälper således inte Stilla havet men ger inget "nettotillskott" av CO2.
http://www.pneur.eu/index.php?option=com_content&task=view&id=93&Itemid=56

Här är två länkar till organisationer som verkar vara vettiga och den ena med bilder på "bioplastförpackad föda".

http://www.european-bioplastics.org/index.php?id=133

http://www.sustainablebiomaterials.org/

Det här var spännande, jag återkommer när jag luskat fram lite mer!

Jeppe sa...

Här hittar du en sammanställning av vad som finns på europeiska marknaden i form av bioplast(förnyelsebar och komposterbar): http://www.european-bioplastics.org/index.php?id=181

Bioplast kan helt enkelt ersätta en hel del plastförpackningar till föda!

Dessutom fick jag ett tips om att stenpapper(C2C-certifierat) dessutom kan användas till matförpackningar "Synthetic Thermoform"
http://www.taiwanlm.com.tw/index.php?menu=Our%20Products&submenu=Food%20Packaging%20Specific&topic=Synthetic%20Thermoform&lang=en

Hoppas du kan använda något av informationen på länkarna!

Related Posts with Thumbnails