Öppningsceremonin 1

Mässan öppnades med en rätt rockig pianoact. Två killar lirade klassiskt piano så att det svängde.

Sedan pratade IFOAM:s ordförande, president, Gerald Herrmann.

Han pratade, som alla andra, om hur eko boomar. Det finns nu IFOAM-medlemmar i 110 länder och Organic World Congress som går i sommar verkar bli den största och bästa hittils.

Ekologiskt har boomat, menade han, för att vi har lösningarna när konsumenternas medvetenhet ökar. Och lösningarna är sammanhållna - det är inte en fråga i taget, utan många dimensioner. Och när medvetenheten om hälsa, obesprutad mat, rent vatten, orättvisa förhållanden och så vidare ökar så finns det någon stans att vända sig. Och vi har bara börjat.

I frågan om ekologiskt står för gammalt eller modernt menar Herrmann att det är bryggan. Vi tar det bästa från traditionell kunskap och blandar med det bästa av modern vetenskap. Men vi behöver inte t ex GMO: "We don't need genetic engineering - the world is so rich, it is all there". (Med tanke på studierna som släpptes under 2007, skulle man nog kunna säga detsamma om konstgödsel och bekämpningsmedel).

Herrmann konstaterade att det tar tid för vetenskapen att belägga allt det vi tror att vi har som fördelar. Nu gäller det bara att hålla ut så blir våra försäljningsargument ännu starkare. Och då blir vår business ännu bättre.

Det finns en diskussion om att "we are loosing our souls" när eko blir main stream. Herrmann trodde inte det, men det är en utmaning att inkorporera alla nykomlingar i tankebygget. Det räcker inte med att uppfylla regler. Det ekologiska företaget vill göra rätt. CSR och gå längre måste vara naturliga inställningar. Han uppmanade handlare och certifieringsbolag att reagera på misstanke. Red ut problemen - säg till! Annars kan det bli problem. Bara så kan vi möta misstankar som handlar om "men var kommer allt ifrån nu när eko ökar så makalöst". Möter vi inte misstankarna kan vår marknad skadas.

Sedan pratade borgmästarn i Nürnberg om hur kul det är att den här mässan går så bra. Och så mera piano. Nu huvudnumret. Återkommer.

Kul öppningstalare

Öppningen av BioFach har ofta en tung politiker som dragplåster. I år är politikerinslaget lite mer low key och det är krögaren, vinodlaren och skådespelaren Gérard Depardieu som ska inspirera. Och det känns ju onekligen som att han generellt skulle ha bättre förutsättningar än många andra.

Det finns numera också en hel hall med bara ekologiskt vin. Det är också en nyhet för året. Triggad dels av konsumentryck, men kanske också att EU:s eko-förordning är på väg att ändras så att marknadsföringen av vin blir enklare.

Hämtar andan och tar sats

Har haft problem med bredbandet hemma ett tag nu. Undvik Glocalnet är mitt råd.

Tur att resten av världen är uppkopplad. På väg till Nürnberg försökte jag skapa en överblick. BioFach är ju en ganska stor mässa. Det är 10 stora mässhallar och seminarieprogrammet omfattar säkert 150 föredrag om man räknar ihop BioFach Congress, Forum Vivaness och vinhallen. Det finns ju ingen möjlighet att få koll på allt, och mycket är som det brukar. Kommissionen förklarar vad de håller på med. Mycket tyska specialseminairer. Världsstatistiken för ekologisk produktion ska presenteras. Olika regioner och länder som förklarar varför man ska köpa just deras grejer. Det som sticker ut lite, är lite nytt är naturligtvis klimatfrågan. Att eko har växt så snabbt sista året skapar också några som känner att de vet varför. Och så har vi det faktum att kostmetika och kroppsvård verkar vara riktigt på gång.

I klimatfrågan är det lite race. Ett par neutraliseringsprogram är igång och certifierar och märker. Ett antal företag visar också upp att de kan deklararera klimatpåverkan från deras produkter. Jag ska själv bidra med KRAVs och Sigills klimatprojekts syn på saken. Britterna släppte sin PAS2050 standard på remiss igår. Vi får väl se vad som komemr ut av detta.

Det enda som stör mig är egentligen neutraliseringsintitativen. Det är sådant bluff och båg att få folk att tro att man kan neutralisera utsläpp av fossil koldioxid med trädplantering eller vattenkraftsbyggen. Den fossila koldioxiden är utsläppt i atmosfären, som står i kontakt med biosfären. Det som växer (t ex träd) kan mycket väl vara försvunnet (dvs ha blivit gasformigt) om 100 år. Det enda sättet att neutralisera är att stoppa tillbaka kolet i urberget igen, och det är än så länge mycket dyrt. Sedan har vi kollegans förslag förstås; kör ned halm, stockar och annat i de tyska saltgruvorna. Där lär det bli kvar. Kanske det.

Jag får ingen tydlig bild av trenderna på mässgolvet än. Jag vet att det ska bli en stor afrikapaviljong, men i övrigt ber jag att få återkomma.

Det här med att ekologiskt har kommit ut ur nischen är lite av en trend i sig som sagt. Jag noterar att såväl jordbruksministern Eskil Erlandsson, som LRF:s styrelse kommer hit för att kolla runt.

En annan grej jag noterar är hur amatörmässig vår järnväg känns jämfört med den tyska. Det är klart att alla åker tåg här. Tågen går ofta, de går fort (utan att göra folk illamående), allt funkar (fyra radiokanaler, internt nätverk med nöjeskanaler), går på tid, är bekvämt. Förtryckt information om stationer och byten, mm, mm. Vi ligger sååå långt efter i Sverige. Tyvärr.

Frånvaron av riktig vinter börjar sätta spår i from av någon slags allmän glåmighet. Möjligen har det också att göra med sjuka barn och full fart på allt samtidigt...

En höjdpunkt vid den här tiden på året är i alla fall den enorma eko-mässan BioFach i Nürnberg, som går av stapeln i nästa vecka. Mässan blir bara större för varje år och täcker ett tiotal hallar. det är världens största eko-mässa, och hela eko-världen är där. Det är en fröjd att se hela skalan från italienska vinbönder, till afrikanska odlarkollektiv, professionella engelsmän och foträta tyskar. Ekologisk kosmetika växer snabbt och är sedan förra året en egen mässa i mässan, Vivaness.

Mycket händer också på golvet och i seminarierna. Säkert kommer EU att lansera sin nya logga. Säkert kommer det att diskuteras mycket klimat. Mässan är ju i första hand en handelsplats, men nätverkandet gäller mer än handel. Det blir många spännande möten.

I maj 2009 går första varianten av ett nytt koncept; delmässan EkoNord, som samkörs med Nordic Organic Conference i Göteborg. Dessa två är fortsättningarna av Ekostaden på Interfood respektive SLU:s ekokonferens, fast på en nordisk skala. BioFach framstår som målbilden av hur man skulle vilja ha det, och det vore kittlande roligt om vi kunde få ett liknande energicentrum här på hemmaplan.

Om möjligt ska jag försöka lämna lite rapporter från BioFach här på EkoTänk.

Viner med olika eftersmak

Ekologiska viner är ytterligare en av de segment som växer. Det som är särskilt intressant med den sektorn är att den länge drogs med ett rykte om "dyrt och dåligt". Att ekologiskt på något sätt skulle stå för lägre kvalitet, snarare än att ekologiskt skulle vara en kvalitet i sig.

Giertz vinimport har ett tag jobbat inte bara med ekologiska viner utan har dessutom hängt på ett rättvisemärke. De ligger också i framkant när det gäller kartläggning av klimatgasutsläpp från hela kedjan från vinstock till systembolag. MiljöBloggAktuellt skrev för några dagar sedan om att det nu tas mer sammanhållna initiativ i vinbranschen för att komma någonvart med miljöpåverkan. Det är ju bra på alla sätt. MBA länkar också till en vinleverantör som helt har lyckats kapa emissionerna från transporter!

För övrigt så undrar man när Bengt-Göran Kronstam och de andra proffsvintyckarna ska börja leta efter andra eftersmaker än hittills. Hur känns det att dricka ett vin som producerats med betydande mängder av tungmetallen koppar i odlingarna? Och när ska de sluta prata om att "gården producerar i princip ekologiskt, men tycker att certifieringskostnaden är onödig"? Till och med den bästa nybörjaren får alltid nedslag i en första certrifierinsgrevision, och även små nedslag kan vara betydande. Nä, alltså, jag bara sprutar lite...

Nyårslöfte i sena kanten

Jag har blivit övertygad om att den livsstilsförädnring som är nödvändig för att inte klimatet ska gå åt pepparn måste genomföras genom att man byter vanor. Vanor är ju sådant man gör om och om och om och om igen (t ex köper en viss sorts mjölk, tar sig till jobbet, väljer elbolag). Genom att byta en vana i taget, lugnt och metodiskt, så åstadkommer man stora förändringar. Det andra greppet är att fatta beslut när man kan. Försök inte byta till miljöbil när du just köpt en ny bensinbil; du kommer bara bli förtvivlad över värdeförlusten. Byt istället till rätt bil när du ska byta bil. Se över ditt värmesystem när det är dags, osv. På det viset har vi kommit ganska långt hemma hos mig.

Men jag börjar liksom tappa lite inspiration; hur kommer jag vidare nu? Hur drar jag ned köttkonsumtionen lite till. I det läget springer jag på Matälskarens nyårslöften, som i sin tur länkar till en lång lista med andra bloggar med massor av enkla, rakt-på-sak-tips.

För att möta utmaningen kommer här mina löften för 2008:

1. Jag ska dra ned på nötköttskonsumtionen genom att gå på upptäcksfärd i ärt- och bönhyllan. Man ersätter enkelt hälften av köttfärsen i bolognesen, lasagnen eller vad det nu kan vara med stora snygga röda bönor, små coola svarta bönor osv.
2. Jag ska växla över från nötkött mer till kyckling, men för att inte hamna i träsket av läskig kycklingproduktion (när sätter Uppdrag Granskning tänderna i den?), ska jag ligga åt varenda handlare jag har med att göra så att de tar hem Bosarps kyckling eller någon annan eko-kyckling om de kan hitta den.
3. Spill är ett stort problem i barnfamiljer. Jag ska bli bättre på att låta barnen ta själva och känna efter hur mycket de vill ha. Jag ska se till så att rester därmed kan återvinnas som lunchlådor.
4. Jag ska komma på tre enkla sätt att använda vitkål istället för växthussallat som grund i mina höst- vinter- och vårsallader.

Eko och lönsamhet

Anders Nihlén tar upp en intressant fråga: Är det verkligen så att det lönar sig att vara ekologisk bonde? Hans läsare Örjan Nilsson spär på med att ekoodling är en skattestödd suboptimering.

När det gäller lönsamheten är det ju intressant att de som är kritiska mot Lantmannens (tidningen verkar inte finnas i en webbupplaga) slutsats att eko lönar sig är de som inte odlar ekologiskt. Det stämmer med min analys av varför vi har ett underskott på ekologiska produkter. De lantbrukare som ville odla ekologiskt av personliga skäl lade om för ganska länge sedan. De intresserade, men lite mer försiktiga har lagt om under en tid. De som ev ska lägga om nu är dels de som gör en chosefri ekonomisk analys av marknadsutvecklingen. De som förmodligen inte kommer att lägga om under överskådlig framtid är de som inte vill odla ekologiskt av personliga skäl. Jag tror att det är de sistnämnda som hörs.

Men vi får se vad Lantmannens fortsatta granskning ger. Hur god lönsamheten blir beror ju av marknadsfaktorer, men flera studier har under en tid visat att ekologisk odling har god lönsamhet generellt. Givetvis varierar dock förutsättningarna från gård till gård och bygd till bygd. Läs t ex gärna på E24 hur bättre lönsamhet bidrog till att Jacob och Anette Gustawson lade om till ekologiskt. I en studie från SLU, "Varför lägga om till ekologiskt lantbruk" av Andresen och Hult (inte så stor, men kan tjäna som start för diskussionen), var just marknad och ekonomi vanliga argument för att ställa om. Mot att ställa om var argument som ökad kontroll och byråkrati.

Att ekoodling skulle vara ett skattestött slöseri är väl lite av en åsiktsfråga. Själv tycker jag att det är märkligt att en enda skattekrona går till ett lantbruk som inebär giftspridning och användning av klimatförstörande gödselmedel. På ett allmänt plan menar jag att stödet till jordbruket borde minska.

Utanför skattediskussionen förvånar det mig fortsatt att efterfrågan hos konsumenterna inte möts av ett högre pris från bondekooperationen. Arla låter hellre vissa delar av mjölksortimentet ta slut i hyllorna, än höja priset något. En sådan höjning skulle ju ganska oavkortat kunna komma eko-bönderna till del.