De flesta är inte som jag. Min teori är att ungefär 95% av befolkningen är så annorlunda att jag har svårt att förstå dem. Jag vet rent teoretiskt att en stor grupp i befolkningen kallas "skeptiker" i marknadsundersökningar. Jag hittade en i en tidning idag. På frågan "Vad skulle få dig att handla mer ekologiskt?" svarade kvinnan "Om en pålitlig källa kunde bevisa att ekologiska varor är bättre för miljön, skulle jag överväga att handla ekologiskt." Jag har svårt att förstå den inställningen. För hur tänker man då kring andra viktiga grejer? Måste det vara bevisat att ett visst dagis är bättre? En viss partner? En viss bostad? Förmodligen inte. Men vilken typ av argument behövs då för att nå den här konsumentgruppen?
Någon sen kväll för länge sedan när jag och några vänner satt och löste världsproblem, så luftade någon en teori han hört: Man tillhör ungefär 5% av befolkningen och den relationella staden blir aldrig större än 4 000 personer. Med det menade han att det man uppfattar som rimligt normalt är ungefär samma som ungefär 5% av befolkningen. Resten har helt andra referensramar. På samma sätt så finns det högst 4 000 personer som man rimligen kan tänkas ha något vidare umgänge med. Oavsett om man bor i Bombay, London eller Borlänge.
Bakom det här ligger att man har bakgrund, vanor, resurser och intressen som sätter gränser för vad man normalt kan tänkas uppleva. Ett visst antal människor i omgivningen delar bakgrund osv i tillräcklig omfattning för att det ska vara ganska sannolikt att man springer på dem. På jobbet, i judoklubben, på bussen osv. Även om man har tillgång till 20 000 uteställen i London, så kommer man i praktiken att hänga på ett fåtal av dem om man bor där. Man går till samma jobb varje dag. Man har kompisar från gymnasiet eller något annat äventyr. Alltså uppstår det märkliga att man tillsynes slumpmässigt träffar folk man känner även i lite större städer.
Det är nyttigt att tänka på det här. 95% av folket runt mig har helt andra uppfattningar än jag. De påverkar mig ändå, men jag har svårt att förstå dem. Vill man försöka rädda världen är det nyttigt att ändå få koll på dem och kanske hitta något sätt att nå dem. Men ibland blir jag rådvill - en del har en inställning som jag inte fattar hur jag ska ta mig igenom.
Det finns t ex en ganska stor konsumentgrupp som brukar kallas "skeptikerna", "de klentrogna" eller något sådant, av marknadsanalytiker. Jag satt och bläddrade igenom COOPs tidning MerSmak, när jag fick en framför mig. Fem konsumenter i en Konsumbutik i centrala sthlm fick svara på frågan "Vad skulle få dig att handla mer ekologiskt?". En kvinna som rent åldersmässigt kanske skulle kunna ingå i min bekantskapskrets (jag känner iaf några som bor i de där trakterna) svarar så här: "Om en pålitlig källa kunde bevisa att ekologiska varor är bättre för miljön, skulle jag överväga att handla ekologiskt."
Puh. Vad säger man om det... Det som förmodligen skulle krävas för att övertyga henne om att ens fundera på saken är alltså ett upplägg i stil med IPCC, som ställer sig upp och säger att eko alltid är bättre. På alla sätt och ur all synvinklar. Sådant händer i princip aldrig. Det ligger ju i vetenskapens natur att ha en dynamisk diskussion igång i de flesta frågor.
Men det som bekommer mig är att om hon tillämpar den hållningen på något annat viktigt område i livet, så måste hon få det rätt jobbigt: "Ja, jag vill gärna ha jobbet du erbjuder mig, bara du kan få en oberoende part att bevisa att det är bra för mig". Eller: "Jaaaaaa! Älskling! Det är klart att jag vill gifta mig med dig, bara du kan få en neutral källa att bevisa att vi blir lyckliga tillsammans i alla våra dagar!"
Vem vet? Kanske det finns sådana människor? Men annars måste de ha fått någon hangup på just maten. Hur kommer man isåfall runt den?
1 månad sedan
Inlägg
6 kommentarer:
Tänkvärt med de fem procenten. Jag undrar lite på de som säger att de inte köper ekologiskt för att man inte vet sökert att det är bättre, eller för att man inte litar på kontrollen osv. om inte det i själva verket är lite av en undanflykt. Vi orkar inte riktigt med verkligheten och vi orkar inte riktigt med att ta anvar för allt möjligt. Då är det lättare att försöka externalisea ångesten genom att så tvivel. Var det inte så folk gjorde under nazismens illdåd mot judar, romer, homosexuella och kommunister. "Kan man verkligen tro på de där historierna." "Så illa kan det väl inte vara." osv. Därför söker vi lätt efter orsaker för att slippa ta till oss allt det där jobbiga. Det gäller ju ofta hur folk hanterar sitt dagliga liv också.
Väldigt intressant det där. Känns som många har den inställningen till eko bara för att. Förhoppningsvis så inser folk fördelarna med tiden.
Den där 5%-principen är nog bra å ha i åtanke i mycket. Särskillt om man har tänkt nå en bred målgrupp med en produkt/tjänst.
GR - tror du är något på spåren där. Det där med att "externalisera ångesten" är nog vanligt. Jag tror det kan finnas ett inslag av save face, också. Alltså, om man nu har varit skeptiker, så skulle ju en ombytt inställning kunna innebära att man underkänner det man tidigare gjort och tyckt. Sådant är svårt.
Martin - ja, droppen brukar ju urholka stenen. Jag tror också att den här gruppen är beroende av att inte sticka ut. Dvs ju mer main stream eko blir, desto fler av dessa kommer att kräva mindre vetenskapliga bevis.
Jag reagerade också på den där kvinnan som ville ha vetenskapliga bevis. Högst märkligt resonemang.
Skönt att tänka på de fem procenten när man går och känner sig som ett ufo - det kanske inte är så konstigt då ändå att man känner så. Sannolikheten att jag ska träffa många som är som jag är ju rätt liten!
Jag har fått exakt samma kommentar av min blivande svärfar. Och han är en sådan som valt att aldrig köra snabbare än 90 km/h för att spara på miljön och plånboken -oavsett motorväg eller inte.
Men han köper inte eko för han vill ha bevis. Jag tog inte diskussionen med honom utan jag berättade varför jag köper ekomat.
Jag köper eko mat därför att det är
1. Hälsosammare. Ekomat har strängare regler när det gäller E ämnen och tillsatser. Det känns tryggt.
2. Miljön. Att ekomat är bättre för miljön är jag övertygad om. Att producera utifrån naturens begränsningar är hållbart. Men framförallt känner jag att ekomat kan ju i alla fall inte vara sämre för miljön än vanlig mat. Därför byter jag tillekomat.
MEN lösningen är inte att tjata och övertala enligt mig utan att göra valet enklare. Mataffärer borde helt enkelt ha en avdelning bara för ekomat så blir det lättare att hitta det man vill ha.
Eftersom det inte finns så handlar jag min ekomat på mataffären.se som har en bra ekoavdelning plus att jag prenumererar på http://www.ecoviva.se som ger mig bra miljömat.
Läs även här: http://www.nyfiken-gron.com/nyheter.php?m=200908#item_285
Alexandra
CO2-exp: Ja, men det sköna är att sannolikheten att du träffar UFOn som liknar dig är ändå rätt stor. Så lite ryggdunkande borde du råka ut för?
Nyfiken: nej, jag tror inte heller skeptikerna låter sig omvändas genom konfrontation. Men jag tror som du att om man gör det enkelt, så kanske de testar någon gång i lönndom och kommer på att det inte är så farligt.
Skicka en kommentar