lördag 25 oktober 2008

Nu kommer gnuerna!


De stissiga antiloperna (finansfolket) ser ut att avlösas av en gnu-hjord (lågkonjunkturen). Hur kommer det att förändra eko-marknaden? Hur ska vi klara att både hantera en minskande plånbok och en en ökande miljökris?

I det typiska fallet växer marknaden för miljömärkt i en högkonjunktur, då folk gärna provar nytt och inte funderar lika mycket på vart varje krona går. En lågkonjunktur innebär normalt sett en vikande eller stagnerande marknad för miljömärkningar. Reinfeldt i Kina fokuserar på klimatet. Jag tror att man måste se större samband för att hitta riktigt effektiva lösningar (mycket hållbarhet per krona, alltså).

Det är på alla sätt viktigt att eko-marknaden inte viker nu. Vi står på randen till ytterligare ett genombrott. Om efterfrågan hålls uppe ett år eller så till, så kommer många lantbruk att lägga om. Då kommer vi att se bättre tillgång vilket löser många problem. Främst skumma fenomen som att vi får äpplen från Argentina i september, men en viss prisjustering nedåt kan också bli av.

För den ekologiska marknadens del tror jag att en väsentlig del när man funderar på detta ligger i varför folk köper eko och vad de upplever att de får eller åstadkommer när de flyttar handen i hyllan. Vi vet att många köper eko på grund av en diffus känsla av att det är bättre för en själv; mindre gift och mindre stressad mat. Kanske ett litet inslag av att unna sig. Unna-sig-faktorn kan komma att försvinna när pengarna tryter. Däremot finns nyttighetsfaktorn kvar. Jag tror att man bör tänka på det när man kommunicerar med potentiella konsumenter.

Jag tror också att man ska tänka på att ekonomin stramas åt. Folk kommer att vilja få mer nytta ut av pengarna. Då är det också viktigt att verkligen skärpa in att det är konsumenten som är kung i affären, bara man flyttar handen. Kedjorna gör vad de kan för att manipulera vad vi ska köpa (kuponger, hyllägen, kampanjer), men om man står fast vid sitt val, så är beslutet ändå konsumentens. Det man kan tänka på i hårdare tider är att göra smarta val och stå fast vid dem.
Därför tror jag att man ska kommunicera någon form av enkel strategi som den som har råd kan tillämpa. T ex "lägg om ditt hushåll till ekologiskt en vara i taget". Att be någon gå från lite till mycket eko på ett bräde går inte. Att däremot börja köpa enbart ekomjölk, KRAV-potatis, ekopasta eller KRAV-kaffe, en grej i taget går lättare. Utbudet är OK, så man riskerar inte att ställas inför situationen att det inte finns något. ICA-kurirens eko-topp är en bra utgångspunkt. Sedan kan man gå vidare med andra områden. Pasta finns oftast i flera varianter. Att skippa riset och börja köpa ekobulgur gör stor nytta för klimatet.

Att ekologiskt ger många fördelar på en gång är också viktigt att få fram i offentlig kommunikation.



  1. Den ekologiska produktionen är energisnålare än konventionell. Det är otroligt viktigt i en värld som är helt beroende av energi för att bygga välstånd. Ska det finnas en chans för kineser, indier och någon miljard människor till att komma till en anständig levnadsnivå, så måste de få tillgång till energi. Om de får bättre tillgång till energi, så vänder världskonjunkturen snabbare.


  2. Den ekologiska produktionen bygger på stor grad av självförsörjning på gården. Det innebär att man inte behöver föra in gödsel och annat i lika stor grad (sparar transporter mm). Det innebär också att det är nödvändigt med djurhållning i större omfattning (håller markerna öppna).


  3. Den ekologiska växtföljden på gården innebär att fattigare länder fort kan få bättre gödning och att behovet av bekämpning minskar. Det ger snabbare välståndsökning och minskar risken för arbetarskyddsproblem och hälsoproblem på grund av bekämpningsmedelsrester i maten eller dricksvattnet.

Till sist tror jag också att man ska bli ännu tydligare på en annan hälsoaspekt; en stor andel av matbudgeten i familjerna går till junk; chips, läsk, sprit, godis, kaffe mm. Man måste förstå att folk (jag också) använder junk för att trösta sig själva ibland. Det är stor risk att man generellt tycker att man behöver mer tröst i en lågkonjunktur. Om man kunde få ut budskapet att man kan överväga om man vill lägga sin konsumentmakt på junk eller eko, så kanske man kan bromsa junkökningen. Jag vet att andelen junk i matbudgeten är relativt större i familjer med lite pengar. Men jag undrar om det finns undersökningar som visar att junket vinner marknadsandelar i dåliga tider. Om man i så fall kunde bryta detta och få folk att unna sig ekomat istället för dillchips med ranchdip ibland, så skulle mycket vara vunnet!

Kort och gott - för att komma ur lågkonjunkturen snabbast möjligt är det viktigt att konsumenterna orkar fortsätta välja KRAV och ekologiskt. För oss som vill utveckla ekologiskt är det bara att gilla läget och anpassa retoriken. Lågkonjunkturen kommer att kännas även på ekomarknaden.

För Reinfeldt och gänget skulle man ju önska att de kunde se lite mer strategiskt på miljö- och hållbarhetsfrågorna. Just nu verkar de helt låsta på klimatet. Det är inte riktigt så enkelt. Men man får ändå ge dem kredd för att de försöker.



Bild med tillstånd från MartinsCamera.com

8 kommentarer:

  1. Det finns väl inget stöd för att ekologisk produktion skulle vara mer energisnål än konventionell? Ekologiskt jordbruk måste i större utsträckning förlita sig på mekanisk, dieselkrävande jordbearbetning såsom t.ex. radhackning istället för besprutning, ekologiska kor producerar i jämförelse mindre och därför behövs fler kor (och därmed uppvärmda byggnader, pelleterat foder osv) för att producera samma mängd mjölk som konventionella kor. Det finns fler exempel på hur ekologisk produktion är mindre resurssnål än konventionell. Förstå mig inte fel, jag tycker att det ekologisk konceptet är värt att bygga vidare på, men tills vidare är det att skjuta sig själv i foten genom att tillskriva ekologin osanningar. Det vinner bara motdebattörerna på.

    SvaraRadera
  2. Jo, det är just det det finns. Det som eko vinner på är att man inte behöver dras med stora energikostnader för konstgödseltillverkning. Att fixera luftkväve är kostar MYCKET energi. Denna energikostnad fortplantar sig sedan i hela den konventionella produktionen.

    Den ekologiska produktionens nackdelar är just avkastning (i alla fall de första åren vid omläggning, sedan tenderar lantbruket att bli effektivare) och maskinanvädning (i västvärlden). Men dessa nackdelar är väsentligt mindre än konstgödslet för den konventionella produktionen.

    Tack för passningen, hur som helst. Jag ska skaffa fram källor för det här. De vetenskapare jag har talat med om saken verkar ändå rätt överens - eko vinner energimatchen. Däremot är många mer tveksamma till klimatmatchen. Jag återkommer i frågan.

    SvaraRadera
  3. Det där liknade väl ett politiskt manifest. Dags att ge sig in i politiken?

    SvaraRadera
  4. Mjae, på ett sätt är det precis där jag är. Men det är svårt med den politiska skalan. Blågrön med ljusröda fläckar; marknadsivrare med socialt patos... Det närmaste jag kommer är grundvärderingarna som finns i de ekologiska principerna. Partiet (ekol.) återstår fortfarande att skapa...

    SvaraRadera
  5. Det här är ett intressant ämne! Enligt de rapportsammanställningar jag läst är det dött lopp vad beträffar energibehovet i ekologisk och konventionell produktion, i det stora hela. Skillnader inom områden och för särskilda produkter finns förstås. Vad jag skulle vilja kommentera är din uppfattning om att det ekologiska lantbruket efter några år tenderar "att bli effektivare". Det bör inte likställas med mer energieffektivt. Visst, lantbrukaren blir naturligtvis duktigare och lär sig att hantera de "eko-specifika" problemen, men andra saker kommer till. På SLU i Uppsala har man gjort långtidsförsök med ekologiska jordar och funnit att avkastningen sjunker mot 50% av den konventionella. Detta speglar inte avkastningssiffrorna i svenskt ekologiskt lantbruk, men skillnaden ligger i att dagens svenska "ekologiska jordar" i stor utsträckning fortfarande utnyttjar det näringsförråd som det konventionella lantbruket bidragit med i 50 år. Man hittar SLU-artikeln (åtminstonde ett Abstract) på:

    http://
    agron.scijournals.org/cgi/content/abstract/99/4/960

    Trevlig ekologisk allhelgonahelg!

    SvaraRadera
  6. Robin,

    du tar upp flera intressanta frågor:
    * Avkastningen jmf konventionellt
    * Huruvuda ekologiskt lever på gamla NPK-förråd vid omläggning
    * Huruvida eko vinner över konv i energimatchen, generellt sett

    Jag har lite annan uppfattning än du vad gäller forskningsläget (t ex från de långliggande försöken utanför Umeå), men jag vill inte sitta här och ta ur minnet. Frågorna är också till viss del fråga om att väga det ena mot det andra... Låt mig återkomma i nya inlägg!

    Tack återigen för bra frågor, som tål att diskuteras.

    SvaraRadera
  7. Robin,

    försökte lite snabbt kolla upp vad Ekologiska Lantbrukarna hade i frågan. De är givetvis part i målet men har haft energi och klimat som tema i många nummer. Jag uppfattar deras genomgång som seriös (för att vara en partsinlaga).

    I en artikel menar de att avseende djurhållning finns stora fördelar för eko. För växtodling mindre tydligt. Men, som sagt, låt mig återkomma.

    http://www.ekolantbruk.net/tidningen/artiklar/pdf/2006/806energi.pdf

    SvaraRadera