Ekoskinka - skilj agnarna från vetet

Ekovågen ser ut att ha nått julbordet i år; det ska vara en ekoskinka i år. Men här kan man oxå se upp, för precis här är skillnaderna mellan KRAV och eko som störst.
Ett par exempel: KRAV-grisar får gå ute och böka (vanliga eko-grisar får nöja sig med utevistelse på betongplatta). KRAV-produkter får inte innehålla nitrit (det gör vanligen skink- och charkprodukter som är vanmligt eko).

Det här med nitriten är intressant. De som vill använda den säger ofta att den behövs som konserveringsmedel ur säkerhetssynpunkt. De som skyr nitrit menar att det finns klara risker med nitrit, som evt är cancerogent, och att den dessutom inte behövs med modern livsmedelssäkerhet. Däremot är alla överens om att svenskar tror att skink- och charkprodukter ska vara rosa. Så är det inte i t ex Tyskland (där de verkligen kan chark). Där får korvarna ha den färg de får. Och de säljer alldeles utmärkt.

Det visar sig att den här föreställningen är så stark att till och med kötthandlarn på fiiina Östermalmshallen gör bort sig:

Kan man inspektera snittytan ska den vara röd och fin, inte grådaskig.

- Annars kan de ha sprutat in en massa koksalt för att den ska väga mer, säger han och håller upp några fina skinkor från innanlåret på grisen.

En alternativ tolkning är ju att man inte har behandlat skinkan med nitrit... Men föreställningen om den rosa skinkan är så djupt rotade att det är tveksamt om det ens finns någon KRAV-skinka att köpa. Antalet köpare är nog mycket litet. En skinka ska ju vara rosa.

Och glöm inte bort att vara med i chokladrejset här på EkoTänk.