TaggaNer uppmärksammade mig på att det är Blog Action Day - Poverty idag. Har jag aldrig sett förut, men det är lovvärt. Fattigdomen är ett stort problem. Förutom det uppenbara (att det inte finns någon rättvisa i att somliga föds till misär), så finns bör det finnas ren självbevarelsedrift för oss i den rika världen i detta den kommande utvecklingen.
Maslows behovstrappa gäller ju universellt, och i ett läge där alla i första hand måste oroa sig för primära behov som mat och skydd, så kommer man inte att ta hänsyn till vad andra behöver eller orka se nödvändigheten i att vi bevarar den biologiska mångfalden. Det förefaller samhällen (som helhet) orka med när de nått en viss välståndsnivå. Om inte någon visar hur man kan göra annorlunda så går utvecklingen via kemikaliejordbruket och fossil energi. Och det är då det till slut drabbar oss direkt om vi inte hittar en snabbväg från fattigdom till hållbart samhälle.
Drivkrafterna i den kapitalistiska världsordningen är naturligtvis största möjliga vinst, för minsta möjliga kostnad. Inom lantbruksproduktionen förefaller det som att konstgödsel och bekämpningsmedel är en frestande genväg för det fattiga lantbruket. Det går att få lån för det, och många utvecklingsinstitut (typ SIDA och FAO) ger bidrag op olika sätt för att få fram dessa grejor. De som få fram grejerna är naturligtvis företag, som i sin tur har en rejäl lobby på plats i Bryssel och Rom (där FAO bor).
Därför kan det komma sig att det satsas på genomdifierat ris som utsäde, när det snarast är fråga om att man borde lära ut näringslära för att få folk att äta rätt. Därför kan det komma sig att det dyker upp bekämpningsmedel i bushen, när det man borde göra är att ta fram och sprida betydligt bättre växtföljder. Med en ordentlig växtföljd utnyttjar man växter för att fixera gödning och undviker sjukdomar som kommer av monoton odling.
I grund och botten blir alltså frågan - hur kan man göra för att göra det mer lönsamt att höja kunskapsnivån än att sälja quick fix-lösningar? Möjligen genom att betala bättre för konsulter som kan bidra, men det kan sticka väl mycket i ögonen på mottagarländerna. Det snabbaste och enklaste för var och en är dock att köpa ekologiska produkter när man köper något från syd. Då gynnas kunskapsutveckling (som stannar på orten) istället för kemiföretagens vinster (som lämnar producenten innan ha/on ens hunnit se den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar