Det har varit mycket om projektet för klimatmärkning på sistone. Vi släppte en remiss med detaljregler den 15:e april och sedan har det varit diskussioner i media (bland annat skrev DN om det här) och på möten. Mycket av diskussionerna har handlat om märkningens utformning. Jag tycker det är trist på ett sätt, för det måste vara sååå mycket viktigare om reglerna vi föreslår har rejäl effekt eller inte. På ett annat sätt förstår jag varför märkningen är så viktig. Det är ju den man möter på varan. Många har en uppfattning om hur man själv och andra reagerar på en märkningsgrafik, eller någon annan.
Det intressanta är att vi nu verkar ha nått någon slags enighet kring KRAV-märket i alla fall. Sigill är det andra märket som berörs, och de har andra överväganden. Vi som jobbar med och runt KRAV-märket verkar nu vara överens om att klimatreglerna ska in i grundreglerna för KRAV-märkning. Eftersom det är en ganska rejäl förändring så är frågan bara hur det ska gå till.
Problemet är att om vi lägger in klimatreglerna rakt av från, t ex 1 oktober i år, så kommer som jag ser det två saker att hända. Dels kommer vi att tappa ett stort antal KRAV-producenter som inte får ihop ekonomin med klimatreglerna på kort sikt, dvs utbudet till konsument minskar. Dels kommer KRAV omedelbart ställas inför problemet med importen (hälften av alla KRAV-varor bygger på import) - antingen måste man stoppa importen (eftersom vi inte vet något om den, klimatmässigt), eller så får vi låta bli att tala om att vi har infört klimatregler, eftersom konsumenten inte kan veta om det gäller när produkten kommer från t ex Danmark. I korthet riskerar KRAV att tappa utbud utan att kunna prata med konsumenter om nya klimatfördelar. Detta blir en negativ spiral eftersom konsumenterna då kan komma att vänja sig av med att välja KRAV (det finns ju ändå aldrig), och då försvinner så stor del av vår nytta.
Den alternativa lösningen är att ha ett tillägg i märkningen för de produkter som klarar klimatkraven, och att säga att på, säg, fem års sikt ska alla produkter klara dessa regler. Det har fördelen av att de som inte kan eller har råd att möta klimatkraven (men gör allt annat rätt) får respit, medan de som kan gå före får möjlighet att visa detta. Problemet består i att det finns en risk att konsumenterna tröttnar på att det bara blir fler och fler märken och börjar välja bort KRAV eftersom man inte vet om det är klimatsmart eller inte. Ett annat problem är att handeln menar att det blir väldigt få produkter som omfattas. Eko står för runt 4% av dagligvaruhandeln och även om man lägger till det Sigill-märkta så blir det inte så mycket. Om då bara en del av detta är klimatmärkt, så blir ju andelen liten. För liten, menar somliga.
Det är inte enkelt att välja, men jag menar att tilläggsmärkning som övergångslösning ändå måste vara det bästa. Det kan bli lite förvirring, men alternativet, att tappa utbud utan att kunna säga att något har blivit bättre är värre.
2 veckor sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar