Strålande tider

Det har varit en dag av intressanta möten och insikter. Det är nu tydligt att marknaden för ekologiskt verkligen tog ett skutt 2007. Effekten av Gore, Stern och IPCC i vår värld är att allt fler inser att de kan påverka genom att flytta handen i hyllan. Enskilda företag pratar om tillväxt på 40, 60, 80% i deras ekologiska sortiment. Kedjorna pratar om 20% eller mer. Det går inte strålande för alla typer av produkter (varför är folk inte lika sugna på giftfri potatis som bananer?), men över lag har vi glidit in i ett läge där problemet inte är efterfrågan, utan tillgång.
Greenloop rapporterar t ex idag att marknaden för ekologisk bomull ökade 53% mellan 2006 och 2007. Uppgiften kommer från Organic Cotton Market Report (som kan nås genom samma blogg) och i rapporten så konstaterar man att tillgången nu hämmar utveckingen.

Det blir ett angenämt problem, eftersom det är stor risk att den som har bestämt sig för att köpa KRAV-russin, lätt kan ledsna när det för tredje veckan i rad är slut. Då kan ekoboomen komma av sig i onödan.

Jag tycker att det delvis är svårt att förstå varför det är så trögt i systemen. Jag vet att det tar två år för ett lantbruk från beslut till att de kan börja leverera ekologiskt, men vi har ju nyligen i Sverige infört stöd för certifieringen och sedan länge har det funnits stöd för olika typer av miljöanpassad produktion. Går signalerna inte fram till bönderna? Levererar LRF och rådgivare fel typ av analyser till bönder och stora inköpare? Varför stiger inte priset lite mer, och snabbare när efterfrågan överträffar tillgång? Det skulle ju onekligen tala ett tydligt språk med tveksamma lantbrukare.