ICA-kuriren publicerade för några år sedan en topplista för ekoköparen. Tanken var att svara på frågan "vad ska jag köpa om jag vill göra så mycket nytta som möjligt med pengarna". Topplistan har nu uppdaterats och publicerats om, på allmän begäran få man förmoda.
Mjölken toppar som förut och det är klart att man får en massa multinytta av mjölk; betande mular ger biologisk mångfald, ekologisk mjölk är nyttigare, självförsörjningskraven löser en hel del problem med foderhandel osv. Jag kan ändå inte låta bli att tänka att det finns andra saker som verkligen skulle behöva ett lyft.
Främst tänker jag på potatis. Potatisen tillhör våra mest besprutade grödor. Bespruting ger en massa besvärliga konsekvenser som minskad biologisk mångfald, rester i grundvattnet och rester i maten. För min del brukar jag tipsa dem som frågar om att "lägga om" en vara i taget. Bestäm dig för att bara köpa t ex KRAV-bananer. På det viset behöver du inte fundera så mycket i butiken, och du kan ta ett steg i taget i lugn och ro. Då brukar jag råda att lägga om potatisen först.
fredag 29 februari 2008
fredag 22 februari 2008
BioFach - summa summarum
Det här blir förmodligen sista inlägget från BioFach i år, möjligen blir det någon reflektion om ett par dagar, och lite redigering av gjorda inlägg; det har blivit fortare än bra ibland.
Jag tror detta var den BioFach då Eko växte upp. Det är alldeles klart att ekologiskt nu är på banan. Ingen kan ignorera potantialen i den ekologiska produktionen. Stimulansbloggen gör en snygg exposé för att bekräfta detta tema.
Här på golvet märks det genom att det liksom går av sig självt. Mässan behöver inte ta hit någon kommissionär som dragplåster. Ministrarna (som ju faktiskt har inflytande) kommer av sig själva och orienterar sig på golvet. Eskil Erlandsson var här idag och var tydligen ovanligt på, imponerad och intresserad. Den danska (och italienska tror jag) motsvarigheten var här igår. Organisationer som LRF har tidigare observerat eko lite på armlängds avstånd. Nu kommer de med stor delegation och ställer frågor om vad det skulle kosta att ställa ut nästa år.
Det märks också på seminarierna - det finns många som varit med från början och känner sig lite yrvakna. En del reagerar med att eko håller på att förlora sin själ, men jag tror att de flesta av dem börjar tycka att det är ganska bra att det nu finns nytt blod i systemet.
Det ska bli intressant och komma hem och se om våra medier har bevakat detta.
God natt!
Dagens miljö-ps; här på hotellrummet finns en liten platt-TV som har en sticker på sig som visar hur mycket den drar; 45W när den är på, 1W i stand-by och 73kWh per år. Intressant. Bra. Heja Grundig!
Jag tror detta var den BioFach då Eko växte upp. Det är alldeles klart att ekologiskt nu är på banan. Ingen kan ignorera potantialen i den ekologiska produktionen. Stimulansbloggen gör en snygg exposé för att bekräfta detta tema.
Här på golvet märks det genom att det liksom går av sig självt. Mässan behöver inte ta hit någon kommissionär som dragplåster. Ministrarna (som ju faktiskt har inflytande) kommer av sig själva och orienterar sig på golvet. Eskil Erlandsson var här idag och var tydligen ovanligt på, imponerad och intresserad. Den danska (och italienska tror jag) motsvarigheten var här igår. Organisationer som LRF har tidigare observerat eko lite på armlängds avstånd. Nu kommer de med stor delegation och ställer frågor om vad det skulle kosta att ställa ut nästa år.
Det märks också på seminarierna - det finns många som varit med från början och känner sig lite yrvakna. En del reagerar med att eko håller på att förlora sin själ, men jag tror att de flesta av dem börjar tycka att det är ganska bra att det nu finns nytt blod i systemet.
Det ska bli intressant och komma hem och se om våra medier har bevakat detta.
God natt!
Dagens miljö-ps; här på hotellrummet finns en liten platt-TV som har en sticker på sig som visar hur mycket den drar; 45W när den är på, 1W i stand-by och 73kWh per år. Intressant. Bra. Heja Grundig!
Fredagsfest
På fredagseftermiddagen och efter mässans stängning var det stora mingelkvällen. Flera av de stora montrarna hade receptions. Årets temapaviljong, Organic Africa Pavillion, hade ordnat med en skön kombo som underhållning; kongas och violin. Det lät inte alls alls så konstigt som det låter. Snarare som två smaker som gifter sig. Som äpple och kanel, ni vet. Det finns knappt på samma plats på jorden, men de bildar en underbar kombination.
Det är märkligt, men man ägna mycket tid åt att prata med svenskar här, som man inte får tillfälle att prata med hemma. I afrikapaviljongen pratade jag med en skånsk KRAV-lantbrukare som hade ett biogasprojekt på gång. Det lät jättespännande. Det finns en del principiella problem med biogas från ett eko-perspektiv, men det är mest fråga om hur man väger olika principer mot varandra (levande jord, livsmedelssäkerhet, kretslopp osv). Att biogas är smart för recirkulationen är det väl ingen som tvekar på.
På IFOAM:s reception spenderade jag en hel del tid att prata om det spännande initiativet Nordic Organic Conference, NOC. Jag tror stenhårt på att Norden kan bli ett nordligt power house för ekologiskt, men för att lyckas med det måste vi slå våra påsar ihop. Var för sig är marknaderna inte stora nog, forskningen inte omfattande nog och de frivilliga resurserna stora nog. Jag hoppas att vi kan få acceptans för detta hos de nordiska grannarna, så att 19-22 maj 2009 blir en riktig eko-fest Í Göteborg.
Hur ska den nya EU-förordningen om eko fungera?
På ett välbesökt möte gick olika parter igenom hur den nya EG-förordningen ska fås att fungera. De flesta är övernes om det mesta nu (även om alla inte gillar allt). Så Kommissionens presentation gav inte så mycket intressant.
IFOAM EU tog upp vad de menar fortsatt är problem som måste lösas. Till dessa hör:
IFOAM EU tog upp vad de menar fortsatt är problem som måste lösas. Till dessa hör:
- Definitionen av extensiv djurproduktion har vållat problem. Nu är den definierad som hur mycket gödsel ett sådant system kan generera och nivån är satt till 170 kg N per ha. Problemet är att en del medlemsstater har uppfattat att det då är OK att förstå det som att gödsel från intensiv kycklingproduktion är OK om man bara har tillräckligt med marka att sprida på...
- Definitionen av hönshus har vållat problem. För svensk synvinkel är det mest besvärliga att i Frankrike anser man av hävd att höns ska vara på marken, alltså kan man inte ha hyllor eller sittpinnar. Så ser ju inte vi på det. Vi tycker att höns mår bra av att flyga upp och sätta sig för natten. Tydligen höll den franska förståelsen på att bli EU-regel
- Möjligheterna att binda upp djur i gamla orationella gårdar
- Bivax- som det är nu kan man bara få fram mer vax genom lockavskrapet. IFOAM EU vill att man ska kunna testa för rester av bekämpningsmedel. Kan man ju tycka att de har rätt i.
- Möjligheterna att undvika ett kontrollbesök per år. Problemet här är ju att de flesta sköter sig utmärkt år efter år. Att lägga tid och pengar på att kolla dem kan förefalla ineffektivt. Det verkar finnas små luckor för små gårdar, men detta skulle behöva utvecklas.
DG Fish ansvarar för att utveckla vattenbruksreglerna. De verkar vara lite förvirrade. Påstår t ex att det inte finns några internationella standarder för detta. En första draft ska komma ut i april. Jag hörde av någon annan att en princip är att reglerna ska vara konstruerade som spetsregler, dvs att de automatiskt skärps om en större del av marknaden blir ekologisk. Det är ju en konstruktion med två sidor. Personligen kan jag tycka att det är en olycklig utgångspunkt för lagstödda system
IFOAM möte om IBS
IFOAM håller ett möte om revisionen av IFOAM Basic Standards. Frågan är kanske inte så publikt intressant, men av stort intresse för den som försöker förstå eller påverka hur internationella eko-regler utformas.
Gerald Herrmann inledde med att presentera hus det nya systemet med IFOAM Benchmark for Standards är tänkt att fungera.
Ekologiska regler ska kunna inkluderas i "IFOAM family of standards" genom utvärdering. Även statliga regler ska kunna inkluderas i denna familj. Dessa regler ska kunna användas av alla som är IFOAM-ackrediterade.
Ett nytt element är "best practice for standard setting" som verkar vara procedurer för hur regler ska byggas utifrån det nya Benchmark-dokumentet. Det är intressant. Jag tror att det är här man skulle kunna bestämma nivån på eko-reglerna och ta hänsyn till lokala traditioner och villkor.
CB-forum är också ett nytt och viktigt instrument för att hålla kompetensen uppe på certifierarna.
Gerald förtydligade för den som undrar att IFOAM på alla sätt stödjer OGS-systemet. Det är inte fråga om att kicka ut det egna barnet, men verkligheten är att OGS måste utvecklas. Det används inte så mycket, det har inte full kraft, osv
Sedan tog Diane Bowen över och gick igenom hur svaren på den senaste remissen cvarit. 43 organisationer har svarat med inalles 465 kommentarer. Många vill ha mer detaljer i nya IBS och särskilt vill man precisera karenstider. (Jag kan väl tycka att karenstider är ett nödvändigt ont, men knappast är hjärtat i ekologiskt) Andra komemntarer gick ut på att nya IBS borde vara mer i linje med Codex alimentarius.
Bowen fortsatte att gå igemom hur remissvaren hanterats. Sedan en del av förändringarna:
Gerald Herrmann inledde med att presentera hus det nya systemet med IFOAM Benchmark for Standards är tänkt att fungera.
Ekologiska regler ska kunna inkluderas i "IFOAM family of standards" genom utvärdering. Även statliga regler ska kunna inkluderas i denna familj. Dessa regler ska kunna användas av alla som är IFOAM-ackrediterade.
Ett nytt element är "best practice for standard setting" som verkar vara procedurer för hur regler ska byggas utifrån det nya Benchmark-dokumentet. Det är intressant. Jag tror att det är här man skulle kunna bestämma nivån på eko-reglerna och ta hänsyn till lokala traditioner och villkor.
CB-forum är också ett nytt och viktigt instrument för att hålla kompetensen uppe på certifierarna.
Gerald förtydligade för den som undrar att IFOAM på alla sätt stödjer OGS-systemet. Det är inte fråga om att kicka ut det egna barnet, men verkligheten är att OGS måste utvecklas. Det används inte så mycket, det har inte full kraft, osv
Sedan tog Diane Bowen över och gick igenom hur svaren på den senaste remissen cvarit. 43 organisationer har svarat med inalles 465 kommentarer. Många vill ha mer detaljer i nya IBS och särskilt vill man precisera karenstider. (Jag kan väl tycka att karenstider är ett nödvändigt ont, men knappast är hjärtat i ekologiskt) Andra komemntarer gick ut på att nya IBS borde vara mer i linje med Codex alimentarius.
Bowen fortsatte att gå igemom hur remissvaren hanterats. Sedan en del av förändringarna:
- Nu är karenstider med igen
- Tidsbegränsning för icke ekol foder, utsäde och ingredienser
- Mer detaljer i sociala avsnittet
Det diskuterades om "bench mark" är rätt term, men IFOAM menar att det mest är ett arbetsnamn.
Nu kommer nästa version släppas. Motioner ska vara inne per 15 april. Dessa behandlas fram till 15 juli, ochblir en informell del av generalförsamlingen. Det blir omröstning om motionerna i augusti och om slutdokumentet i september.
Mette Meldgaard gick igenom några viktiga moment för OGS revisionen. Till exempel försöker IFOAM samköra revisionen av IFOAM Accreditation Criteria (IAC) med OGS Revision. Tanken med det är att det ökar möjligheterna för att IAC vinner acceptans som vettigt instrument för godkännande av produkter vid import. MM förtydligar att IFOAM är inte intresserat av att IAC ska vara det bästa systemet, utan snarare att det ska vara generellt accepterat och underlätta handel.
Vad ska hända med IOAS? De ska funka som ackrediteringsorgan ärven framöver, men också ha andra uppgifter i det nya OGS.
Politiska målet med IBS revision är att öka möjligheterna till handel mellan de olika systemen, men huruvuda IFOAM lyckas är till stor del utanför egen rådighet. Det beror på hur främst stater tar emot det. Kan EU och USA vara prestigelösa nog att ta in detta system? Är det bra nog för dem? Löser det problem för handeln?
Seminariet går vidare, men nu är det nog bäst att jag publicerar - det kostar €8 per timme att vara uppkopplad...
Klimatseminariet
Det var ett bra klimatsemianrium. Det är tydligt att Soil Association har gått djupt in i frågan om vilka konsekvenser ett flygförbud i eklogiska regler skulle få för utvecklingsländer. IMO jobbar med ett transportcertifieringssystem.
Vårt klimatprojekt förefaller konceptuellt och idémässigt ledande, men det är klart att allt som händer i t ex Tyskland är mycket intressantare, helt enkelt därför att det är en så mycket större marknad.
Diskussionen blev bra, men det är synd att så mycket handlar om flyg och transporter. Det är ju en så liten del av klimatpåverkan från mat. Lustgas och metan är mycket viktigare, men mycket svårare att diskutera eftersom de skapas i biologiska processer.
Vårt klimatprojekt förefaller konceptuellt och idémässigt ledande, men det är klart att allt som händer i t ex Tyskland är mycket intressantare, helt enkelt därför att det är en så mycket större marknad.
Diskussionen blev bra, men det är synd att så mycket handlar om flyg och transporter. Det är ju en så liten del av klimatpåverkan från mat. Lustgas och metan är mycket viktigare, men mycket svårare att diskutera eftersom de skapas i biologiska processer.
Kuriositeter på BioFach
Det finns både det ena och andra här på mässan. Jag sprang på ekologisk Caviar. Det är stör som odlas ekologiskt i Spanien. Borde vara the real thing.
Den polska salongen är ganska stor och där finns det också en hel del kul. Mycket torkade korvar, men också någon sorts spettekaka. Kul. Men kanske svårt att exportera...
torsdag 21 februari 2008
Jordbruksministern kommer till BioFach och uttalar sig
Jordbruksministern Eskil Erlandsson kommer till BioFach imorgon, fredag. Inför detta har han skickat ut ett pressmeddelande.
Det som ifos är bra är att han vill att de svenska bönderna ska lägga om. Det tycker ju jag också. Men sedan berömmer han den nya EU-ekologgan. Jag har tidigare dissat den här på EkoTänk, men nu visar det sig att den kanske också gör varumärkesintrång på ett eget varumärke hos en av Europas största dagligvarukedjor (Aldi), så den kanske faktiskt inte kan se ut som den gör. Många företag har redan börjat trycka etiketter, och tycker nog inte att loggan underlättar.
Att exporten är en möjlighet är ju självfallet riktigt. Det ska bli intressant att se lite mer preciserat hur senna satsning ska gå till. Hittills kan man nog säga att vi inte har sett något av den.
Å andra sidan kanske export inte är så intressant på ett tag än. Den boom som det talas om nu (DN skrev om den för några dagar sedan. GP skrev också med lite special om mjölk), hanteras än så länge med import, inte med ökningar i den svenska produktionen. Så det enklaste vore kanske att få lantbrukare att lägga om öht.
Det som ifos är bra är att han vill att de svenska bönderna ska lägga om. Det tycker ju jag också. Men sedan berömmer han den nya EU-ekologgan. Jag har tidigare dissat den här på EkoTänk, men nu visar det sig att den kanske också gör varumärkesintrång på ett eget varumärke hos en av Europas största dagligvarukedjor (Aldi), så den kanske faktiskt inte kan se ut som den gör. Många företag har redan börjat trycka etiketter, och tycker nog inte att loggan underlättar.
Att exporten är en möjlighet är ju självfallet riktigt. Det ska bli intressant att se lite mer preciserat hur senna satsning ska gå till. Hittills kan man nog säga att vi inte har sett något av den.
Å andra sidan kanske export inte är så intressant på ett tag än. Den boom som det talas om nu (DN skrev om den för några dagar sedan. GP skrev också med lite special om mjölk), hanteras än så länge med import, inte med ökningar i den svenska produktionen. Så det enklaste vore kanske att få lantbrukare att lägga om öht.
Osså alla seminarier
Det är ju en mängd seminairer också. Temat varierar kraftigt. Jag sprang på Bill Wolf som skulle prata om hur man får riskkapital till ekologiska företag. På ett annat seminarium om hur eko ska hantera klimatfrågan pratade Johannes Kotschi. En av hans poänger var att visst kan ekologiskt vara ett viktigt sätt att minska klimatpåverkan, men framför allt måste ekologiskt hantera den klimatförändring som sker.
En annan av hans poänger var att frågan om biodiversitet får ny aktualitet. Vi vet inte hur två- eller tregradersvärlden kommer att se ut, men vi vet att den blir varmare. Vilka grödor ska försörja oss i den världen? Det vet vi inte, men vi vet att de områden som står för mycket av produktionen (tropikerna) kommer att drabbas värst. Alltså är det av yttersta vikt att vi inte låte monokulturerna sprida sig. Vi måste ha något att välja från!
Jag ska själv hålla ett föredrag om hur regler och certifiering kan bidra till att minska klimateffekten, så det är väl bäst att jag går igenom det en gång till innan det blri kväll.
En annan av hans poänger var att frågan om biodiversitet får ny aktualitet. Vi vet inte hur två- eller tregradersvärlden kommer att se ut, men vi vet att den blir varmare. Vilka grödor ska försörja oss i den världen? Det vet vi inte, men vi vet att de områden som står för mycket av produktionen (tropikerna) kommer att drabbas värst. Alltså är det av yttersta vikt att vi inte låte monokulturerna sprida sig. Vi måste ha något att välja från!
Jag ska själv hålla ett föredrag om hur regler och certifiering kan bidra till att minska klimateffekten, så det är väl bäst att jag går igenom det en gång till innan det blri kväll.
Men själva grejen är ändå maten!
När det gäller själva maten (som ju ändå är det mesta), så är det lite mindre frukt o grönt i år än tidigare år. Försäljarna är nog här i samma eller större omfattning, men de bullar inte upp på samma sätt. Det finns naturligtvis ändå mycket frukt o grönt här. Det är också en hel del spannmålsförsäljare av olika slag. Och ganska mycket chark och en del hårdost. På något sätt känns det som att medelhavsländerna gärna ställer ut sina torkade skinkor och parmesanartade ostar. Kanske för att de är lätta att lagra. I de här montrarna får man ofta också prova kombinationen med ett vin av viss sort. Jag hann inte med så mycket idag. Det blev lite parmesan från Emilia-Romagna och en slurk av ett ganska kärvt vin till det. Vet inte om jag skulle ha kombinerat det så själv. Men i Emilia-Romagna tycker de ju å andra sidan att Lambrusco är fint som snus.
En av de roligare produkterna jag sprang på var grön choklad från Shimodozono International. Man skulle kunna tro att det var pistasch i den, men icke. det är grönt te. Det är bara 29% kakao och smakar mest vit choklad, men den har en eftersmak som gör den intressant. Ska bli intressant att se om vi kan få se den i våra mer välsorterade butiker i Sverige.
Och det är väl inte helt otroligt, för även om Sverige suger som säljarland (vi märks knappt), så stöter jag på en hel del svenskar på golvet, som ofta letar produkter. Jag har räknat in tre av de fyra stora kedjorna och då är nog alla andra här också.
Jag är lite särskilt intresserad av fisk, och det finns det numera en del av här, och faktiskt ganska bra variation. Bäst i klassen är nog Deutsche See, som hade ett dussin arter, odlat och vilt: torsk, daurade, lax, regnbåge, nilaborre, äkta havsaborre mm. Riktigt goda fiskar alltså! Här har vi ju en utmaning för svenska fiskhandlare. Det finns ingen anledning att ligga efter här.
Trist nog, och till skillnad från Interfood, så verkar mässrestaurangerna här inte ha snappat eko-trenden. I brist på det försökte jag kolla det lokala utbudet, och det klart 6 Nürnberger wurst mit Kartoffeln und Sauerkraut (å lite illgul senap till det) kanske inte låter så sexigt, men det var rätt trevligt. Små gråbruna korvar med lite egen smak och textur har ju inte mycket gemensamt med Mamma Scans light-falu.
Vin överallt
I år är det en egen hall för ekologiska viner. Här är det nästan som på EkoStaden på Interfood i höstas. Det är många små utställare, ofta egna gårdar. Det är klart att det är några handelshus här också. Stämningen är lite lugnare i den här hallen. Jag får intryck av att de måste ge sig tid att känna på smakerna, men detta är åter en del av ekobranschen som jag bara börjar lära mig.
Det är mest italienska och tyska viner, men även annat. Vinerna förekommer naturligtvis även i de andra hallarna och renderar även där en hel del intresse.
Ekomässa - mer än bara mat
I Sverige är ekologiskt ganska hårt knutet till mat, kanske främst för att KRAV-märket har varit knutet till mat en längre tid. Det hindrar inte resten av världen att se lite annorlunda på eko.Här på BioFach finns det många som ställer ut annat än mat. Jag sprang t ex på en sängleverantör, eller snarare en sovrumsleverantör, som kör eko rakt igenom. Trät i stommen är eko eller FSC (skillnaden är att FSC får sprutas och gödslas, om än bara lite), madrasser med tagel, latex, tyg och alltihop - eko. Linnet - eko. Sänghimlen till barnsängen, självklart eko.
Det finns också annat på detta tema som t ex korgar för butiksinredning. Några ekologiska hotell eller hotellkedjor ställer ut. Jag tror att de mest riktar sig till den tyska marknaden. Det är som sagt ganska mycket press, och faktiskt ganska mycket privatpersoner som går runt här och det är klart att de flesta av dem är tyskar. Det hindrar inte att det vore intressant om Scandic eller Choice ställde ut, men det kanske är mer intressant på den kommande EkoNord i maj 2009.
Kosmetika på ekologiska
Det har varit en hektisk dag. Bloggandet har fått stryka på foten.Kosmetika och wellness har växt förra året var det en egen hall, nu är det en och en halv. Dels den nya, ljusa hall 7, men också halva hall 7A. Smart. Man ser mycket trevligare ut i dagsljus än i det glåmiga lysrörsljuset i de andra hallarna.
Precis som på övriga BioFach så är det både stort och smått. Weleda har en ganska stor monter med en levand sjöjungfru och en styltman. Det är också många mindre leverantörer. Indiskt verkar stor, mycket ayur veda. Jag kan för lite om den här branschen för att ge några detaljer. En kul detalj var att mitt i hall 7 har utställarna radat upp sina produkter, som en slags real-life-katalog. Man kan passera utställningen och se om man ser något som intresserar, i så fall går man till det båset. Rätt populärt.
Wellness verkar också stort. Och då handlar det ofta om metoder snarare än produkter. Det gäller en viss sorts massage som inkluderar en viss sorts olja eller aromterapi. Någon sålde massagestolar där man slappnar av under inflytande av utvald musik och med glasögon som ger ljuspulser mot de slutna ögonen.
En skådespelares syn på saken
Depardieu menar att det konventionella lantbruket har abdikerat för prispressen. Smaken är underordnad. Djurskydd är underordnat. Och man får förstå dem - det är deras jobb och familjeföretag som står på spel. Men ekologiskt är en möjlighet att komma runt det värsta av detta.
GD föredrar eko-vin. Hans syn på vinproduktion är att undvika allt som inte är naturligt. Det viktigaste är att jorden som stocken står i är levande.
Sedan var det invigt.
GD föredrar eko-vin. Hans syn på vinproduktion är att undvika allt som inte är naturligt. Det viktigaste är att jorden som stocken står i är levande.
Sedan var det invigt.
Gérard Depardieu
Det är en 8-10 TV-bolag här. Kanske för mässan men också för Gérard Depardieu...
GD ligger nära Slow Food visar det sig. Ingen fast food för honom. Han pratar om att han alltid har letat efter och jobbat med eko i 20 år. Han berättar om att ekologisk kycklingfilé inte krymper när man steker dem, till skillnad från konventionell.
Han använder nästan bara eko i sin egen restaurang, eftersom det pågår en massa konstigheter i matproduktionen. GD pratade om vattenbruk - det är en väldig skillnad på odlat och vild fisk. Det är också en väldig skillnad på odlad och odlad. En del saker som sker mår man illa av - det vill GD inte ha på min restaurang. Min Bouillabiase är nästan helt ekologisk. GD vill inte ha bekämpningsmedel i maten jag serverar. GD är emot genetisk modifiering. Ekologiskt är en fråga om att äta bra.
GD tycker också att treansparensen är viktig. Certifieringen av eko hjälper att hålla en del ljusskygga aktiviteter i livsmedelsbranschen i schack.
GD reflekterar över över att olika kulturer har olika mycket respekt för maten och naturen. GD menar att Italien ligger i topp här. Frankrike ligger långt efter. (Man undrar var han lägger Sverige på skalan?)
Och det var bara introduktionen. Återkommer.
GD ligger nära Slow Food visar det sig. Ingen fast food för honom. Han pratar om att han alltid har letat efter och jobbat med eko i 20 år. Han berättar om att ekologisk kycklingfilé inte krymper när man steker dem, till skillnad från konventionell.
Han använder nästan bara eko i sin egen restaurang, eftersom det pågår en massa konstigheter i matproduktionen. GD pratade om vattenbruk - det är en väldig skillnad på odlat och vild fisk. Det är också en väldig skillnad på odlad och odlad. En del saker som sker mår man illa av - det vill GD inte ha på min restaurang. Min Bouillabiase är nästan helt ekologisk. GD vill inte ha bekämpningsmedel i maten jag serverar. GD är emot genetisk modifiering. Ekologiskt är en fråga om att äta bra.
GD tycker också att treansparensen är viktig. Certifieringen av eko hjälper att hålla en del ljusskygga aktiviteter i livsmedelsbranschen i schack.
GD reflekterar över över att olika kulturer har olika mycket respekt för maten och naturen. GD menar att Italien ligger i topp här. Frankrike ligger långt efter. (Man undrar var han lägger Sverige på skalan?)
Och det var bara introduktionen. Återkommer.
Trender på mässgolvet
Än så länge ser det ganska likt ut. Möjligen lite mindre mat och mer möten och tjänsteförsäljning. Det är ju lite tråkigt, men kanske naturligt.
Några länder är väldigt framåt och syns bra. Danmark imponerar i år igen. Hallå Exportrådet! Om svenska produkter ska komma ut ska vi jämföra oss med dem, Österrike, Scweiz och Andalusien. Man baar känner att man måste in i deras montrar.
Fisk växer också. Både odlad och vildfångad. Jag tror det håller på att släppa där också. Ett företag, FindFish, erbjuder on-line-spårbarhet. Ska kolla det närmare.
Några länder är väldigt framåt och syns bra. Danmark imponerar i år igen. Hallå Exportrådet! Om svenska produkter ska komma ut ska vi jämföra oss med dem, Österrike, Scweiz och Andalusien. Man baar känner att man måste in i deras montrar.
Fisk växer också. Både odlad och vildfångad. Jag tror det håller på att släppa där också. Ett företag, FindFish, erbjuder on-line-spårbarhet. Ska kolla det närmare.
Öppningsceremonin 1
Mässan öppnades med en rätt rockig pianoact. Två killar lirade klassiskt piano så att det svängde.
Sedan pratade IFOAM:s ordförande, president, Gerald Herrmann.
Han pratade, som alla andra, om hur eko boomar. Det finns nu IFOAM-medlemmar i 110 länder och Organic World Congress som går i sommar verkar bli den största och bästa hittils.
Ekologiskt har boomat, menade han, för att vi har lösningarna när konsumenternas medvetenhet ökar. Och lösningarna är sammanhållna - det är inte en fråga i taget, utan många dimensioner. Och när medvetenheten om hälsa, obesprutad mat, rent vatten, orättvisa förhållanden och så vidare ökar så finns det någon stans att vända sig. Och vi har bara börjat.
I frågan om ekologiskt står för gammalt eller modernt menar Herrmann att det är bryggan. Vi tar det bästa från traditionell kunskap och blandar med det bästa av modern vetenskap. Men vi behöver inte t ex GMO: "We don't need genetic engineering - the world is so rich, it is all there". (Med tanke på studierna som släpptes under 2007, skulle man nog kunna säga detsamma om konstgödsel och bekämpningsmedel).
Herrmann konstaterade att det tar tid för vetenskapen att belägga allt det vi tror att vi har som fördelar. Nu gäller det bara att hålla ut så blir våra försäljningsargument ännu starkare. Och då blir vår business ännu bättre.
Det finns en diskussion om att "we are loosing our souls" när eko blir main stream. Herrmann trodde inte det, men det är en utmaning att inkorporera alla nykomlingar i tankebygget. Det räcker inte med att uppfylla regler. Det ekologiska företaget vill göra rätt. CSR och gå längre måste vara naturliga inställningar. Han uppmanade handlare och certifieringsbolag att reagera på misstanke. Red ut problemen - säg till! Annars kan det bli problem. Bara så kan vi möta misstankar som handlar om "men var kommer allt ifrån nu när eko ökar så makalöst". Möter vi inte misstankarna kan vår marknad skadas.
Sedan pratade borgmästarn i Nürnberg om hur kul det är att den här mässan går så bra. Och så mera piano. Nu huvudnumret. Återkommer.
Sedan pratade IFOAM:s ordförande, president, Gerald Herrmann.
Han pratade, som alla andra, om hur eko boomar. Det finns nu IFOAM-medlemmar i 110 länder och Organic World Congress som går i sommar verkar bli den största och bästa hittils.
Ekologiskt har boomat, menade han, för att vi har lösningarna när konsumenternas medvetenhet ökar. Och lösningarna är sammanhållna - det är inte en fråga i taget, utan många dimensioner. Och när medvetenheten om hälsa, obesprutad mat, rent vatten, orättvisa förhållanden och så vidare ökar så finns det någon stans att vända sig. Och vi har bara börjat.
I frågan om ekologiskt står för gammalt eller modernt menar Herrmann att det är bryggan. Vi tar det bästa från traditionell kunskap och blandar med det bästa av modern vetenskap. Men vi behöver inte t ex GMO: "We don't need genetic engineering - the world is so rich, it is all there". (Med tanke på studierna som släpptes under 2007, skulle man nog kunna säga detsamma om konstgödsel och bekämpningsmedel).
Herrmann konstaterade att det tar tid för vetenskapen att belägga allt det vi tror att vi har som fördelar. Nu gäller det bara att hålla ut så blir våra försäljningsargument ännu starkare. Och då blir vår business ännu bättre.
Det finns en diskussion om att "we are loosing our souls" när eko blir main stream. Herrmann trodde inte det, men det är en utmaning att inkorporera alla nykomlingar i tankebygget. Det räcker inte med att uppfylla regler. Det ekologiska företaget vill göra rätt. CSR och gå längre måste vara naturliga inställningar. Han uppmanade handlare och certifieringsbolag att reagera på misstanke. Red ut problemen - säg till! Annars kan det bli problem. Bara så kan vi möta misstankar som handlar om "men var kommer allt ifrån nu när eko ökar så makalöst". Möter vi inte misstankarna kan vår marknad skadas.
Sedan pratade borgmästarn i Nürnberg om hur kul det är att den här mässan går så bra. Och så mera piano. Nu huvudnumret. Återkommer.
Kul öppningstalare
Öppningen av BioFach har ofta en tung politiker som dragplåster. I år är politikerinslaget lite mer low key och det är krögaren, vinodlaren och skådespelaren Gérard Depardieu som ska inspirera. Och det känns ju onekligen som att han generellt skulle ha bättre förutsättningar än många andra.
Det finns numera också en hel hall med bara ekologiskt vin. Det är också en nyhet för året. Triggad dels av konsumentryck, men kanske också att EU:s eko-förordning är på väg att ändras så att marknadsföringen av vin blir enklare.
Det finns numera också en hel hall med bara ekologiskt vin. Det är också en nyhet för året. Triggad dels av konsumentryck, men kanske också att EU:s eko-förordning är på väg att ändras så att marknadsföringen av vin blir enklare.
onsdag 20 februari 2008
Hämtar andan och tar sats
Har haft problem med bredbandet hemma ett tag nu. Undvik Glocalnet är mitt råd.
Tur att resten av världen är uppkopplad. På väg till Nürnberg försökte jag skapa en överblick. BioFach är ju en ganska stor mässa. Det är 10 stora mässhallar och seminarieprogrammet omfattar säkert 150 föredrag om man räknar ihop BioFach Congress, Forum Vivaness och vinhallen. Det finns ju ingen möjlighet att få koll på allt, och mycket är som det brukar. Kommissionen förklarar vad de håller på med. Mycket tyska specialseminairer. Världsstatistiken för ekologisk produktion ska presenteras. Olika regioner och länder som förklarar varför man ska köpa just deras grejer. Det som sticker ut lite, är lite nytt är naturligtvis klimatfrågan. Att eko har växt så snabbt sista året skapar också några som känner att de vet varför. Och så har vi det faktum att kostmetika och kroppsvård verkar vara riktigt på gång.
I klimatfrågan är det lite race. Ett par neutraliseringsprogram är igång och certifierar och märker. Ett antal företag visar också upp att de kan deklararera klimatpåverkan från deras produkter. Jag ska själv bidra med KRAVs och Sigills klimatprojekts syn på saken. Britterna släppte sin PAS2050 standard på remiss igår. Vi får väl se vad som komemr ut av detta.
Det enda som stör mig är egentligen neutraliseringsintitativen. Det är sådant bluff och båg att få folk att tro att man kan neutralisera utsläpp av fossil koldioxid med trädplantering eller vattenkraftsbyggen. Den fossila koldioxiden är utsläppt i atmosfären, som står i kontakt med biosfären. Det som växer (t ex träd) kan mycket väl vara försvunnet (dvs ha blivit gasformigt) om 100 år. Det enda sättet att neutralisera är att stoppa tillbaka kolet i urberget igen, och det är än så länge mycket dyrt. Sedan har vi kollegans förslag förstås; kör ned halm, stockar och annat i de tyska saltgruvorna. Där lär det bli kvar. Kanske det.
Jag får ingen tydlig bild av trenderna på mässgolvet än. Jag vet att det ska bli en stor afrikapaviljong, men i övrigt ber jag att få återkomma.
Det här med att ekologiskt har kommit ut ur nischen är lite av en trend i sig som sagt. Jag noterar att såväl jordbruksministern Eskil Erlandsson, som LRF:s styrelse kommer hit för att kolla runt.
En annan grej jag noterar är hur amatörmässig vår järnväg känns jämfört med den tyska. Det är klart att alla åker tåg här. Tågen går ofta, de går fort (utan att göra folk illamående), allt funkar (fyra radiokanaler, internt nätverk med nöjeskanaler), går på tid, är bekvämt. Förtryckt information om stationer och byten, mm, mm. Vi ligger sååå långt efter i Sverige. Tyvärr.
Tur att resten av världen är uppkopplad. På väg till Nürnberg försökte jag skapa en överblick. BioFach är ju en ganska stor mässa. Det är 10 stora mässhallar och seminarieprogrammet omfattar säkert 150 föredrag om man räknar ihop BioFach Congress, Forum Vivaness och vinhallen. Det finns ju ingen möjlighet att få koll på allt, och mycket är som det brukar. Kommissionen förklarar vad de håller på med. Mycket tyska specialseminairer. Världsstatistiken för ekologisk produktion ska presenteras. Olika regioner och länder som förklarar varför man ska köpa just deras grejer. Det som sticker ut lite, är lite nytt är naturligtvis klimatfrågan. Att eko har växt så snabbt sista året skapar också några som känner att de vet varför. Och så har vi det faktum att kostmetika och kroppsvård verkar vara riktigt på gång.
I klimatfrågan är det lite race. Ett par neutraliseringsprogram är igång och certifierar och märker. Ett antal företag visar också upp att de kan deklararera klimatpåverkan från deras produkter. Jag ska själv bidra med KRAVs och Sigills klimatprojekts syn på saken. Britterna släppte sin PAS2050 standard på remiss igår. Vi får väl se vad som komemr ut av detta.
Det enda som stör mig är egentligen neutraliseringsintitativen. Det är sådant bluff och båg att få folk att tro att man kan neutralisera utsläpp av fossil koldioxid med trädplantering eller vattenkraftsbyggen. Den fossila koldioxiden är utsläppt i atmosfären, som står i kontakt med biosfären. Det som växer (t ex träd) kan mycket väl vara försvunnet (dvs ha blivit gasformigt) om 100 år. Det enda sättet att neutralisera är att stoppa tillbaka kolet i urberget igen, och det är än så länge mycket dyrt. Sedan har vi kollegans förslag förstås; kör ned halm, stockar och annat i de tyska saltgruvorna. Där lär det bli kvar. Kanske det.
Jag får ingen tydlig bild av trenderna på mässgolvet än. Jag vet att det ska bli en stor afrikapaviljong, men i övrigt ber jag att få återkomma.
Det här med att ekologiskt har kommit ut ur nischen är lite av en trend i sig som sagt. Jag noterar att såväl jordbruksministern Eskil Erlandsson, som LRF:s styrelse kommer hit för att kolla runt.
En annan grej jag noterar är hur amatörmässig vår järnväg känns jämfört med den tyska. Det är klart att alla åker tåg här. Tågen går ofta, de går fort (utan att göra folk illamående), allt funkar (fyra radiokanaler, internt nätverk med nöjeskanaler), går på tid, är bekvämt. Förtryckt information om stationer och byten, mm, mm. Vi ligger sååå långt efter i Sverige. Tyvärr.
onsdag 13 februari 2008
Frånvaron av riktig vinter börjar sätta spår i from av någon slags allmän glåmighet. Möjligen har det också att göra med sjuka barn och full fart på allt samtidigt...
En höjdpunkt vid den här tiden på året är i alla fall den enorma eko-mässan BioFach i Nürnberg, som går av stapeln i nästa vecka. Mässan blir bara större för varje år och täcker ett tiotal hallar. det är världens största eko-mässa, och hela eko-världen är där. Det är en fröjd att se hela skalan från italienska vinbönder, till afrikanska odlarkollektiv, professionella engelsmän och foträta tyskar. Ekologisk kosmetika växer snabbt och är sedan förra året en egen mässa i mässan, Vivaness.
Mycket händer också på golvet och i seminarierna. Säkert kommer EU att lansera sin nya logga. Säkert kommer det att diskuteras mycket klimat. Mässan är ju i första hand en handelsplats, men nätverkandet gäller mer än handel. Det blir många spännande möten.
I maj 2009 går första varianten av ett nytt koncept; delmässan EkoNord, som samkörs med Nordic Organic Conference i Göteborg. Dessa två är fortsättningarna av Ekostaden på Interfood respektive SLU:s ekokonferens, fast på en nordisk skala. BioFach framstår som målbilden av hur man skulle vilja ha det, och det vore kittlande roligt om vi kunde få ett liknande energicentrum här på hemmaplan.
Om möjligt ska jag försöka lämna lite rapporter från BioFach här på EkoTänk.
En höjdpunkt vid den här tiden på året är i alla fall den enorma eko-mässan BioFach i Nürnberg, som går av stapeln i nästa vecka. Mässan blir bara större för varje år och täcker ett tiotal hallar. det är världens största eko-mässa, och hela eko-världen är där. Det är en fröjd att se hela skalan från italienska vinbönder, till afrikanska odlarkollektiv, professionella engelsmän och foträta tyskar. Ekologisk kosmetika växer snabbt och är sedan förra året en egen mässa i mässan, Vivaness.
Mycket händer också på golvet och i seminarierna. Säkert kommer EU att lansera sin nya logga. Säkert kommer det att diskuteras mycket klimat. Mässan är ju i första hand en handelsplats, men nätverkandet gäller mer än handel. Det blir många spännande möten.
I maj 2009 går första varianten av ett nytt koncept; delmässan EkoNord, som samkörs med Nordic Organic Conference i Göteborg. Dessa två är fortsättningarna av Ekostaden på Interfood respektive SLU:s ekokonferens, fast på en nordisk skala. BioFach framstår som målbilden av hur man skulle vilja ha det, och det vore kittlande roligt om vi kunde få ett liknande energicentrum här på hemmaplan.
Om möjligt ska jag försöka lämna lite rapporter från BioFach här på EkoTänk.
torsdag 7 februari 2008
Viner med olika eftersmak
Ekologiska viner är ytterligare en av de segment som växer. Det som är särskilt intressant med den sektorn är att den länge drogs med ett rykte om "dyrt och dåligt". Att ekologiskt på något sätt skulle stå för lägre kvalitet, snarare än att ekologiskt skulle vara en kvalitet i sig.
Giertz vinimport har ett tag jobbat inte bara med ekologiska viner utan har dessutom hängt på ett rättvisemärke. De ligger också i framkant när det gäller kartläggning av klimatgasutsläpp från hela kedjan från vinstock till systembolag. MiljöBloggAktuellt skrev för några dagar sedan om att det nu tas mer sammanhållna initiativ i vinbranschen för att komma någonvart med miljöpåverkan. Det är ju bra på alla sätt. MBA länkar också till en vinleverantör som helt har lyckats kapa emissionerna från transporter!
För övrigt så undrar man när Bengt-Göran Kronstam och de andra proffsvintyckarna ska börja leta efter andra eftersmaker än hittills. Hur känns det att dricka ett vin som producerats med betydande mängder av tungmetallen koppar i odlingarna? Och när ska de sluta prata om att "gården producerar i princip ekologiskt, men tycker att certifieringskostnaden är onödig"? Till och med den bästa nybörjaren får alltid nedslag i en första certrifierinsgrevision, och även små nedslag kan vara betydande. Nä, alltså, jag bara sprutar lite...
Giertz vinimport har ett tag jobbat inte bara med ekologiska viner utan har dessutom hängt på ett rättvisemärke. De ligger också i framkant när det gäller kartläggning av klimatgasutsläpp från hela kedjan från vinstock till systembolag. MiljöBloggAktuellt skrev för några dagar sedan om att det nu tas mer sammanhållna initiativ i vinbranschen för att komma någonvart med miljöpåverkan. Det är ju bra på alla sätt. MBA länkar också till en vinleverantör som helt har lyckats kapa emissionerna från transporter!
För övrigt så undrar man när Bengt-Göran Kronstam och de andra proffsvintyckarna ska börja leta efter andra eftersmaker än hittills. Hur känns det att dricka ett vin som producerats med betydande mängder av tungmetallen koppar i odlingarna? Och när ska de sluta prata om att "gården producerar i princip ekologiskt, men tycker att certifieringskostnaden är onödig"? Till och med den bästa nybörjaren får alltid nedslag i en första certrifierinsgrevision, och även små nedslag kan vara betydande. Nä, alltså, jag bara sprutar lite...
tisdag 5 februari 2008
Nyårslöfte i sena kanten
Jag har blivit övertygad om att den livsstilsförädnring som är nödvändig för att inte klimatet ska gå åt pepparn måste genomföras genom att man byter vanor. Vanor är ju sådant man gör om och om och om och om igen (t ex köper en viss sorts mjölk, tar sig till jobbet, väljer elbolag). Genom att byta en vana i taget, lugnt och metodiskt, så åstadkommer man stora förändringar. Det andra greppet är att fatta beslut när man kan. Försök inte byta till miljöbil när du just köpt en ny bensinbil; du kommer bara bli förtvivlad över värdeförlusten. Byt istället till rätt bil när du ska byta bil. Se över ditt värmesystem när det är dags, osv. På det viset har vi kommit ganska långt hemma hos mig.
Men jag börjar liksom tappa lite inspiration; hur kommer jag vidare nu? Hur drar jag ned köttkonsumtionen lite till. I det läget springer jag på Matälskarens nyårslöften, som i sin tur länkar till en lång lista med andra bloggar med massor av enkla, rakt-på-sak-tips.
För att möta utmaningen kommer här mina löften för 2008:
Men jag börjar liksom tappa lite inspiration; hur kommer jag vidare nu? Hur drar jag ned köttkonsumtionen lite till. I det läget springer jag på Matälskarens nyårslöften, som i sin tur länkar till en lång lista med andra bloggar med massor av enkla, rakt-på-sak-tips.
För att möta utmaningen kommer här mina löften för 2008:
- Jag ska dra ned på nötköttskonsumtionen genom att gå på upptäcksfärd i ärt- och bönhyllan. Man ersätter enkelt hälften av köttfärsen i bolognesen, lasagnen eller vad det nu kan vara med stora snygga röda bönor, små coola svarta bönor osv.
- Jag ska växla över från nötkött mer till kyckling, men för att inte hamna i träsket av läskig kycklingproduktion (när sätter Uppdrag Granskning tänderna i den?), ska jag ligga åt varenda handlare jag har med att göra så att de tar hem Bosarps kyckling eller någon annan eko-kyckling om de kan hitta den.
- Spill är ett stort problem i barnfamiljer. Jag ska bli bättre på att låta barnen ta själva och känna efter hur mycket de vill ha. Jag ska se till så att rester därmed kan återvinnas som lunchlådor.
- Jag ska komma på tre enkla sätt att använda vitkål istället för växthussallat som grund i mina höst- vinter- och vårsallader.
fredag 1 februari 2008
Eko och lönsamhet
Anders Nihlén tar upp en intressant fråga: Är det verkligen så att det lönar sig att vara ekologisk bonde? Hans läsare Örjan Nilsson spär på med att ekoodling är en skattestödd suboptimering.
När det gäller lönsamheten är det ju intressant att de som är kritiska mot Lantmannens (tidningen verkar inte finnas i en webbupplaga) slutsats att eko lönar sig är de som inte odlar ekologiskt. Det stämmer med min analys av varför vi har ett underskott på ekologiska produkter. De lantbrukare som ville odla ekologiskt av personliga skäl lade om för ganska länge sedan. De intresserade, men lite mer försiktiga har lagt om under en tid. De som ev ska lägga om nu är dels de som gör en chosefri ekonomisk analys av marknadsutvecklingen. De som förmodligen inte kommer att lägga om under överskådlig framtid är de som inte vill odla ekologiskt av personliga skäl. Jag tror att det är de sistnämnda som hörs.
Men vi får se vad Lantmannens fortsatta granskning ger. Hur god lönsamheten blir beror ju av marknadsfaktorer, men flera studier har under en tid visat att ekologisk odling har god lönsamhet generellt. Givetvis varierar dock förutsättningarna från gård till gård och bygd till bygd. Läs t ex gärna på E24 hur bättre lönsamhet bidrog till att Jacob och Anette Gustawson lade om till ekologiskt. I en studie från SLU, "Varför lägga om till ekologiskt lantbruk" av Andresen och Hult (inte så stor, men kan tjäna som start för diskussionen), var just marknad och ekonomi vanliga argument för att ställa om. Mot att ställa om var argument som ökad kontroll och byråkrati.
Att ekoodling skulle vara ett skattestött slöseri är väl lite av en åsiktsfråga. Själv tycker jag att det är märkligt att en enda skattekrona går till ett lantbruk som inebär giftspridning och användning av klimatförstörande gödselmedel. På ett allmänt plan menar jag att stödet till jordbruket borde minska.
Utanför skattediskussionen förvånar det mig fortsatt att efterfrågan hos konsumenterna inte möts av ett högre pris från bondekooperationen. Arla låter hellre vissa delar av mjölksortimentet ta slut i hyllorna, än höja priset något. En sådan höjning skulle ju ganska oavkortat kunna komma eko-bönderna till del.
När det gäller lönsamheten är det ju intressant att de som är kritiska mot Lantmannens (tidningen verkar inte finnas i en webbupplaga) slutsats att eko lönar sig är de som inte odlar ekologiskt. Det stämmer med min analys av varför vi har ett underskott på ekologiska produkter. De lantbrukare som ville odla ekologiskt av personliga skäl lade om för ganska länge sedan. De intresserade, men lite mer försiktiga har lagt om under en tid. De som ev ska lägga om nu är dels de som gör en chosefri ekonomisk analys av marknadsutvecklingen. De som förmodligen inte kommer att lägga om under överskådlig framtid är de som inte vill odla ekologiskt av personliga skäl. Jag tror att det är de sistnämnda som hörs.
Men vi får se vad Lantmannens fortsatta granskning ger. Hur god lönsamheten blir beror ju av marknadsfaktorer, men flera studier har under en tid visat att ekologisk odling har god lönsamhet generellt. Givetvis varierar dock förutsättningarna från gård till gård och bygd till bygd. Läs t ex gärna på E24 hur bättre lönsamhet bidrog till att Jacob och Anette Gustawson lade om till ekologiskt. I en studie från SLU, "Varför lägga om till ekologiskt lantbruk" av Andresen och Hult (inte så stor, men kan tjäna som start för diskussionen), var just marknad och ekonomi vanliga argument för att ställa om. Mot att ställa om var argument som ökad kontroll och byråkrati.
Att ekoodling skulle vara ett skattestött slöseri är väl lite av en åsiktsfråga. Själv tycker jag att det är märkligt att en enda skattekrona går till ett lantbruk som inebär giftspridning och användning av klimatförstörande gödselmedel. På ett allmänt plan menar jag att stödet till jordbruket borde minska.
Utanför skattediskussionen förvånar det mig fortsatt att efterfrågan hos konsumenterna inte möts av ett högre pris från bondekooperationen. Arla låter hellre vissa delar av mjölksortimentet ta slut i hyllorna, än höja priset något. En sådan höjning skulle ju ganska oavkortat kunna komma eko-bönderna till del.