För en vecka sedan fick docenten Birger Svensson in en insändare i Uppsala Nya Tidning. Hans budskap var att ekologisk odling är onödigt och kan läggas ned. Framför allt borde man sluta med forskning på området. Han byggde sin ståndpunkt främst på ett seminarium som hölls på vårt Lantbruksuniversitet, SLU, den 2 dec. Jag var inte själv på seminariet, men jag har hört en del om det. Att den enda slutsatsen skulle kunna vara att ekologiskt lantbruk har jag dock inte hört från någon. Och jag blir lite provocerad av folk som använder sina titlar för att hävda att de har rätt.
Dessutom menar jag att vi är i ett alldeles för allvarligt läge för att man skulle kunna snäva in forskningen. Vi måste tvärt om bredda perspektivet och söka fler lösningar. Och då tycker jag tvärt om att man borde satsa på eko-forskning. Så jag skrev ett svar, som publicerades idag. Här kommer en kopia av texten (insändarna blir inte kvar så länge på UNT:s web):
KOMMENTAR till Birger Svenssons insändare 11/1.
JORDBRUK. Ekologiskt lantbruk arbetar med betydligt mindre fossil energi än konventionellt lantbruk. Det gynnar rikedomen av arter i landskapet och det ger mer mat i de delar av världen där undernäring och svält är ett problem. Allt detta med blott en bråkdel av de forskningsresurser som regeringar och jätteföretag lägger på jordbruk som bygger på konstgödsel, bekämpningsmedel och genmodifiering. Trots det skriver docenten Birger Svensson att man borde lägga ned det ekologiska jordbruket, och han gör det med stöd av ett seminarium på SLU.
Hur är detta möjligt?
Förmodligen därför att man i den naturvetenskapliga världen kan välja vad det är man uttalar sig tvärsäkert om. Den forskning som Svensson hänvisar till är avgränsad till en viss del av världen och tar inte hänsyn till att tillgången på billig energi (som man gör konstgödsel med) förmodligen är en historisk parentes. Den forskningen tar heller inte hänsyn till att den minskande artrikedomen i tunga vetenskapliga publikationer pekas ut som ett av mänsklighetens största problem. Eller för den delen stora studier som visar att vi kan försörja världen med mat även om vi odlar allt ekologiskt.
Så i en viss akademisk mening har Svenssons argument vetenskapligt stöd. Men om man tar hänsyn till de större systemproblemen, är argumenten inte så intressanta. Det är heller inte så intressant att fundera över om någon sida vann en viss debatt. Det viktiga är hur vi, och då menar jag jordens befolkning, ska kunna få mat när energipriserna mångdubblas, klimatet förändras och när vi måste få stopp på den skenande utrotningen av arter. Med ett sådant fokus kan man inte ignorera ekologisk produktion och forskning.
Snarare måste vi mångdubbla ansträngningarna för att lösa de problem vi står inför. Alla lösningar måste beaktas och utvecklas. Det ekologiska lantbruket har kommit en lång väg, men visst finns det problem. Och en del är gemensamma för hela lantbruket. Dit hör till exempel hur vi ska försörja marken med fosfor.
I stället för att argumentera för att en viss typ av odling ska tas bort, tycker jag att de som styr anslagen till jordbruksforskningen som tankemodell borde använda ett samhälle utan konstgödsel och bekämpningsmedel.
Hur skulle vi lösa problemen då?
1 månad sedan
2 kommentarer:
Kort och tydligt svar!
Tack! Man försöker, iaf.
Skicka en kommentar